Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Fig. 1. Principskiss över vedgasgenerator.
De ångformiga ämnena bestå av kolväten,
kolhydrater och syror, som gemensamt gå under
benämningen tjäror. En del av dem kondenserar på
väggarna i vedbehållaren, som därför måste utföras
syrabeständiga.
Förbränningszonens anordning är den ojämförligt
viktigaste detaljen i vedgasgeneratorn. Tjärämnena
äro gasformiga i förbränningszonen, och
anordningarna måste vara lämnade för gasformigt bränsle.
i SF-generatorn inblåses luften genom en krans
av munstycken, placerade i manteln till en cylindrisk
apparatdel. Inblåsningshastigheten är omkring 100
m/sek. och luftstrålarna äro då så hårda, att de
förmå skjuta undan vedstyckena ur sina vägar.
Strålarna rycka med sig den omgivande gasen, så att
dubbla ringvirvlar, en övre och en undre uppstå.
Strålarna slå ihop i mitten, hastigheten dissiperas och
förbränningen äger rum. Själva eldhärden består av ett
äggformigt hålrum, där träkolet bränts bort.
Den övre ringvirveln matar fram alla ångor från
kolningszonen mot eldhärden och blandar in dem i
förbränningsluften. Eftersom gasen brinner
hastigare än det fasta materialet, så går den åt i första hand
och förbränning av fast bränsle sker endast i den mån
syrgas återstår.
Den undre ringvirveln tenderar till att draga upp
reducerad gas ur reduktionszonen längs apparatens
yttervägg. Detta medför ett skydd för
väggmaterialet och har möjliggjort användande av metalliskt
material utan inmurning.’
Reduktionszonen tjänar till uppkolning av den heta
gasen, och är belägen i en konisk apparatdel. Den
förträngda delen håller förbränningszonen på sin
plats och hindrar förbränningens spridning nedåt.
Gasen är här reducerande och relativt sval, och man
behöver ej ställa alltför höga fordringar på
väggmaterialet.
Den färdiga gasen håller ungefär 20 % CO, 20 %
EL,, 10 % C02, 40 % N2 och 10 % vattenånga. Den
har ett effektivt värmevärde av omkring 1200
kcal/kg.
De särskilda förhållanden, som äro för handen i
samband med vedgasen har möjliggjort konstruktion
av reningsanläggningar, som i enkelhet och
effektivitet ej lämna någonting övrigt att önska. Vi ha att
göra med relativt små mängder av från början varm
och fuktig gas och såväl temperaturen som
fuktigheten kunna utnyttjas för stoftsepareringen.
Till att börja med får den 160° varma gasen från
generatorn virvla in i en "våtrenare", där den ledes
genom en serie öppningar invid en vattenyta.
Vattnet råkar då i svallning och bildar liksom en
sjudande massa i apparatens inre. Vid gasens
genomströmning befuktas den till mättning samtidigt som
grövre partiklar av stoft och aska uttvättas.
Gastemperaturen sjunker härvid till omkring 60°C.
Den fuktighetsmättade gasen strömmar från
våtre-naren upp i den ovanför belägna "kondensorn", där
den avkyles till omkring 30°. Avkylningen medför
en kondensation av vattenånga, varvid kvarvarande
mikroskopiska stoftpartiklar tjäna som
kondensationskärnor. Varje stoftkorn får således ett hölje
av vatten, som gör det tyngre och underlättar
separeringen. Samma fenomen användes såsom bekant
av C. T. R. Wilson i samband med dennes berömda
studier av elektronernas enhetsladdning.
Det mesta av kondensvattnet faller ut på
kondensorns väggar och rinner tillbaka ned i våtrenaren.
Vedaskan innehåller ca 17 % alkalikarbonater, som
lösas i vattnet och badet blir basiskt. Faktiska prov
visa vätejonkoncentrationen mellan 8,3 och 10,5 och
mängden av syror i gasen har alltså varit mindre än
som svarar mot alkalimängden i askan.
Gasens fuktighet kondenseras ut i kondensorn, och
vattenmängden i våtrenaren ökar därför ständigt
under körningen. I allmänhet erhållas mellan tre och
fyra liter vatten per hl ved. Varje gång man fyller
på ved, återställer man vattenståndet genom att släp-
16 nov. 1940
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
