Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig1. 13. Spricka nära brottstället i samma nit som i fig. 6,
först. 700 X. (Crack in other part of same rivet, as fig. 6,
700 diam.)
in the rivets, this ranging from Widmannstätten
arrangement of martensite and ferrite to grain
struc-ture of ferrite and lammeilar pearlite. The
mechani-cal properties (tensile strength, elongation, reduction
of area, local hardness as measured by Yickers
dia-mond wit.h 3 and 10 kilogrammes indentation
pres-sure) of the rivet material between the craeks was
fonnd to be normal and within prescribed limits.
Chemical analysis was normal but, possibly, for a some-
what high manganese content of up to .59 %. The
cracks were of principally intercrystalline character
at least in those parts of the rivets where individual
grains could be observed. Chemical action possibly
of alcaline character has been essential for the
deve-lopment of the cracks. A possible cause is looked
for in the high humous content of the feed water. It
is concluded that the cracks are due to caustic (or
perhaps rather chemical) embrittlement.
Något om sprickbildning i ångpannematerial.
Av civilingeniör GUNNAR WALLGREN.1
Såsom utgångspunkt för mitt föredrag har jag valt
en undersökning av en sjöångpanna av Howdentyp,
vilken undersökning utförts på
hållfasthetslaboratoriet vid Tekniska högskolan i Stockholm.
Undersökningen hade till ändamål att fastställa orsaken till
att brott uppstått på ångpannan, vilken varit i drift
10—15 år. I detta fall kunde omedelbart fastställas,
att brottet föregåtts av sprickbildning i materialet,
varför jag i detta sammanhang med några ord vill
omnämna, vilka arter av sprickor, som här kunna
komma ifråga. De sprickor, som uppstå i
ångpannematerial, kunna indelas i följande tre grupper,
nämligen
1. ütmattningssprickor utan korrosion. Det
karakteristiska för dessa sprickor, vilka uppstå på
grund av en varierande belastning, som ligger
ovanför utmattningsgränsen, är, att de tränga fram genom
kornen och äro fria från korrosionsprodukter.
2. Interkristallina sprickor eller lutsprödhet, vilka
sprickor tränga fram i korngränserna. Orsaken till
dessa sprickors uppkomst är ännu ej fullt klarlagd.
Emellertid torde för deras uppkomst fordras trenne
samverkande faktorer (l),2 nämligen kemiskt
angrepp, t. e. hög lutkoncentration, höga spänningar,
1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 14 maj 1940.
2 Siffrorna inom parentes hänvisa till
litteraturförteckningen.
som ligga i närheten av flytgränsen, samt hög
temperatur.
3. Korrosionsutmattningssprickor, dvs. sådana
sprickor, som uppstå genom samverkan av korrosion
och utmattning. Utseendet hos dessa sprickor
varierar beroende på, om det är utmattningen eller
korrosionen, som dominerat vid deras uppkomst.
Karakteristiskt för dessa sprickor är emellertid, att de
äro fyllda med en gråaktig, porös massa, s. k.
korrosionsprodukt. I det följande skall genom en
redogörelse för ovan omtalade undersökning ett belysande
av dessa korrosionsutmattningssprickors utseende och
uppkomst lämnas.
Fig. 1. Tvärsektion av den undersökta Howden-sjöångpannan
jämte momentdiagram.
19 okt. 1940
109
Fig1. 14. Sprickutseende i martensitstruktur, först. 560 X.
(Peculiar type of crack in martensite structure, 560 diam.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
