Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
HÄFTE 11 utgiven av svenska teknologföreningen 4 NOV. 1939
INNEHÅLL: överspänningsskydd för transformatorer, av E. Stenkvist. — Den andra telefonkabeln
Sverige—Finland, av N. Winell. — System och apparater för radionavigering och blindlandning i U. S. A. 1938,
av Lennart Nyström. .— Notiser.
överspänningsskydd för transformatorer.
Av E. STENKVIST.
Man kan i våra dagar knappast öppna en utländsk
elektroteknisk tidskrift utan att träffa på ordet
"isolationskoordination". Inom svenska fackkretsar
är detta ett mycket gammalt begrepp, vilket redan i
1919 års "Regler och råd", STF handbok XI, kommer
till klart uttryck, i det att genomföringarnas
över-slagsspänningar direkt samordnas med
isolations-nivån för själva transformatorn, varvid denna nivå
definierades genom de föreskrivna
enminutsprovspän-ningarna. De normerade värdena blevo så valda, att
man beräknade att i regel erhålla yttre överslag på
genomföringarna, innan den inre isolationen
skadades, och man ansåg i överensstämmelse härmed
transformatorerna överspanningssäkra "utom för direkta
blixtnedslag i linjen i transformatorns omedelbara
närhet". De gångna årens drifterfarenheter torde även
kunna sägas i stort sett hava bekräftat, att avsikten
vunnits, i det att driftstörningar på grund av
genombrott i transformatorernas inre isolation varit
ytterligt sällsynta.
Det är emellertid tydligt, att de ypperliga
hjälpmedel, som numera stå till buds för att utforska
överspänningsförloppen på linjer och i
transformator-lindningar, måste i avsevärd grad färga och
modifiera de åsikter, som varit gällande tidigare. Man
har därvid varit tvungen att finna sig i, att en
transformator i likhet med varje annan teknisk
konstruktion har sin givna gräns för onormala
påkänningar. Det är härvid upptäckten av
överslagskarak-teristikornas olika form för överslag i luft å ena
sidan samt i fasta och flytande isolationsmaterial å
andra sidan, som spelat den avgörande rollen.
Det kan därför vara av intresse att se dessa
förhållanden belysta av ett direkt exempel, och då
genomföringarna alltid stått i brännpunkten, då
frågor om transformatorisolation skolat belysas, är
det lämpligt att i någon mån uppehålla sig vid dem.
särskilt som problemet här är fullkomligt renodlat
och påtagligt, i det att luftsträckan på
genomföringens ena sida är direkt samordnad med
överslagslängden utmed genomföringen på oljesidan. Detta
problem har nyligen i detalj studerats vid Asea i
samband med konstruktionen av en ny serie
kondensatorgenomföringar. Man finner härvid, att de
båda överslagskarakteristikorna för luft- och oljesida
ha det för respektive medier vanliga utseendet i
enlighet med fig. 1, som visar den relativa
kurv-formen. Kurvan för luftsidan ansluter sig mycket
nära till kurvan för ett stånggap i luft med samma
minimiöverslagsspänning, medan kurvan för
olje-sidan har ett betydligt flackare förlopp. En
genomföring konstruerad i enlighet med fig. 1 är tydligen
oanvändbar, då den ofta skulle leda till överslag på
oljesidan, varför denna måste förstärkas. Hur stor
denna förstärkning skall vara kan givetvis
diskuteras, men det synes knappast vara rimligt att
fordra mer än att minimiöverslagsspänningen för
oljesidan höjes med ca 50 %. Kurvorna komma då
i (let läge i förhållande till varandra, som fig. 2
visar. Man uppnår därigenom, att oljesidan blir
överstark för stötar med längre fronttid än ca 2,5 fia
och med amplituder om max. ca 1,65 X
minimiöverslagsspänningen för luftsidan. Om dessa relationer
uppställas som norm, måste givetvis en viss
säkerhetsmarginal inräknas för oljesidan, om man skall
kunna vara säker på att den åsyftade effekten ernås,
och kurvan för de verkliga oljeöverslagen ligger
därför på en viss, ytterligare höjd nivå över
normkurvan, men man bör givetvis ej räkna med att
utnyttja denna marginal i anläggningarna.
Fig:. 1. Tidkurvor för Impulsöverslagsspänningar på
kondensatorgenomföringar.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
