Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Beträffande den mängd olja, som kan återvinnas,
har jag en avvikande mening från professor Norlin
och ingenjör Stéenhoff. Viel bussdrift kan man icke
uppnå så goda siffror, som förut nämnts. Jag har
beräknat att vi med en- total oljeförbrukning av ca 45
ton om året kunna återvinna ca 12 ton renad olja eller
omkring 30 %. Bussmotorer ha större
oljeförbrukning än mindre motorer, speciellt gäller detta de
motorer som numera av oss mest användas, nämligen
dieselmotorerna.
Beträffande de av professor Norlin omnämnda
filterna, som monteras på motorn, vill jag nämna, att vi
1937—1938 provade ett sådant filter av amerikansk
typ på både bensindrivna bussar och dieselbussar. På
de bensindrivna gingo filterna mycket bra, oljan var
god och filterpatronen höll lång tid. Yid
dieselmotorerna gick det inte alls bra, patronen varade kort tid
och var för övrigt så dyr, att det ej var någon ekonomi
att använda den. Vid både bensinmotorer och
hessel-manmotorer kan man få utmärkta filter endast genom
att vira ihop en trasselsudd i en plåtburk. Ett sådant
filter kan bli lika bra som de dyrbara amerikanska
apparaterna.
Professor Evert Norlin. Med anledning av den siste
talarens yttranden vill jag meddela, att jag verkligen
sett, att för stark utspädning av oljan i bensinmotorer
kan ha ganska allvarliga olägenheter ur
korrosionssynpunkt. Under förra vintern framfördes klagomål
från olika håll över korrosion hos kolvtappar i
bilmotorer, varför vi ordnade, så att vi fingo prov på oljan.
Den visade sig en bensinhalt av 10—15 %.
Beträffande oljeåtervinningen vill jag säga, att även
jag har fått uppgifter från praktiken, att
återvinningsprocenten för regenererad olja kan vara lägre än 50 %.
Vad oljefilterna beträffar, voro de, som användes
vid försöken, av det dyra slaget. Jag tror emellertid,
att det är möjligt att göra sådana, som kosta avsevärt
mindre, kanske Vb av kostnaden.
Ingenjör Björk varnade för att blanda oljor. Det
skulle vara intressant att veta, om det finns någon
praktisk erfarenhet om de olägenheter som kunna
uppkomma genom oljors blandning.
Bergsingenjör Olof ltodhe. Föredragen i kväll
beträffande mineralsmörjoljorna har intresserat mig
mycket och för att först tala lite tekniskt frågas, om
dessa oljor kunna hålla längre i de numera mycket
omtalade gengasbilarna och om sådana undersökningar
utförts.
Jag skulle även vilja fråga, huru mycket av den
förbrukade oljan som kan antagas undergå rening av
mera komplicerat eller mera enkelt slag. Det
förefaller mig, som om en hel del små bäckar av olja flyta
bort och aldrig renas. Om så är fallet, gäller det
givetvis att se till, att dessa oljor komma under
sådan behandling, att de åter kunna användas. Det
gäller här kanske att lägga upp en organisationsplan över
hur dessa oljor lämpligen skola kunna tillvaratagas.
Man måste exempelvis se till, att det finns tillräckligt
med reningsverk i landet, så att frakterna för
transporten av oljan icke bli för stora. Jag skulle gärna
vilja höra, om någon sådan organisation är i gång eller
i vardande.
Civilingenjör Hugo Björck. Beträffande blandning
av oljor varnade jag icke särskilt starkt mot det. Jag
menade endast att man givetvis måste undvika att
blanda motoroljor, växellådsoljor, sköljoljor etc. I
övrigt har jag ingen erfarenhet av olägenheter av
blandning annat än att oljefirmorna alltid lärt oss, att
man icke skall blanda olika oljor.
Civilingenjör Erik Bernelius. Vid
dieselmotorinstallationer i fartyg representerar smörjoljesystemet en
avsevärd rymd — en fartygsmotor om 5 000 ehk har
ett smörjoljesystem på ca 30 ton. För dessa
dieselmotorer erhålles mycket varierande kvalitet å
brännoljan, som inköpes å skilda platser och erfar man
många gånger svårigheter beträffande föroreningar i
smörjoljan, tillförda genom förbränning av brännoljan.
I allmänhet användes separatorer för rening, men
jag efterlyser härmed ett tvättningssystem, varigenom
syrahalten i smörjoljan kan nedbringas genom
tvättning i samband med övrig rening medelst separatorer
eller filter.
Jag vill härvidlag påpeka, att man vid
fartygsmaskinerier måste räkna med kontinuerlig drift av
reningsanläggningen, enär smörjolja icke kan tappas ur
systemet för rening och därefter åter intagas. För att
hålla syrahalten så låg som möjligt, förekommer nu
ofta tvättning med varmt vatten, som tillsättes
smörjoljan i separatorn. När syrahalten blir för stor är
korrosionen avsevärd.
Civilingenjör Sten Schöning. Beträffande de
gen-gasdrivna automobilernas smörjningsproblem vill jag
påpeka, att oljan från kolgasdrivna motorer
naturligtvis icke kan uppvisa någon utspädning med flytande
bränsle och ej heller oförbrända föroreningar i form
av finfördelat kol från ofullständiga förbränningar.
Temperaturförhållandena i dessa motorer äro också
gynnsamma, så att oxidation av smörjoljan icke
behöver befaras i så hög grad som annars. Man kan
således utsträcka intervallerna mellan oljebytena, när
det gäller kolgasdrivna bilar långt utöver vad som är
möjligt med bensindrivna motorer. Intervaller pä
dubbla vägsträckan mellan bytena ha utan påvisbara
olägenheter praktiserats.
I detta sammanhang vill jag nämna en sak. För
dieselmotorer användes nu allt oftare speciella oljor,
vilka karakteriseras av att de äro tillsatta med vissa
ämnen, som ha till uppgift att förhindra fastbeckning
av kolvringarna. Det har ofta frågats, hur dessa oljor
ställa sig vid vanligen förekommande reningsprocesser.
Om det gäller rent mekanisk rening, komma dessa
tillsatsmedel icke att avsättas i filtren. En på det
viset renad olja kan på nytt användas för samma
ändamål och med samma resultat. Så snart man vid
reningen använder sig av kemiskt aktiv jord eller lera
eller någon annan kemisk process, komma
tillsatsmedlen att avskiljas vid rening. Den renade oljan
kommer således icke att ha samma egenskaper som den
färska oljan, och man får göra ett överslag, om
möjligtvis tillskottet av färsk olja är tillräckligt för att
åstadkomma det resultat, som avses med dessa
specialoljor, för snabbgående dieselmotorer.
Civilingenjör Curt Marcus. Som svar på frågan om
hur mycket olja som regenereras eller ej kan jag
meddela, att jag för något år sedan hade anledning att
göra en undersökning, som sträckte sig över ett par
månader. Undersökningen gjordes på så sätt, att jag
under bilfärder överallt kom i tillfälle att fråga vad
som gjordes med den olja, som byttes ut i alla garage,
servicestationer osv. I nio fall av tio blev svaret, att
oljan kastades bort. Detta svar fick jag praktiskt
taget över hela mellersta Sverige och delvis södra
Sverige, även från sådana stationer, som betjäna
bussar och från mindre bussföretag. Jag tror inte, att
förhållandena på detta år ändrats, och jag tror, att
man lugnt kan säga, att vad bilar beträffar den allra
mesta oljan kastas bort.
Direktör O. F. Kosmark. Av de föredrag, som
hållits här, har med all önskvärd tydlighet framgått, att
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
