Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stor del haft sin förklaring i konkurrensen på grund
av de billigare kostnaderna för Madagaskarglimmern i
synnerhet vad beträffar "splittings". Men de bättre
kvaliteterna av bärnstensglimmern i Kanada anses
överlägsen produktionen på Madagaskar vad angår
värmemotståndet, och förbättringarna vid
putsnings-förfarandet har resulterat i nytt intresse inom brittisk
handel för det kanadensiska utbudet av "sheet mica"
för uppvärmare som även för användning som
"spark-ing plugs".
Pulvriserad glimmer har blivit en betydande
industriprodukt, i synnerhet i USA, där ett antal
fabriker äro sysselsatta med dess beredning med tillhjälp
av såväl torra som våta krossningsmetoder. Största
delen av produktionen användes inom
taktäcknings-och gummibranschen. Nya användningssätt ha
möjliggjorts genom blandning med fernissor som
beläggning på konservburkar och som bas i rengöringsmedel,
ökat intresse har också visats för dess möjlighet som
skyddande färgämne, av vilket man kan fordra gott
motstånd mot väder och vind och mot frätning genom
rök och väta. Inom målningsbranschen väntar man
sig en stor marknad för bärnstensglimmern. Nyligen
gjorda förfrågningar till "Bureau of Mines" visa också
något intresse för pulvriserad glimmer som
gödningsämne, antagligen på grund av dess innehåll av kali
(omkring 8—10 %). Men då glimmern är ytterst
motståndskraftig mot vanlig vittring är det ännu ej
utrett hur dess kali skall kunna utvinnas och göras
användbar som växtnäring. Stora mängder av
våt-krossad muskovitglimmer konsumeras av
tapetindustrien, och något användes också inom den keramiska
typen isoleringsmateriel, som kallas "Mykalex".
Hitintills har så gott som hela avsättningen av denna
produkt kommit på ett enda bolag i USA, men 1937
grundades en fabrik i England. En metod att skilja
glim-merfjällen från krossad sten eller sand med tillhjälp
av statisk elektricitet har nyligen publicerats av "US
Bureau of Mines".
Efterfrågan på flogopitglimmer, som visade en
livlig tendens uppåt år 1937, förblev ganska trög hela
1938 utom för "knife-trimmed" större dimensioner
(2 X 4", 3 X 5" och uppåt). Japan rapporterades som
aktiv part på "splittings"-marknaden, men på det hela
taget meddelade affärsmännen, att affärerna voro
tröga och sporadiska och "trimming-shops" voro till
största delen endast tidvis sysselsatta. De större
producenterna ha egna affärer, men det finns dessutom
flera affärsmän, som köpa oförädlad glimmer från
småproducenter och rensa, gradera och klyva den för
försäljning antingen till andra köpmän och agenter
eller till konsumenter. I synnerhet klyvning
förekommer tillsammans med jordbruksarbete, varvid
arbetet utföres av flickor, som arbeta hemma på ackord.
Glimmerpriserna ha svårt att stadga sig beroende
på frånvaron av tillförlitliga marknadsnoteringar och
systemet med varurabatter. Även kvaliteten har en
sådan betydelse för värdet, att den enda
tillfredsställande metoden att få upplysningar är att lämna prov
till en auktoriserad affärsman för utlåtande.
Glim-mermarknaden är underkastad utpräglade periodiska
förändringar i efterfrågan beroende på de rådande
villkoren inom branschen liksom även på vanan bland
förbrukarna att upplägga lager innan behov förefinnas.
Approximativa noteringar voro:
Knife-trimmed sheet Splittings
$ per Ib $ per Ib
1" X 3" .......... 0,50 1" X 1" .......... 0,45
2 "X 3" .......... 0,75 1" X 2" .......... 0,50
2" X 4" .......... l,oo
3" X 5" .......... 1,75
4" X 8" .......... 2,25
5" X 8" .......... 3,00
Krossad glimmer (flogopit) såldes till följande
priser: 20 mesh: $ 25 per ton; 60 mesh: $ 30; 120 mesh:
$ 45, allt fob Ottawa per ton.
Notiser
Bulgariens malmer. Tills 1930 fanns det i Bulgarien
blott ett större gruvföretag, "Plakalnica", som tills
nedläggandet av driften 1930 gav ungefär 500 000 ton
malm. Malmen innehöll koppar, bly och zink;
malmerna anrikades i Bulgarien och sändes till smältning
och raffinering i utlandet. På senare tid ha
emellertid ytterligare gruvor igångsatts, bl. a. koppargruvan
Louda-Yana, vidare de i Rodopesbergen befintliga
zink- och blygruvorna tillhöriga S. A. Granitoid,
guldgruvan vid Trn och andra fyndställen. Man värderar
numera Bulgariens malmrikedom till följande:
iakttagbara mfljliga
malmtillgångar malmtillgångar
Koppar ............ 250 500
bly och zink ........ 350 1 000
järn ............... 300 4 000
mangan ............ 100 ?
guld ............... 150 ?
Kopparförekomsterna kunna likväl vara större, än
de uppskattas till, då från Louda-Yana, som uppgives
innehålla stora malmtillgångar, inga officiella
värderingar föreligga. Sökandet efter nya malmer går
långsamt framåt av brist på kapital. För den närmaste
tiden antar man, att "Granitoid" skall utvinna 60—
100 000 ton anrikad bly- och zinkmalm och
Louda-Yana 20-—30 000 ton kopparmalm årligen. Vid Trn
torde årligen 60 000 ton guldmalm med en guldhalt
av ungefär 500 kg utvinnas. Beträffande järnmalm
äro utsikterna mycket små. Utförseln av god
järnmalm från Yambol torde uppgå till cirka 25 000 ton.
Dessa siffror torde emellertid kunna höjas med tiden.
För att kunna avhjälpa den kapitalbrist som så starkt
hindrar utökningen av bergshanteringen måste de
statliga kolgruvorna i Pernik ställa till förfogande 20 %
av nettovinsten, minst 15 millioner lewas, för
undersökningsändamål. Med hjälp av denna årliga fond
hoppas man att kunna föra järnmalmsgruvdriften
snabbt framåt.
H. R.
Metallnoteringar
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ....................£ 1/1%/-*
2 % Cd/d ....................£ 1/0%/-*
2/4 % c d/d ....................£ —
4/6 % C d/d ....................£ 40
6/8 % C d/d ....................£ 40
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 17/11/- £ 12/1/-
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri [-6/-Ferrofosfor-] {+6/-
Ferrofosfor+} 20/25 % d/d ________£ 25 d/d
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 19 nom.
„ 75 % cif ................£ 29 nom.
§ Kiselmangan 65/75 % elf..................6% d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 93 £ 94
* Ferrovolfram 80/85 % ........................5/1
* Ferrovanadin 35/60 % ........................15/6
$ Kiselmangan 65/75 % cif..................£ 30
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 10
* Volframpulver 98/99 % ......................5/2%
* Per lb. Alla övriga per ton. † Parti om 3 ton och
däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 27 aug. 1940.
80
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
