Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
En av de viktigaste orsakerna till minskningen i antalet
konstruktörer är sannolikt en viss rädsla hos de yngre
ingenjörerna för denna bana. Den allmänna åsikten torde
vara, att konstruktörsyrket är alltför rutinmässigt, och att
det i längden betalar sig avsevärt sämre än en
motsvarande anställning i produktionen eller på försäljningssidan.
Konstruktörsyrket har heller icke "något fönster åt
framtiden", då numera i övervägande antalet fall chefsposterna
inom den mekaniska verkstadsindustrien rekryteras från
produktionssidan eller från försäljningssidan. En
bidragande orsak är även otvivelaktigt det förhållandet, att en
konstruktör inom den mekaniska verkstadsindustrien icke
kan flytta över till andra näringsgrenar, medan detta
bland produktionsteknikerna av naturliga skäl icke är
ovanligt. Sålunda ha exempelvis till en början
driftcheferna inom konfektionsindustrien rekryterats från
produktionsteknikerna inom den mekaniska verkstadsindustrien.
Gruppen "övrig enskild tjänst" omfattade i november
1942 för KTH-mekanisterna bland annat följande
näringsgrenar och industrier: papper och trämassa,
kemisktekniska artiklar, sprängämnen, gödningsmedel,
skiffer-olja, keramik, livsmedel, tobaksvaror, grafik,
ackumulatorer, rör samt civilt flygföretag, byggnadsindustri,
byggnadsmaterial, möbelindustri och rederi.
Ca 70 % av de till denna grupp förda äro verksamma
inom produktionen. Av de inom textilindustrien anställda
äro samtliga verksamma inom produktionen.
Likheten mellan fördelningen av KTH-mekanisterna
och chalmeristerna i november 1942 är påfallande. En
väsentlig skillnad finnes dock i gruppen "övrig enskild
tjänst", som för chalmeristerna omfattar 6 % med följande
näringsgrenar representerade: cellulosaindustri,
kemiskteknisk industri, tobaksindustri, enskild järnväg.
Fig. 3. Högskolemekanisternas fördelning på
näringsgrenar och arbetsområden i november månad ären 1934—
1942 (95 % uppgifter från KTH och 85 % från CTH).
Anmärkningsvärd är nedgången åren före krigsutbrottet
1939 för den mekaniska verkstadsindustrien, väsentligen
beroende på det med åren minskande antalet
konstruktörer. (Härvid bör anmärkas, att den i fig. 2 visade
tendensen inverkar på fig. 3, i det att de senaste åren
innefatta flera "äldre’’ årgångar än de första åren.) Under åren
1937—1939 märkes en markerad uppgång för de i "övrig
enskild tjänst’’ anställda. Efter åren 1938—1939 ökar av
kända skäl relativa antalet i flygindustrien och i militär
tjänst anställda. Textilindustrien ligger tämligen konstant
vid ca 4 % under hela perioden.
Fig. 4. Jämförelse mellan viktigare näringsgrenar. Streckat
område visar antalet arbetare i företag med minst 50
arbetare, svart pelare visar relativa antalet
högskolemeka-nister ur årskurserna 1932—1941 inom varje näringsgren.
(För den mekaniska verkstadsindustrien har endast antalet
i produktionen verksamma medtagits.)
Fördelningen på de olika industrierna är rätt ojämn. Om
den mekaniska verkstadsindustrien och textilindustrien
anses representera en under nuvarande förhållanden ur
arbetsmarknadssynpunkt "mättad industri", kan man säga,
att en stor del av mekanisternas arbetsmarknad inom några
av våra viktigaste industrier är mycket litet utnyttjad och
i en del fall ännu icke "upptäckt".
De i gruppen "övrig enskild tjänst" anställda äro som
synes verksamma inom de mest skilda industrier,
huvudsakligen som produktionstekniker. Denna arbetsmarknad
är givetvis inte begränsad till de ovan angivna
industrierna. Den starka spridningen av det relativa fåtalet inom
denna grupp verksamma mekanisterna på så många olika
industrier är väl närmast ett tecken på att denna del av
arbetsmarknaden ännu icke utnyttjas i någon högre grad.
För att få en uppfattning om den arbetsmarknad, som
kan tänkas stå till förfogande inom dessa industrier, har
i fig. 4 en del uppgifter rörande vissa industrier
sammandragits. Uppgifterna ha hämtats ur Statistisk Årsbok för
Sverige år 1939 och avse förhållandena år 1935. De i
figuren angivna industrierna utgöra givetvis icke någon
fullständig förteckning över vad som kan tänkas komma
ifråga utan äro godtyckligt valda. Av diagrammet får man
dock en god uppfattning om hur litet utnyttjade vissa
näringsgrenar äro ur mekanistens
arbetsmarknadssynpunkt.
Av intresse äro siffrorna för statlig tjänst: normalt ca
10 % i civila och (åren 1938—1939) ca 10 % i militära
verk och inrättningar. Den senare siffran har numera
stigit till ca 20 %. I kommunal tjänst äro mindre än 2 %
anställda. Motsvarande siffror för yngre KTH-väg- och
vattenbyggare äro: statlig tjänst 46 %, kommunal tjänst
14 % och för yngre KTH-elektriker 47 % resp. 6,5 %.
För mekanisternas arbetsmarknad ha alltså
anställningarna i offentlig tjänst långt mindre betydelse än för
väg-och vattenbyggare och elektriker.
Sammanfattning
De yngre mekanisternas arbetsmarknad undergår en
förskjutning i riktning från den mekaniska
verkstadsindustrien till en rad andra näringsgrenar, varibland främst
märkes en del industrier, där mekanisten som produk-
4 sept. 1943
I 59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
