- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

p,

där ø, = tryckpåkänning i kg/cm2.
Pi = tryckkraft i kg,
Ab — bruttoarea i cm2.
Maximala böjningspåkänningarna beräknas i
dragzonen på nettoarean och i tryckzonen på
brutto-arean.

M

a»=W>

där ab = max. böjningspåkänning i kg/cm2,
M — böjningsmoment i kgcm,
Wt = motståndsmoment i cm3.
Motståndsmomentet skall väljas ungefär 40 %
större än vid stål 37. Om denna ökning skall ske
genom ökning av balkliöjden eller bredden beror på
den till buds stående byggnadshöjden. Vid ökning
av balkliöjden erfordras endast en obetydlig
ökning-av arean för att öka motståndsmomentet 40 %.

Skjuvspänningar härrörande av rent transversella
krafter beräknas på nettoarean. Denna bör vid 17 ST
göras 50 % större än vid stål 37.

där Ts — skjuvspänning vid ren skjuvning i kg/cm2,
Ps = skjuvkraft i kg,
An = nettoarea i cm2.

Skjuvspänningar vid böjning bestämmas som regel
på bruttoarean. Vid en första approximativ
beräkning bruka de emellertid försummas. Man har

M>

r"-p’- i.y

där xb = skjuvspänning vid böjning i kg/cm2,
Ps — skjuvkraft i kg,

Ms = statiskt moment med avseende på
neutrallinjen i cm3,
l = tröghetsmoment med avseende på
neutrallinjen i cm4,
b — profilens bredd i cm vid det ställe där
skjuvkraften skall beräknas.

Sedan på detta sätt de olika spänningarna
bestämts, skola de därav orsakade formförändringarna
undersökas, enär dessa vid 17 ST förhålla sig helt
olika mot vid stål. Vid ren dragning eller tryck bliva
längdförändringarna, med hänsyn tagen till ovan
angivna tvärsnittsökningar, 2 à 3 gånger större. Detta
beror på att elasticitetsmodulen för 17 ST endast är
700 000 kg/cm2 mot 2 100 000 kg/cm2 för stål. Man
erhåller

_ P’1

E ~ Ä- E’

där e =: längdförändring i cm,

P = drag- resp. tryckkraft i kg,
l = stångens längd i cm,
A — stångens area i cm2,
E — elektricitetsmodul i kg/cm2.

Om byggnadskonstruktionen som helhet verkar som
en balk, så blir största nedböjningen 1,5 à 2,5 gånger
större än vid stål 37. Den teoretiskt väntade 3 ggr
större nedböjningen erhålles ej, enär
tröghetsmomentet vid 17 ST blir större än vid stål.
Grundekvationen är

P-l3

d = , • konst.,
/ ■ L

där (5 = nedböjning i cm,
P — belastning i kg,
l — spännvidd i cm,
1 = tröghetsmoment i cm4,
E = elasticitetsmodul i kg/cm2.

Konstanten är beroende av belastningens
fördelning utefter balken.

Naturligtvis kan den avsevärt större
formförändringen i vissa fall medföra betänkligheter. I sådant
fall måste de i det följande angivna tillåtna
påkänningarna minskas, tills erforderlig styvhet erhålles.

I detta sammanhang bör även undersökas, om
byggnadskonstruktionen kommer att utsättas för högre
temperatur än 40°C, enär även då de tillåtna
påkänningarna måste minskas. Vid 100 °C utgör denna
minskning vid 17 ST 10 % och vid 150°C 25 %.
Mellanvärden kunna interpoleras lineärt.

II. Tillåtna påkänningar.

När påkänningarna i konstruktionens olika delar
äro bestämda, jämför man dem med av erfarenheten
bestämda tillåtna påkänningar. Om dessa senare ej
äro överskridna, kan konstruktionen ur
hållfasthetssynpunkt anses betryggande.

De tillåtna påkänningarna utgöra grunden för all
dimensionering. Då de emellertid även äro beroende
av konstruktionsdelarnas formgivning, som i det
följande skall visas, kan man ej ställa upp slutgiltiga
dimensionsformler, ehuru dessa betydligt skulle
underlätta konstruktionsarbetet.

De tillåtna påkänningarna äro även beroende av
den använda aluminiumlegeringen. En redogörelse
för samtliga i handeln förekommande
aluminiumlegeringar skulle emellertid göra framställningen
fullständigt oöversiktlig, varför här endast skall behandlas
17 ST, såsom varande den för
byggnadskonstruktioner viktigaste legeringen.

1. Rent tryck eller dragning.

Vid konstruktioner inom transportväsendet
förekomma mycket sällan rena tryck- eller
dragpåkänningar. De tillåtna påkänningarna kunna därför
endast undantagsvis bestämmas på grundval av
tryck-eller draghållfasthet. Som tillåten påkänning kan
emellertid vid rena normalpåkänningar antagas 1/3 till
1/4 av brotthållfastheten, men densamma bör för 17 ST
ej överstiga 1 050 kg/cm2, dvs. ungefär samma värde
som för stål 37. Då aluminiumlegeringarna ej
uppvisa några bestämda flyt- eller sträckgränser, kunna
ej dessa användas för bestämning av tillåten
påkänning.

Jämför man vikten av de för ren dragning utsatta
konstruktionselementen, utförda i stål 37 och i 17 ST,
finner man, att densamma vid 17 ST blir ca 65 %
mindre för samma säkerhetsgrad. Jämför man
emellertid 17 ST med högvärdigt stål, vid vilket en ca
3 gånger så stor påkänning kan tillåtas, erhålles för
17 ST ca 7 % högre vikt. Vid ren dragning, såsom
t. e. vid draglinor eller dragstänger, är därför
högvärdigt stål lämpligare än 17 ST.

Vid rent tryck kan tillåten påkänning få uppgå till
1 340 kg/cm2. Att större tryckpåkänning tillåtes än
dragpåkänning beror på att 17 ST liksom för övrigt

2

22 jan. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938m/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free