Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kaleineringsprov på bauxit från Gxildkusten. Tå
Guldkusten finnas stora bauxitfyndigheter av god
kvalitet, vilka skulle kunna brytas ekonomiskt, men hittills
ha de höga transportkostnaderna hindrat deras
tillgodogörande. Guldkustens geologiska undersökning har
därför granskat möjligheterna för en anrikning av bauxiten
för att därigenom minska fraktkostnaderna. Bauxiten
har en genomsnittlig lerjordshalt av omkr. 54 %, ringa
halt av S1O2, rätt hög järnhalt och ganska hög
vattenhalt, i medeltal 28 %. Det är tydligt, att malmens halt
av Al-.O;: skulle kunna höjas betydligt, om vattnet kunde
avlägsnas.
Som en första åtgärd utfördes kaleineringsprov i
laboratorieskala, och de resultat, som nyligen erhållits, ha
publicerats i "Report ön the Geological Survey
Department" för 1937—38. Det material, som utvalts för
undersökningen, bestod av styckeprov från de två största
bauxitfyndigheterna, nämligen Yenahin i Ashanti och
Mt. Supirri, Sefwi Bekwai, inom koloniområdet.
Resultaten av kalcineringsproven utvisas i tabellerna 1 och 2.
Tabell 1. Samlandet mellan vattenavgivning ocli
upphettningstemperatur för. ett par bauxitprov frän
Guldkusten.
(Proven krossade ned under ca 2 mm.)
Temperatur Tid för upphett- ! ning till
konstant vikt timmar Vattenavgivning i prov från Yenahin Mt Supirri viktsprocent
45 1 0,3 0,3
70 17 0,4 0,6
105 20 0,6 0,8
135 1 0,7 0,8
145 1 0,8 0,9
185 17 2,2 2,0
.225 58 21,2 15,8
250 18 22,3 16,6
260 18 22,4 16,8
300 18 24,0 17,7
450 15 26,4 22,0
700 2 29,0 23,6
900 •2 27,3 24,2
1000—1150 1 27,5 24,4 i
Tabell 2. Sambandet mellan vattenavgivning och
upp-Hèttningstemperatur för ett par bauxitprov från
Guldkusten.
(Proven krossade ned under ca 25 mm.)
Temperatur *c Tid för
upphettning till
konstant vikt timmar Vattenavgivning i prov från Yenahin ] Mt Supirri viktsprocent
120 20 0,5 0,7
200 3 1,0 1,7
225 40 15,3 11,0
300 ■ 28 23,8 17,3
450 9 27,3 23,0
700 2 27,6 23,8
1000 2 27,8 24,3
Ett anmärkningsvärt resultat är att vattenhalten hos
de Guldkust-bauxiter, som undersökts, minskade med
22,3 och 16,6 %, när de maldes ned under ca 2 mm och
upphettades till en konstant vikt vid 250 °C, men för att
erhålla konstant vikt erfordrades 18 timmars
upphettning. Ett resultat av mer praktisk betydelse (tabellerna
3 och 4) är att under 1 timmes upphettning vid 300 °C
förlorar samma material nedmalt till samma finhet 9,4
resp. 15,6 % vatten. Man kan med säkerhet antaga, att
finare målning skulle öka den på viss tid avgivna
vattenmängden. Proven antyda sålunda att vid kalcinering
av den malda bauxiten, skulle största delen av vattnet
hastigt kunna avlägsnas vid en temperatur av några
hundra grader Celsius och därigenom skulle en märkbar
anrikning av malmen erhållas. Med de stora tillgångar
Tabell 3. Sambandet mellan tiden för erhållandet av
konstant vikt vid upphettning till 800 °C vid olika
ned-krossning för bauxit från Yenahin-fyndighet en på Guld-
kusten.
Upphettnings tid timmar Prov målet ned under ca 2 mm viktsprocent Prov målet ned under ca 25 mm viktsprocent
1 19,4 5,0
2 21,fl 8,(i
. 3 22,3 —
4 22,5 —
5 — 15,8
7 22,9 —
9 — 22,7
25 a 24,0 —-
.V- 2S 23,8
Tabell 4. Sambandet mellan tiden för erhållandet av
konstant vikt vid upphettning till 300 "C och olika
ned-krossning för bauxit från Mt Supirri-fyndiglieten på
Guldkusten.
UpphettningBtid timmar Prov målet ned under ca 2 mm viktsprocent Prov målet ned under ca 25 mm viktsprocent
1 15,6 4,8
2 16,3 7,5
3 16,5 —
4 16,7 —
5 —■ 14,3
7 16,9 —
9 - — 16,5
25 17,6 —
28 17,3
av skog, som finnas på Guldkusten, skulle troligen
generatorgas av ved kunna lämna ett ekonomiskt bränsle för
moderata temperaturer. Ytterligare prov utföras nu för
bestämning av den lerjordsmängd, som kan utlakas
medelst sodalösning ur de kalcinerade bauxiterna, då
graden av denna löslighet är den faktor, som slutligen
bestämmer malmens värde.
E. n—s.
Metallnoteringar
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ................£ 60
2 % Cd/d................£ 58
2/4 % Cd/d ................£ —
4/6 % Cd/d................£ 38
6/10 % Cd/d ................£ 36/10/-
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ........... £ 17/11/- £ 18/1/-
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri [-6/-Ferrofosfor-] {+6/-
Ferrofosfor+} 20/25 % d/d ________£ 25 nom.
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 18
„ 75 % cif ................£ 28
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti .............&V2 d.
Ferro titan 20/25 % ............... £ 93 £ 94
* Ferrovolfram 80/85 % ........................5/1
* Ferrovanadin 35/60 % ...................’ 15/6
§ Kiselmangan 65/75 % cif ................£ 26
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 10
* Volframpulver 98/99 % ......................5/2% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
* Per lb. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 15 mars 1940.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
