Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tfkmsk Tidskrift
FÖRENINGSMEDDELANDEN
LITTERATUR
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap sammanträdde på föreningens
lokal i Stockholm den 11 nov. 1938.
Dagens förhandlingar öppnades av avdelningens v.
ordförande, disponent B. Thorbjörnson. Till
justeringsmän för dagens protokoll utsågos bergsingenjör A.
Grönwall och fil. dr B. Groth.
I avdelningen inträdde följande nya medlemmar: efter
anmälan: civilingenjörerna Svante Bergh, Nils
Eriksson, Sten G. Sandström, E. Olof A. Sundström ocli S.
Ulfsparre; efter inval: ingenjör Bertil Knutson.
Till styrelse för år 1939 valde avdelningen enhälligt:
disponent B. Thorbjörnson, ordförande; kommerserådet
H. Carlborg, vice ordförande; civilingenjör Frithiof H.
Stenhagen, sekreterare; bergsingenjör Sven G.
Petersson, vice sekreterare; civilingenjör S. Kjellgren,
överingenjören friherre Kjell Åkerhielm, bergsingenjör Folke
Lindgren och civilingenjör Valde Oskarson.
Till representanter i föreningens styrelse för
nästkommande år utsågos: professor Gust. Bring,
civilingenjör F. H. Stenhagen (ord.) samt disponent B.
Thorbjörnson (suppl.).
Till fackavdelningsredaktörer i Teknisk tidskrift för
år 1939 valde avdelningen: bergsingenjör B. Rothelius
för bergsvetenskap och civilingenjör F. H. Stenhagen för
kemi.
Till ledamöter i biblioteksnämnden för år 1939 utsågos:
bergsingenjör E. Rothelius och civilingenjör A. Billberg.
Ordet överlämnades härefter till bergsingenjör Håkan
Abenius, som i sitt föredrag "Gruvbrytningen i Boliden"
gav en intressant resumé över brytningsmetodernas
utveckling i Boliden. När brytningen först planerades,
framhöll talaren, räknade man med att skivbrytningen
skulle bli dominerande och att man inom vissa smärre
partier skulle kunna använda magasinsbrytning. Genom
den ökade kännedom man fått om malmen samt framför
allt genom större krav på malmkvaliteternas renhet ocli
uppdelning hade det framgått, att dessa
brytningsmetoder voro behäftade med avsevärda olägenheter. På
hösten 1935 hade därför provbrytning inom ett isolerat
område utförts med igensättningsmetoden för att utröna
denna metods användbarhet. Under dessa prov
analyserades arbetet i detalj, olika system för borrning, skjutning
och lastning provades, och olika typer av skrapor och
byggnadsarbeten utexperimenterades. Resultatet av
försöksbrytningen var så lovande att man f. o. m. 1936 övergick
till igensättningsbrytning som huvudmetod.
Föredragshållaren beskrev härefter, liur brytningsarbetet nu var
organiserat samt visade i samband härmed ett flertal
instruktiva ljusbilder. Följande praktiska nyheter
noterades: skrotspett av lättmetall, belysning i
arbetsrummen med elektriska strålkastare, lätta elektriska
gruv-lampor för arbetarna, högfrekvensugn för härdning av
borrstål, merkaptaninjektorer i luftledningarna som
varningssignaler vid eldfara.
Talaren framhöll att tidsstudier utföras vid de flesta
arbetsoperationerna och att dessa visat sig vara ett
utomordentligt värdefullt hjälpmedel att uppnå högre
effektivitet med mindre ansträngning av den mänskliga
arbetskraften. Föredraget finnes infört i
Bergsvetenskap h. 11, 1938.
Efter föredraget följde en kort diskussion, i vilken
doktor C. Setterberg, bergsingenjörerna E. Mueller och
A. Bjarme samt föredragshållaren deltogo.
Sammanträdet med efterföljande supé och samkväm
var besökt av ett 70-tal medlemmar, och det var speciellt
glädjande för Stockholmsmedlemmarna att anslutningen
från medlemmar ute från de olika bergslagernas
gruvfält denna gång var särskilt stor. S. P.
Investigations in ore dressing and metallurgy,
Department of Mines and Resources, Bureau of Mines,
158 sidor, Ottawa 1938.
Denna bok, som utgives årligen, utgör en
sammanfattning av rapporter över de anrikningsförsök och
metallurgiska prov, som utförts av Bureau of Mines i
Kanada å insända malmpartier från förekomster och
fyndigheter inom landet. Största delen av
undersökningarna gälla guld, men mineral av så gott som alla
tekniska metaller äro representerade. Planeringen av
undersökningarna är väl utförd, och anrikningsingenjören
såväl som metallurgen kan här hämta en hel del
uppgifter av värde. E. R—s.
Petroleum fuels in Canada, deliveries for
consump-tion calendar year 1938, prepared by John M. Casey,
Department of Mines and Resources, Bureau of Mines,
20 sidor, Ottawa 1938, pris 10 cents.
Under några år har Bureau of Mines insamlat
uppgifter beträffande försäljningar och leveranser av
brännoljor, fotogen, bensin, petroleumkoks i Kanada för att
kunna uppskatta, hur stor del av dessa olika bränslen,
som användes till ånggenerering, uppvärmning samt till
framställning av kraft. Arbetet, som numera publiceras
årligen, innehåller till största delen tabeller, angivande
vikten av samt värmevärden och värmeinnehåll hos ovan
angivna bränslen samt den procentuella fördelningen
mellan dem. E. R—s.
METALLNO TERING AR
Järnverksföreningens nornialnoteringar den 2 6
november 1938.
1) Prima svenskt exporttackjärn .......... kr. 170: —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 335—385
3) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt ... „ „ 375—405
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 230—250
5) Valsat lancashirejärn, grundpris...... „ 360
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ........£ 37 1/2 £ 38
2 % Cd/d ........£ 36 1/2
2/4 % Cd/d ........£ 35 1/2
4/6 % Cd/d ........ £ 24
6/10 % Cd/d ........£ 23 1/4
Ferromangan export fob ..........£ 14 nom.
(hemma) ........... £ 16 3/4 £ 17 1/4
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 4/9
Ferrofosfor 20/25 % cif £ 11 £ 12
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 111/4
„ 75 % cif ................£ 161/2
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................5 d.
Ferrotitan 20/25 % ............. . £ 80 £ 84
* Ferrowolfram 80/85 % ......................4/8 nom.
* Ferro vanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif ................£ 16 1/2
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 10 1/2
* Wolframpulver 98/99 % .......... 4/9% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
* Per lb. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 22 november 1938.
104
10 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
