Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbruket som ekonomisk företagsform, av Ludvig Nanneson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri tt
Produktionskostnader
Såsom exempel på produktionskostnadernas
storlek ocli sammansättning vill jag anföra, att
våra bokföringskontrollerade jordbruk
bokföringsåret 1941—42 redovisade som vägt medeltal
lör hela landet en total produktionskostnad av
omkring 650 kr./lia jordbruks jord. Av dessa
kostnader kom i runt tal 305 kr. eller 47 % på kontot
arbetskostnader. Inköpta fodermedel,
konstgödsel ocli utsäde representerade tillsammans 20 %,
underhåll och amortering av byggnader, maskiner
samt driftutgifter och omkostnader i övrigt något
mera eller 21 % samt ränteanspråken på det i
lantbruket investerade kapitalet resten eller 12 %.
Kring dessa medeltal kunna givetvis betydande
variationer förekomma i olika områden och
storleksgrupper samt ännu mera för enskilda
brukningsdelar.
Arbetskostnaderna representera emellertid den
utan jämförelse största posten på jordbrukets
debetsida. Jordbrukets lönsamhet och därmed även
den arbetslön, som jordbruket kan betala för lejd
arbetskraft såväl som för jordbrukarfamiljernas
egna arbetsinsatser i lanthushållningen,
sammanhänger därför i väsentlig grad med det mänskliga
arbetets produktivitet, dvs. med den
produktmängd som i genomsnitt kan presteras per
arbetstimme. Huru är det då ställt beträffande denna
lör jorbruket så viktiga lönsamhetsfaktor?
I fig. 3 anges för ett 60-tal mellansvenska
storbruk, vilka ända sedan 1920-talets början varit
anslutna till Lantbruksförbundets Driftsbyrå, dels
arbetsförbrukningen per ha omräknad i fullgoda
manstimmar, dels det normala arbetsbehovet i
manstimmar, beräknat efter arealanvändningen
och kreatursantalet vid ifrågavarande jordbruk
enligt vid periodens början fastställda enhetstal
för arbetsbehovet per hektar vid olika odlingar
och per djurenhet. Dessa normaltal voro
beräknade på grundval av den fastställda
arbetsförbrukningen vid de ur effektivitetssynpunkt bästa
tredjedelarna av de kontrollerade brukningsde-
larna. Samma normaltal lia för jämförbarhetens
skull använts hela den tid diagrammet omfattar.
Normalkurvan är tämligen horisontell, vilket visar
att några större på det normala arbetsbehovet
inverkande förändringar i arealanvändning och
kreatursantal icke förekommit under den
ifrågavarande perioden. Så mycket större äro
förändringarna i den faktiska arbetsförbrukningen.
Denna har successivt minskats under hela
perioden, eller från 386 manstimmar/ha 1919—1922
i ill 202 manstimmar/ha 1938—1940. Antalet
förbrukade arbetstimmar har alltså under denna
period minskats med 184 eller 48 %. I förhållande
till normalbehovet har arbetsförbrukningen under
samma tid minskats från relativtalet 129 till 68,
dvs. med 47 %, vilket motsvarar en genomsnittlig
nedgång i den relativa arbetsförbrukningen av
2,3 % /år.
Vad denna utveckling betytt för höjandet av det
mänskliga arbetets produktivitet belyses av den
undre hälften av diagrammet. Där anges i staplar
dels medelskörden i skördeenheter per lia vid
ifrågavarande storbruk, dels antalet producerade
skördeenheter per 100 manstimmar. Från 1921—
1924 till 1937—1940 har medelskörden per lia vid
dessa storbruk ökats med 25 % och medelskörden
per 100 manstimmar från 550 till 1 170
skördeenheter med ej mindre än 113 %, alltså mer än
fördubblats. Under sistnämnda period är
dessutom mängden slutprodukter av animalier
omkring 60 % större per 100 manstimmar än 1921
—1924. Tas hänsyn till både växt- och
djurproduktionens storiek kan det mänskliga arbetets
produktivitet sägas vara 80 à 90 %t större 1937—
1940 än 15 år tidigare. Det bör emellertid
anmärkas, att skördeåren 1937—1939 voro synnerligen
gynnsamma. Av materialet från de senaste åren
framgår, att antalet förbrukade arbetstimmar per
hektar alltjämt minskats, men med de låga
skördar, som erhållits under 1940 och 1941, har
produktmängden per arbetstimme dock sjunkit en hel
del under den 1937—1940 uppnådda rekordhöjden.
Fig. 3. Arbetsförbrukning ocli
normalt arbetsbehov vid mellansvenska
storbruk 1919—1940.
212
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
