Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
gruppen visar däremot att
fel lika ofta uppträda på
hand- som på fotbromsen.
För att få en bild av
förändringarna hos
bilparken under den tid
besiktningssystemet fungerat,
har för 1938 de funna
felen uppställts kvartalsvis i
stapeldiagram, dels för de
olika verken, dels i
sammandrag för hela
koncernen (fig. 4). Man finner,
att vid varje verk har
antalet A-anmärkningar
minskat för varje besiktning
under 1938. Kontrollen
igångsattes detta års andra
kvartal, varför året endast
uppvisar trenne staplar.
Att det här icke är frågan
om att vagnarna kommit
skenbart bättre tillstånd,
genom att allvarliga fel tillfälligtvis lindrats och
därefter skrivits såsom B- eller C-anmärkningar, framgår
av att samtidigt som A-anmärkningarna försvunnit,
har en förskjutning inträffat, så att antalet felfria
vagnar — de vita ytorna i staplarnas botten — ökat.
Man kan t. o. m. se hurusom felfria vagnar mot slutet
av första året börja att uppträda där sådana förut
icke funnits. Under 1939 har i stort sett det goda
tillståndet bibehållits. Tredje kvartalet visar dock en
viss ökning av antalet A-anmärkningar, vilket
sammanhänger med de kaotiska förhållanden, som rådde
närmast efter septemberkrisens utbrott. Resultatet
har emellertid ånyo förbättrats.
De nu nämnda diagrammen ha varit av kvalitativ
art, och utvisat huru många bilar, som befunnits
felfria eller behäftade med någon anmärkning av högst
A-, B- eller C-klass. För att få en kvantitativ
betygsättning av vagnparken ha för innevarande år felen
sammanräknats inom de tre kolumnerna var för sig
på varje rapport, och kolumnernas slutsummor
summerats för varje verk för de fyra kvartalen. Antalet
A-, B- och C-fel pr hundra besiktningar har därefter
uppsatts i ett diagram, som upptar de olika verken
efter stigande totalsumma fel (fig. 5).
A-anmärkningarna visa naturligtvis samma genomsnitt, 12/100,
som i den förra frekvenstabellen, medan B- och
C-an-märkningarna båda ha en frekvens av 150/100, dvs.
JT
2 ah? frar/ø/r/
3-afè Åyor-fafø’
4 cfc
Fig. 4. Bilbesiktningen 1938. Anmärkningarnas fördelning under olika kvartal.
omväxlande en och två anmärkningar av vardera
slaget ha förekommit pr besiktning. På verken fördela
sig A-felen mycket olika. Fyra av verken bilda en
grupp med i genomsnitt 10 % A-fel, medan ett verk
visar 3 gånger så många. Inom B- och C-klasserna
äro variationerna mindre, vilket också har sin
förklaring i hithörande detaljers relativt mindre
känslighet gentemot bristande övervakning.
Det har sagts mig, att man i statspolisens
besiktningsföreskrifter, som befinna sig under
omarbetande, skall bibehålla den använda
klassifikationsmeto-den med tre slag av anmärkningar, men kommer att
utbygga systemet med mer detaljerade
felanvisningar. Då myndigheterna, med det betydligt större
material de förfoga över, sålunda synas hava varit nöjda
med detta system, stöder detta oss i vår uppfattning,
att även vi kommit fram till den f. n. bästa möjliga
formen för övervakning av de detaljer, som bliva
alltmera betydelsefulla ju intensivare vår motortrafik
blir.
Förutom den direkta inspektionstjänsten bedrives
under bilinspektionens ledning viss övervakning även
på andra områden av bildriften. Så förfogar
exempelvis inspektionen över eget provrum med
bromstrumma och här ha en hel del undersökningsarbeten
utförts. Som exempel på vad som kan uppnås genom
förgasare- och motortrimning på bromsbänk med en
^J,/«/; SOO
3oo
2.00
/oa
i
7/
ForeJapi Z IL ZL JZ JL J-JT
Fig. 5. Antal A-, B- och (7-anmärkn. per 100 besiktningar.
relativ
specifik [-bränsleförbrukning-]
{+bränsle-
förbrukning+}
170
160
150
140
130
120
110
Uppehållens längd
kurva I - 5 sek
II « 5 min
" III - 30 min
0 10 20’ 30 40 .50 ant. starter
Fig. 6. Specifika bränsleförbrukningens
beroende av uppehållens antal och varaktighet.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
