Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kylsystem
Redan i avsnittet om motorblocken etc.
redogjordes för faran av frostsprängningar. Om kylsystemet
skall därför blott ytterligare anföras, att det också
förefinnes risk för att frätning uppstår, varför det
av-rådes från att låta vagnarna stå länge med
kylvätska.
Det riktigaste sättet att behandla ett kylsystem är
att avtappa allt vattnet, skölja kylaren och blocken
genom att spruta in vatten i motsatt riktning mot
kylvattnets cirkulationsriktning, så att så mycket som
möjligt av slammet sköljes ut. Termostater
avlägsnas och rengöras, varefter de förvaras på torrt ställe.
Finnas öppna lager på termostater, böra de smörjas.
Bensinsystem
Bensintank
Många vagnar förvaras ännu med en större eller
mindre mängd bensin i vagnens bensintank. Denna
är icke lufttät, och bensinen har genom avdunstning
förlorat en stor del av sina lättflyktiga beståndsdelar
— så mycket att det säkert kommer att bli besvärligt
att starta motorn med den resterande mängden, i vart
fall i kallt väder. Vidare kommer bensin, som icke
är speciellt behandlat för att tåla lång lagringstid,
så småningom att undergå vissa kemiska
förändringar — det sker både en syrsättning och en
polymerisation — varvid en seg avsättning uppstår, vilken
avsätter sig i förgasare och ventilsystem och orsakar,
att flottörventilen fastnar, munstycken tillstoppas och
insugningsventilerna becka igen.
Man kan lätt själv undersöka, om bensinen har
sådan tendens: häller man litet bensin på en tallrik,
avdunstar den under loppet av några dagar. Uppstår en
gul- eller brunaktig beläggning bör man undvika att
använda bensinen som motorbränsle. Skall den
användas bör den alltid blandas upp med en större
mängd färsk bensin, helst icke under 1:5. Har man
tillfälle till att avtappa bensinen och förvara den på
en dunk, är detta givetvis bäst (kom ihåg att iaktta
de föreskrifter, som finnas för förvaring av bensin).
Bensintankar, som ha varit ordentligt förblyade, ha
icke tagit skada. Visar en bensintank tendens till
röstning kan detta knappast — utan stora kostnader
— avhjälpas. Det kan visa sig nödvändigt att
utbyta tanken, om den är genomrostad, när bilen åter
skall sättas i drift.
Bensinrör äro som regel framställda av koppar och
ta därför ingen skada. Någon gång användas
järnrör. Dessa kunna event. tilltäppas av rost, därest
det kommer in vatten från bensintanken.
Bensinpump
Bensinpumparna ha — bortsett från membranerna
— klarat sig utmärkt, men i många fall ha lagren i
membranen blivit torra och skilt sig från varandra,
varför det, innan vagnen åter kan startas, kan vara
nödvändigt att montera ett nytt membran.
Förgasare
På de vagnar, som ha varit förvarade i torra
lokaler, ha förgasarna icke tagit skada. Flottörerna ha
varit rena och oskadade, men det har däremot
förefunnits en del av den tidigare omnämnda
utfällningen som orsakat, att flottörventilen får benägenhet att
häfta vid, ett fel, som emellertid avlägsnas vid
noggrann rengöring och sköljning med ren bensin, när
vagnen åter skall tas i bruk.
På vagnar, som stått i fuktiga lokaler har man
kunnat iaktta en del är g på förgasarna och om
dessa ha varit utförda av zinklegerat pressgjutgods
ha en del utfällningar som följd av luftens angrepp
observerats.
Elektriskt system
På de vagnar, som ha lagrats under fuktiga och
otjänliga förhållanden, har man funnit en del skador
på det elektriska systemet. Arten av dessa skador
är starkt varierande men ofta visar det sig, att en
mängd kontaktställen och kabelskor äro starkt ärgiga.
Batterilådorna äro mer eller mindre skadade av
syrarester, som icke ha varit avtvättade och
neutraliserade. Gummiledningarnas isolation har blivit
förstörd av gammal motorolja. Även på vagnar, som ha
varit väl behandlade, ha skador konstaterats på
gummiisolerade ledningar, i det att gummit, såsom
omtalas under rubriken "Gummi", har varit av
dålig kvalitet, varför sprickor och avflagning
förekommit.
Effektivt skydd av ledningssystemet är knappast
möjligt, men det är lämpligt att rengöra ledningarna
från smuts och olja.
Strålkastare
Reflektorerna voro mer eller mindre angripna av
rost, lamphållarna ärgiga, bajonettfattningar för
ledningar fastrostade.
Generator och startmotor
Generator och startmotor ha i det hela taget
klarat sig bra. Man kan i enstaka fall se obetydligt
angrepp på kollektorn på det ställe, varest kolen stått i
konstant beröring med ytan. På torrt förvarade och
"rundvevade" vagnar har skada däremot icke
konstaterats.
Övrig elektrisk utrustning
Körriktningsvisare, spolar, strömfördelare, reläer
etc. ha tillsynes icke tagit skada på vagnar, som ha
stått torrt, På vagnar, som ha varit uppställda under
mindre gynnsamma förhållanden, måste man däremot
räkna med en del skador. Det tillrådes därför att det
elektriska systemet får en grundlig genomgång, innan
vagnen tas i bruk.
Batteri
Batterierna äro fullständigt förstörda på de vagnar,
som blevo uppallade för ett par år sedan, och i vilka
batteriet stått kvar i vagnen utan skötsel. En stor del
av batterierna äro söndersprängda genom frost.
Vid undersökning av en del batterier, som vid
uppställningen voro tömda från syra och fyllda med
destillerat vatten, visade det sig, att den företagna
skölj ningen icke hade varit tillräcklig, i det att i de
flesta fall återstod av syra kunde konstateras, vilken
givit anledning till en sådan sulfatering av plåtarna,
att batteriets kapacitet blivit mycket nedsatt.
Detta till trots var det möjligt att återställa en del
av batterierna i användbart skick, genom svag
uppladdning under längre tid, varvid sulfateringen blev
avlägsnad.
AM 4
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
