Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Innan jag går vidare att i detalj
beskriva konstruktionen, vill jag i
förbigående beröra ett modifierat exempel på en
fullständigt balanserad kolvmaskin med
diametralt motliggande kolvar enligt fig.
3. I alla lägen inom denna vevmekanism
i rörelse kommer tyngdpunkten hos
likartade organ alltid att ligga diametralt
motsatta på var sin sida om vevaxeln
men med avstånd från densamma, som
förhålla sig som 3/1. För att balans skall
förefinnas i denna mekanism, måste
tydligen tyngden hos likartade organ vara
avpassad i omvänd proportion mot
avståndet från vevaxelns rotationsaxel. Man
har alltså här en fullkomligt balanserad
kolvmaskin med två olika slaglängder å
de arbetande organen.
Återgående till fig. 4, återfinnas här
samma förutsättningar för en fullständig
balans. Arbetskolven har en slagiängd
av 180 mm. Den kolven tillhörande vevstaken
har en längd av 360 mm. Diametralt motsatt
å andra sidan vevaxelns rotationsaxel befinner
sig en imaginär kolv med 1/30 av den andra
kolvens slaglängd eller 6 mm och försedd med en
likaledes imaginär vevstake av 12 mm längd.
Förutsättningarna inom denna vevmekanism för en dynamisk
utbalansering äro enahanda med förut skildrade fall,
dvs. alla delar i mekanismen befinna sig i reciproka
likformiga rörelser på var sin sida om vevaxeln men
den ena sidans rörelserj ehuru likformiga, försiggå i
en skala av 1/30 av andra sidans rörelser. För att
balansera de större rörelserna måste alltså
miniatyrorganen hava en tyngd, som är 30 gånger så stor. Av
fig. 4 framgår, att den imaginära kolvmekanismen
icke kan i verkligheten utformas, dels därför, att
dessa organ skulle utbildas inom den egna vevaxeln
och dels därför, att vikten i förhållande till
dimensionen är orimlig. Den imaginära kolven är därför
ersatt med cylindern tillika med det tillsammans med
denna cylinder rörliga vevhuset. Imaginära
vevtappen har samma centrum med och är ersatt av
vev-excentern och slutligen är den imaginära vevstaken,
som utgör det förbindande organet mellan
vev-tapp och cylinder ersatt med den utanpå vevexcentern
anbringade rörliga excentern eller vevstaksexcentern,
vars utvändiga lagring har samma centrum som den
imaginära kolvtappen. Detta organ är alltså lagrat
ledbart kring samma centra, som återfinnas i bägge
ändar på den imaginära vevstaken. Det excentriskt
rörliga organet får därför en oscillerande
vinkelrörelse vid vevmekanismens funktion motsvarande
vinkelrörelsen hos den imaginära vevstaken och med
samma vinkelutslag som den vevstake, som tillhör
den arbetande kolven.
Återgående till den imaginära kolven, så finna vi,
att denna bör vara styrd i sin cylinder, som upptar
sidotryckena från den imaginära vevstakens
reaktionstryck. Tydligen måste det motsvarande organ i
verkligheten förefinnas, som upptar sidotrycket och
som i stället för den imaginära kolven styr den en
imaginär kolvtapp motsvarande lagergången i en
rätlinjig bana, som är parallell med den vanliga kolvens
bana. Vevhuset är därför medelst två gejdytor lagrat
å i förhållande till vevaxeln rörliga men i förhållande
Fig. 4. Schematisk tvärsektion.
till dess rotationsaxel fast orienterade gejdstycken
(fig. 4). Hela aggregatet innefattande arbetskolven,
cylindern och vevhuset är således rörligt upp och
ner i en riktning, som pekar genom vevaxelns
rotationsaxel men är vridbart rörlig kring samma
rotationsaxel.
Denna rörlighet kring rotationsaxeln av
vevhus-aggregatet spelar för skakfriheten hos konstruktionen
en avgörande roll, som här skall närmare förklaras.
När en förbränningsmotor accelererar, så strävar
tydligen maskineriet att skapa en ökad relativ
vinkelhastighet mellan motorns svänghjul å ena sidan
och motorns cylinder och vevhus å andra sidan. I
vanliga fall accelereras därvid svänghjulet, under det
att motorhuset förblir stationärt, men det finnes ju
även maskiner, fastän de nu kommit ur bruket,
flygmotorer, där cylinderpartiet i stället roterar och axeln
står stilla.
Under det senare driftsförhållandet övertar
tydligen motoraggregatet svänghjulets mission, nämligen
att upptaga ojämnheterna i vridmomentet och till
omgivningen överföra ett utjämnat sådant.
Återgående till den traditionella konstruktion n
fastställes därför att i huvudsak alla de ojämnheter
i vridmomentet, som skapas i maskinen och mottagas
av svänghjulet, även åverka motorhöljet i form av
reaktionsmoment av samma storlek. Är nu maskinen
fast förbunden med omgivningen, så överföras alla
impulser i vridmomentet på samma omgivning, och
desto stabilare maskinen och dess bädd är
konstruerad, med desto större effekt överföras dessa
ojämnheter till omgivningen.
Om man kastar en sten i vattnet, så uppkommer
som bekant en ringformig vågrörelse, som vidgas åt
alla håll. Spetsarna på indikatordiagrammen i en
förbränningsmotor kunna liknas vid sådana stenar.
De skapa en vågrörelse, som sprider sig i
omgivningen och som förr eller senare passerar något
område, som uppvisar en struktur lämplig för att svänga
synkront med dessa vågrörelser. Jag tror, att detta
är förklaringen till att, såsom jag förut nämnt, ett
dieselmaskineri kan uppväcka märkbara skakningar
på en kilometers avstånd från maskineriet.
Med tanke på den kategori av maskiner, som den
nya konstruktionen avser, kan därför, om en nykon-
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
