Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Fig. 10. a-mässing med 10 % Pb. Valsad från 18 till 9,5
mm. V — 450.
Fig. 11. Aluminium med 12 % Si. Valsad från 19 till 7 mm.
V = 350.
grundmassan. Detta består i att artificiellt förse ett
provstycke med inlägg av känd form och
deformationsmotstånd och sedan utsätta provstycket för en
formförändring. Resultatet av ett sådant försök
återges i fig. 12. Provet bestod av två längdhalvor av
aluminium, vardera 12 mm tjock, 50 mm hög, och 160
mm lång, på det finhyvlade delningsplanet hade ett
rutnät av inritsade sträckmärken anbragts. Halvorna
försågos med fyrkantiga hål i vilka inlägg av andra
metaller med större eller mindre hårdhet än
alumi-niumgrundmassan noga inpassades. Härtill valdes
bly, koppar, mässing (med 60 % Cu) och järn, det
förstnämnda mjukare än grundmassan, de senare i
stigande ordning hårdare än denna. Provstycket
deformerades genom stakning inom en kraftig stålform
som endast tillät en flytning i längdled under det att
provets bredd hölls konstant. Meningen med denna
anordning var, att förenkla förhållanden genom en
tvådimensional deformationsprocess och för att kunna
tillämpa resultaten på andra tvådimensionala
formändringar, exempelvis valsning och dragning. Som
bild 12 visar ha genom inläggen störningar i
grundmassans flytning uppstått, det mjukare blyet har
utvidgats i sidled och därvid
undanträngt det angränsande
materialet, i närheten av de hårdare
inneslutningarna har däremot
grundmassan deformerats mera
över och under inläggen och
mindre till höger och vänster
om dessa, när grundmassan flöt
omkring de sistnämnda. (Det
är att märka att provets ändar
uppvisa den för stukprov
vanliga, på friktionen mot
verktygets botten och överdel
beroende materialförskjutning och
som icke står i samband med inläggen. Provstyckets
översida är konvex genom att presstämpeln hade
krökt sig.) En olägenhet är att inläggen icke äro
metalliskt förbundna med grundmassan.
Genom mätning konstaterades att vid en stakning
av hela provet om 34 % höjdreduktionen av
blyinläggen gick upp till 65 %, emedan kopparinläggens
reduktion var ca 6 %, mässingens ca 3 % och järnets
ca 1 %. Liknande försök hade utförts med
provstycken av koppar resp. bly som grundmassa med inlägg
av diverse metaller. Resultatet igen var att de
mjukare inläggen deformeras mera än grundmassan, de
hårdare desto mindre ju större hårdhetsskillnaden
mot grundmassan var. Från och med ett visst
hårdhetsförhållande inträffar ingen deformering av
inläggen. Såväl de mjuka som de hårda inneslutningarna
förorsaka störningar i grundmassans flytning. I det
första fallet är dock den totala formändringen av
grundmassa pius inneslutning mindre än vad den
skulle vara utan inneslutningens närvaro, i det sista
fallet är deformationen i grundmaterialet större.
Formförändringen av grundmassa och inneslutning
avpassar sig så att det sammanlagda
deformationsarbetet blir ett minimivärde.
Jag vill här framföra mitt tack till herr
bergsingenjör Ivar Olsson, verkställande direktör av
Finspongs metallverks a.-b. för tillåtelsen att publicera
detta arbete.
Litteratur.
F. Wever u. W. E. Schmid. Texturen kaltverformter
Metalle. Z. Metallk. 22. (1930) 133.
A. Nadai. Zur Mechanik der bildsamen Formänderungen.
Fig. 12. Med hårdare och mjukare inlägg försett prov av aluminium,
tvådimensional! stukat i verktyg, från 50 till 32 mm höjd. Inlägg från vänster till höger:
Pb, mässing, Fe, Cu. Längst till vänster och höger Al-nit för sammansättning av
provhalvorna. 2 : 3 naturlig storlek.
Ber. Fachaussch. Ver. dtsch Eisenhüttenl. Werkstoffaussch.
Ber. Nr. 56.
F. Odqvist. Plasticitetsteori.
Ingenjörsevetenskapsakade-mien 1934.
E. Schmid u. W. Boas. Kristallplastizität. Berlin. Jul.
Springer. 1935.
H. Unckel. Versuche tiber den Einfluss der
Kristalliten-grösse und Orientierung auf die mechan. Eigenschaften. Z.
Metallk. 29 (1937) 413.
E. Seidl u. E. Schiebold. Das Verhalten inhomogener
AIu-minium-Gussblöckchen beim Kaltwalzen. Z. Metallk. 17
(1925) 221, 283, 320, 365.
11 juni 1938
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
