- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
120

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fg. 6 a. Telefonstativ.

Fig. 6 b. D :o, framsida
utan huvar.

Fig. 6 c. D :o, baksida.

Eftersom signalfrekvensen ligger inom talbandet,
måste man se till att ej talet kan ge upphov till
signal. Detta undvikes genom att signalmottagaren
är konstruerad att taga emot endast ren tonfrekvens.
Finnas flera frekvenser med, som alltid är fallet i
vanligt tal, påverkas ej mottagaren.

Signaltonen passerar telefonikanalen på precis
samma sätt som talet från telefonapparaten.

Yid signalmottagning likriktas tonen och påverkar
ett relä, som sedan kopplar över signalöverdraget.
Detta kan antingen ge vanlig ringsignal ut till
växelbordet och telefonisten där, som vidarebefordrar
samtalet till önskad telefonapparat, eller också kan
utrustningen vara fullt automatiserad, så att kopplingen
till önskad linje sker genom impulser från den
anropandes’ fingerskiva. Därvid upphackas tonsignalen i
de impulser, som erfordras.

På tal om automatiska kopplingsmöjligheter vill
jag endast framhålla, att en sådan
bärfrekvensförbindelse kan bringas att åstadkomma de mest
komplicerade hopkopplingar genom utnyttjande av
automat-teknikens olika hjälpmedel. Men det är en lång
historia, som här måste förbigås.

Fig. 6 a, b och c äro fotografier av ett
telefoni-stativs fram- och baksidor.

De till utrustningen hörande apparaterna äro
monterade på järnpaneler, som fastskruvas på båda
sidorna av en U-järnram. Mellan fram- och bakpaneler
äro dragna de kablar, som förbinda de olika panelerna
med varandra. Varje panel skyddas mot damm av
en lätt avskjutbar huv. Tack vare detta
montagesätt äro alla delar lätt åtkomliga för kontroll och
revision.

På stativets framsida se vi
överst en mätpanel,
innehållande kontrollinstrument, och
under denna
strömfördel-ningspanelen, från vilken,
såsom namnet anger,
strömmar och spänningar fördelas
till de olika apparaterna.
Denna panel innehåller
huvudströmbrytare och
sökningar samt ett jackfält, där
genom inproppning av
mätsladdar strömmar och
spänningar i de viktigare
strömkretsarna kunna
kontrolleras på mätpanelens
instrument. Dessutom innehåller
panelen larmkretsar, som ge
syn- och hörbar larm vid
uppträdande fel.

Omedelbart under
ström-fördelningspanelen se vi
mottagarens paneler och
underst på stativet sändarens.

På stativets baksida
finnas mätanslutningspaneler,
där växelström 50 p/s från
nätet transformeras och
likriktas till de olika
spänningar, som behövas för
utrustningens drift. Underst på
baksidan är monterad en
kopplingspanel, försedd med
förskrifningar för till stativet gående ledningar, vilka i
allmänhet dragas fram i en kabelgrav bakom stativet.

Som reserv för nätspänningen användes ofta en
roterande omformare med automatisk start, som
drives från stationens ackumulatorbatteri.

Fjärrskrivning.

Vid viktigare rapporter eller order vill man ofta
inte lita på vad personen i andra ändan säger. Han
kan oavsiktligt lämna felaktiga upplysningar eller den
mottagande kan höra galet. I så fall är ett skriftligt
meddelande till stor hjälp. Vad som står skrivet, det
måste godtas och det måste avsändaren stå för.

Härför användes fjärrskrivning, och det sker med
skrivmaskinsliknande apparater, som sända ut
impulser i en viss code, vilka mottagas i andra stationen
och där omvandlas till maskinskrift på ett papper.

Som tidigare nämnts béhövs härför en maximal
impulsfrekvens om 25 p/s. Telefonikanalen kan
utnyttjas för denna fjärrskrivning genom att
fjärrskriv-maskinens likströmsimpulser få hacka en tonfrekvens,
som ligger inom talbandet, i motsvarande tonfrekventa
impulser. På mottagningssidan finnes en
tonfrekvens-mottagare, som likriktar impulserna till
fjärrskriv-mottagaren.

Vill man från tal övergå till fj ärrskrift, skiftas
endast en omkastare eller tages ett nummer på
finger-skivan och skrivförbindelsen är etablerad, varefter
endast en vanlig skrivmaskinskunnig person behöver
manövrera fjärrskrivmaskinen.

På så sätt kunna skriftliga order givas och
orderbekräftelse erhållas. (Forts.)

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free