Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
• höres ej
• höras
O höres starkt
• höres mycket starkt
Fig. 10. Schematisk framställning av uppkomsten av
ljudskuggor pä. grund av olika tillstånd i atmosfärens
olika lager.
ring inom ett område, får man sålunda inte räkna
med räckviddscirklar, när man kommer utanför
närområdet. Ett schematiskt exempel på ett sådant
fenomen återges i fig. 10, men det skulle föra för
långt att här gå närmare in på beskrivningen av
detsamma.
När det blir fråga om planering av alarmeringen
inom ett samhälle måste man vidare ta hänsyn till
ojämnheter i terrängen samt byggnader o. dyl., som
direkt eller indirekt, genom att ge anledning till
ändrade luftströmmar, kunna ge ljudskuggor och döda
områden. Å andra sidan kunna djupa gator o. dyl.
verka som kanaler för ljudet. Det som emellertid
har den ojämförligt största inverkan på planeringen
inom stadsområden, är maskningsverkan från
trafikbullret. Att det inte är småsaker det här rör sig om
framgår av det faktum,
att gatubullret i mycket
trafikerade gator kan
uppgå till 85—90—95
db över O-nivån, under
det att man på mycket
lugna sidogator och
parkområden kan
komma ned till omkring 50
db. Detta innebär, att
störningsljudet är
åtskilliga 10-tal ggr
starkare utefter
trafikstråken än på de lugna
platserna, och att därför
ljudaggregaten borde
placeras i motsvarande
grad tätare på dessa
ställen.
Fig. 11 visar några
ljudlighetsbestämningar
under närvaro av
störande gatubuller, som
upptagits för en tyfon,
placerad på taket av L.
M. Ericssons fastighet
vid Döbelnsgatan.
Kurvorna representera
medelvärden för av ett
antal personer utförda sub-
jektiva lyssningsprov. Endast två karakteristiska
resultat skola här framhållas, dels hur ljudet flyter ut
liksom i långa kanaler i ett par av de tysta gatorna,
och dels den starka åtsnörningen av kurvorna vid
trafikgatorna Sveavägen och Birger Jarlsgatan.
Efter diskussionen av räckviddsproblemet och
principerna för täckningen av ett större område gå vi nu
vidare till de övriga krav, som böra ställas på ett
system för offentlig flygalarmering.
Närmast följer då kravet på att detsamma skall
kunna centralmanövreras, dvs. samtliga aggregat
skola kunna köras samtidigt och igångsättas
ögonblickligt från en central punkt. Detta torde knappast
behöva närmare motiveras.
Som det f. n. av militära skäl inte anses kunna
ifrågakomma att rundradion hålles igång under ett
flyganfall, måste man bortse från trådlös
manövrering. Man kommer då fram till nästa villkor, nämligen
en av ekonomiska skäl uppställd fordran att
systemet i största möjliga grad skall utnyttja befintliga
ledningsnät. Endast i ett par av diktaturerna
behärskade städer har man kunnat kosta på sig ett
separat ledningsnät.
Ledningsnätet kan ur teknisk synpunkt ha två
olika funktioner, nämligen överföring av driftenergi
och överföring av manövreringsenergi. Den
sistnämnda funktionen kan man sålunda f. n. inte
undvara, däremot kan man ersätta driftenergiens
tillförsel över ledningsnätet med en vid varje aggregat
placerad energikälla.
När det gäller överförandet av
manövreringsenergien, har man två huvudgrupper av nät att välja på,
dels det elektriska kraftnätet och dels något
lämpligt, svagströmsnät, vanligen telefonätet. I vissa fall
kunna även andra svagströmsnät komma ifråga, såsom
brandtelegrafledningar, polistelefonledningar o. d.
Fig. 11. Ljudlighetsmätningrar i närvaro av trafikbuller.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
