Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
CETEH SKALA
FOTaaEN
C. O OKTA.N
VANLIG BENSIN
60 o^-r/v^j
SPECIALBENSIN
HEN OKTAM
Fig-, 8. Oktantal — cetental.
Det är klart att gaser
med denna
sammansättning och i sådana
kvantiteter måste finna
användning för andra ändamål än
för förbränning. Det
förhållandet att så stora
mängder omättade
kolväten ingå i gaserna och i
sådana molekylkomplex att
de inbjuda till
polymerisation i teknisk omfattning,
har föranlett till ett
livligt experimenterande. En
mängd olika metoder
föreligga anpassade efter gaser
med enbart omättade
kolväten, med enbart mättade
kolväten och med båda
sorterna av kolväten. I de
båda senare fallen måste
polymerisationen föregås
av en krackning.
Förfarandet är ur teknisk
synpunkt nytt. Endast 5 år
ha gått sedan den första
större anläggningen kom i bruk. Men betydelsen av
detta komplement till krackningen har redan visat
sig. Först och främst kan man numera driva
krackningen med sikte på att erhålla så knackningsfast
bensin som möjligt utan hänsyn till mängden
krackningsgaser, så mycket mer som av dessa kan
framställas en bensin av allra högsta knackningsfasta
kvalitet. Trots den korta tiden har anläggningens totala
kapacitet stigit till mer än 1 mill. ton polymerbensin.
Här skall endast tilläggas att den snabba utvecklingen
möjliggjorts därav, att studiebolag bildats av olika
grupper tongivande oljeföretag som målmedvetet och
energiskt bearbetat den stora patentfloran och med
omsorg utfört den selektiva behandlingen av
föreslagna metoder med hänsyn till krackningsgasernas
sammansättning m. m.
Man har redan kommit så långt på den inslagna
vägen att man lider brist på råmaterial, dvs.
efterfrågan på polymerbensin på grund av dess höga
oktan-tal, har nödvändiggjort sökandet efter andra
gasformiga kolväten än krackningsgaser för
polymerisation, såsom naturgaser, destillationsgaser o. d.
Man har utgått från två bränslen med skilda men
bekanta värden å dessas knackningsfasthet och
genom att blanda dessa på bestämt sätt kan erhållas
värden för knackningsfasthetsskala.
Internationell överenskommelse har träffats, enligt
vilken man valt:
1) n-heptan CH3 — CH., — CH., — CH2 — CH2 —
CH2 — CH3
2) isooktan = 2, 2, 4-trimetylpentan
/CH3
c h3 c ch2 ch ch
xch3 xch3
Dessa föreningar tillsammans med en mängd andra
förekommer i bensin.
Oktantalet angiver nu hur många % isooktan en
isooktan—n-heptanblandning måste hålla för att ge
samma knackningsfasthet som försöksbränslet som
prövas under bestämt givna förhållanden i
CFR-motor (Cooperative Fuel Research motor).
Cetental eller egentligen cetantal användes för att
karakterisera brännoljorna.
Boerlage und Broeze har föreslagit cetan (C16 H34)
-j- a-methyl naftalin (C1:lH1-0).
I synnerhet dieselolja från
Fischer-Tropsch-synte-sen uppvisa höga värden enligt cetenskalan, då
ceten-skalans 100-värde t= cetanvärdet 76.
Tabell 9. Analys av krackningsgaser till en
poly-anläggning.
_i . v
Svavelväte ................ 0,15 % 0,35 %
Väte ...................... 4,io % —
Metan .................... 25,80 % 2,20 %
Etylen .................... 5,30 % 2,30 %
Etan ...................... 16,90 % 10,70 %
Propylen .................. 15,00 % 17,80 %
Propån ................... 23,30 % 25,10 %
N-butylen ................. 2,80 % 16,40 %
Iso-butylen ................ 1,40 % 6,80 %
Butan .................... 4,60 % 17,90 %
Utbyte av Poly-bensin .... 0,49 lit/mm31,26 lit/mm3
gas ; gas
Det är polymerbensinens höga halt av aromatiska
kolväten, bensol, toluol, xylol, som ger den dess
höga knackningsfasthet. Aromathalten kan under
vissa tekniska omständigheter vid polymerisation
(600°C/20 atö) bringas upp till 60—80 %. Utbytet:
75—95 %.
I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla
den mest kända polymerprodukten, isooktan. Den
amerikanska armén och flottan har numera som
kvalitetsfordran å bensin ett oktantal av 100.
Behovet år 1937 anslogs till 230 mill. liter.
Följande exempel anger betydelsen därav: Av en bensin
med 87 som oktantal är åtgången pr hktim. 217—227
g, med 100 oktanbensin och kompression 8 ca 173 g
pr hktim. = 22 % besparing.
I det föregående har omnämnts att efter allt att
5 6 7 8 9 10
Antalet C-atomer i molekylon.
Fig. 9. Knackningens intensitet som en funktion av
kolväteföreningens kemiska konstitution enligt Lowell, Campbell &
Boyd: paraffin-serien.
80
21 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
