Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Geologisk profil (utan jordlager) genom Landskronatrakten utvisande olika formationer och vattenförande lager.
Jönköping fick sitt första provhål färdigt på hösten
1939. Det är beläget söder om Munksjön och har ett
djup av icke mindre än 211 meter. Provpumpningen
visade ett sådant resultat, att man har anledning
förmoda, att 1000 à 1 500 m3 vatten per dygn skola
kunna erhållas vid kontinuerlig drift. Borrningarna
komma därför att fortsättas, och staden räknar med
att så småningom kunna täcka hela vattenbehovet
för hushållsförbrukningen med grundvatten.
Provhålet har utförts med 61//’ rör genom lera och fina
sandlager samt med 150 mm håldiameter i sandstenen.
Pumpbrunnarna komma att utföras med 10"
rördrivning respektive 225 mm håldiameter i berget,
varigenom det blir möjligt att i borrhålet nedsänka en
roterande djupbrunnspump med sådan diameter, att
upp till 75 à 90 m3 vatten per timme kunna
uppfordras.
Bland andra städer, som taga vatten från
sandstensberggrund, framhålles Hälsingborg, Eslöv och
Falköping. Hälsingborg har redan flera djupa
brunnar, vilka i medeltal beräknas komma att lämna 1 300
m3 per dygn och brunn vid en sänkning av
vattenståndet i borrhålen till ca 60 meters djup.
Borrhålsdjupen inom Hälsingborgs område röra sig vanligen
om 120 meter.
En av brunnarna, vilken utförts vid Nymölla SO
om Hälsingborg, lämnade vid provpumpningen en
vattenmängd av icke mindre än 1800 à 1850 m3
per dygn, vilket är den största vattenmängd, som
hittills erhållits från någon bergborrad brunn här i
landet. Berggrundsvattenverket i Hälsingborg kommer
att utbyggas successivt från en kapacitet år 1940 av
5 500 m3 per dygn till en kapacitet år 1955 av
13 600 m3 per dygn, då man räknar med att ha
utfört sammanlagt 12 st. brunnar. Den definitiva
planläggningen av berggrundsvattentäkten kommer att
ske efterhand som behov av nya brunnar uppstår.
Berggrundsvattenverket är här tills vidare avsett att
tjänstgöra som reserv, särskilt under
sommarmånaderna.
Eslöv och Falköping ha varit de första av de stora
vattenförbrukarna här i landet, som tagit vatten ur
sandstensberggrund. Eslöv ligger inom ett mindre
sandstensområde av lias-ålder och från denna
sandsten, som är grovkornig och rikt vattenförande, tager
staden och ett flertal industrier hela vattenbehovet
för närvarande uppgående till ca 2 000 m3 per dygn,
från 40—60 meter djupa brunnar.
Under de senaste åren ha geologiska och
hydrologiska undersökningar utförts under författarens
ledning inom sydvästra Skånes kritområde, vilka haft till
ändamål att utröna, om grundvattnet förekommer med
viss lagbundenhet inom området, samt att utexperi-
mentera arbetsmetoder, genom vilka det vore möjligt
att inom en viss trakt i förväg angiva, på vilket djup
utsikter skulle finnas för att erhålla grundvatten.
I Danmark ha grundvattensförhållandena noggrant
studerats och kartlagts genom Danmarks Geologiske
Undersøgelses försorg. Det har härvid bl. a. visat sig,
att grundvattnet inom Själlands östra delar
förekommer inom vissa begränsade områden eller horisonter i
kalkstensberget. Det fanns anledning förmoda, att
detta även skulle vara förhållandet inom sydvästra
Skåne, som har likartad geologi. Dessa bergarter äro
rika på fossil och genom att studera och jämföra ända
upp till 300 olika arter av dessa fossil från
berggrundsprov, uttagna från ett stort antal olika platser
i Skåne och Danmark, har det lyckats att med
mikro-paleontologiens hjälp konnektera dels
vattenhorisonter från Danmark med Skåne, dels olika platser inom
sydvästra Skåne med varandra. På grund av att vissa
av dessa fossil äro karakteristiska för bestämda lager
i kalkberggrunden samt att de olika berggrundslagren
som regel ligga på bestämda djup i förhållande till
varandra, har man genom att studera fossilen från
upptagna berggrundsprov vid borrningarna kunnat få
en snabb orientering om det ungefärliga djupet till
de lager, som på andra platser varit vattenförande.
Genom att sammanställa och jämföra resultaten
från provhål belägna inom skilda delar av området
har det även blivit möjligt att konstruera fram
profiler av den vattenförande kalkberggrundens
ungefärliga tektonik inom sydvästra Skåne.
Den nya arbetsmetoden har använts bl. a. för
vattenundersökningen för Landskrona stads räkning. Ett
borrhål med 10" diameter, som utfördes här 1938, är
130 meter djupt och lämnar omkring 1 050 m3
vatten per dygn med en hårdhet och järnhalt, som är
Fig.
Turbinpump med genomgående axel för
vattenuppfordring ur borrhål.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
