Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
t. o. m. ganska avsevärt större än den för den
maximala belastningen nödvändiga, ej kunnat iakttagas,
under det att en för liten avvikelse kan medföra
allvarliga konsekvenser. En inslitning inträder
visserligen i bägge fallen, men den sker i det
förstnämnda fallet mycket långsamt och under obetydlig
temperaturstegring, sålunda på gränsen mellan
vätskefriktion och halvtorr friktion, i det senare fallet åter
snabbt men vid hög temperatur och med risk för
smetningar och hopskärning, om lagrets
rotationshastighet ej är låg. Den på det sistnämnda sättet
verkställda inslitningen blir ej heller tillräcklig för
att lagret skall kunna arbeta riskfritt med
inslit-ningsbelastning vid högre varvtal. Man kan säga, att
inslitningen sker från fel håll.
Styrningsprincipens tillämpning vid lager med hög
resp. låg fläns, i den form den numera användes av
SKF, framgår av fig. 10 och 11. Fig. 10 hänför sig
till ett koniskt radiallager med hög fläns, vid vilket
utförandet är fullt analogt med det tidigare
beskrivna. Fig. 11 visar ett motsvarande utförande
vid låg fläns. Sfärcentrum för flänsytan ligger här
något bakom konspetsen på lageraxeln och
rulländ-ytans sfärcentrum ligger i skärningspunkten mellan
rullaxeln och sammanbindningslinjen mellan
fläns-ytans sfärcentrum och den ungefärliga tyngdpunkten
för rulländans momentant effektiva arbetsyta.
Styrytorna komma sålunda att tangera varandra i denna
punkt.
Det är av ett visst intresse att jämföra de
styrningskonstruktioner som användas av olika
lagertillverkare med den nu beskrivna, som väl närmar sig
den ideala så långt detta är praktiskt möjligt.
Kontakten mellan rull- och flänsstyrytor sker vid dessa
konstruktioner i två eller flera punkter, i linjer eller
ytor av olika utseende. Samtliga syfta till att hålla
rullen i exakt rät vinkel mot flänsen, vilket har
ansetts vara av utomordentlig vikt. I själva verket
kan, enligt vad de nu utförda försöken visa, en viss
obetydlig snedställning av rullen utan olägenhet
tilllåtas, och en sådan är tydligen också nödvändig för
att lagerfriktionen skall få sitt lägsta möjliga värde.
Jag skall nu visa några tid-temperaturdiagram, fig.
12, som åskådliggöra den praktiska konsekvensen av
den nya rullstyrningskonstruktionens införande.
Provlagren hade huvuddimensionerna 190 X 358 X 120
mm och skilde sig endast med avseende på
styrnings-konstruktionen. Diagram I hänför sig till tvenne
lager av äldre konstruktion. Rotationshastigheten
var 27 r/min. Som synes medförde varje
belastningsökning en kraftig stegring av lagertemperaturen, som
först efter åtskilliga timmars drift återgick till den
normala. Diagram II återger motsvarande samband
för ett lager av äldre och ett lager av ny typ.
Rotationshastigheten var i detta fall 51 r/m. Vid den
äldre konstruktionen visade det sig nödvändigt att
stegvis öka lagerbelastningen till slutvärdet. Den
nya konstruktionen däremot kunde direkt utsättas
för den högsta använda belastningen, varvid någon
temperaturstegring över den normala som synes ej
inträffade. Någon påvisbar inslitning förekom
sålunda inte i det senare fallet. Diagram III slutligen
återger sambandet mellan lagertemperatur och olika
kombinationer av belastningar och
rotationshastigheter för tvenne oinkörda lager av ny konstruktion.
Vid de högre belastningarna och hastigheterna an-
[-Temperatur-stegring-]
{+Temperatur-
stegring+} °C
o
O /O 20 SO 40 SO 60 70 30 90 IOO HO /20
Diagram III Driftstid tim.
* Fiäkthylning.
Fig. 12. Tid-temperaturdiagram vid sfäriska axialrullager av
äldre typ (kurvor a) och ny typ (kurvor B).
vändes fläktkylning. Någon inslitning kan tydligen
ej heller spåras i detta fall.
Det kan i detta sammanhang nämnas, att även vid
radialrullager goda resultat vunnits med den nya
styrningskonstruktionen, men tiden medger ej ett
ingående på denna sak.
Det nya sfäriska axialrullagrets byggnad framgår
av fig. 13. Lagerhusbrickan har sfärisk löpbana, och
axelbrickan är utbildad med en fläns, mot vilken
rullarna erhålla styrning. Lagret består vidare av en
rullhållare och en axelbrickshylsa.
Kontaktförhållandena mellan rullarna å ena sidan
och löpbanor och styrfläns å den andra ha tidigare
beskrivits. Brickornas’ anliggningsytor mot
axelansats resp. lagerhus äro begränsade, varigenom
säkerhet vinnes att reaktionskrafterna få ett med
hänsyn till brickornas elastiska deformation gynnsamt
läge. Hållaren och rullsatsen äro olösligt förenade
med axelbrickan med hjälp av den i densamma inpres-
[-emperatur-tegring-]
{+emperatur-
tegring+} °C
Diagram I
Driftstid tim.
[-emperatur-tegring-]
{+emperatur-
tegring+} "C
Diagram II
Driftstid tim.
*n-320
fsoook,
• 75000A?
-/02 \ n "250 \n*42ö \n-6SO \n=/060
\5000Ökg \50000kg \50000kg \30000kg \20000kg
20 juni 1942
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
