Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 1. Hållfasthetsprovning av propellerblad.
Belastning 780 ig. Avstånd från rotationscentrum
ca 110 cm.
hårdhet oeh beständighet och som mjuknar först vid
myckel hög temperatur och bibehåller sin hållfasthet även vid
låg temperatur. Faneren behandlas med detta ämne,
sammanfogas under värme ocli tryck, så att man erhåller en
läthei hos malerialet motsvarande 960 kg/m3, varefter
materialet pressas under värme från alla sidor, så att önskad
volymvikt erhålles.
En av de många fördelarna hos denna pressmetod med
"dubbelt" tryck är, all man får ett ytlerst homogent
material. Detla gör att träet utvidgas eller sammandrages
fullständigt likformigt, varigenom propellerns bladrot
alllid bibehåller sin cirkelrunda form.
Propellrar av Hydulignum kunna nu tillverkas med så
stor precision, att alla blad av samma konstruktion äro
utbytbara. Av Hydulignum tillverkade blad, vilka ha
skadats, kunna repareras och iståndsättas utan någon
minskning av deras flygegenskaper.
Den färdiga produkten har en specifik vikt av 1,31 och
en draghållfasthet av nära 20 t.
Konsthartsindustrien har som bekant utvecklats mycket
snabbt sedan krigsutbrottet. För de äldre produkterna ha
Fig. 2. Gjutna delar av Perspex.
nya användningsområden funnits, och de senare årens
forskning har fört fram till nya konsthartser av mycket
slort intresse i nuvarande tider. Redan kända konsthartser
förbättras dessutom undan för undan. Exempel på nya
konsthartser äro de termoplastiska produkterna Perspex
oeh Diakon, som äro av metylmetakrylattyp. De kommo
i marknaden 1935 och ha sedan dess funnit den mest olika
användning. De äga låg specifik vikt, kunna göras
genomskinligare än det bästa glas och äga hög väderbeständighet.
Av betydelse är även, att de endast med stor svårighet
kunna antändas.
Perspex lämpar sig utmärkt för massproduktion, bl.a.
av genomskinliga delar till flygmaskiner, ocli användes
även för massproduktion av gjutna linser. Perspexlinserna
ha undan för undan förbättrats, så att de äro överlägsna
glas för vissa ändamål samtidigt som de äro billigare än
detta material. Perspex kan med stor fördel användas som
ljusledare. Om ljus inledes i ena änden av en
Perspex-slav, följer det staven i alla dess böjningar och utträder
lack vare materialets höga genomskinlighet i stavens andra
ände som en klar stråle. Denna värdefulla egenskap liar
fått stor betydelse för kirurgien, för belysning av eljest
oåtkomliga kroppshåligheten För övrigt användes Perspex
för de mest skilda ändamål, från tillverkning av
tandproteser till permanentstärkta kragar.
Ett annat genomskinligt termoplastiskt material av
polyetylentyp går under namnet Polythene eller Alkalhene.
På grund av sina värdefulla elektriska egenskaper håller
detta material på att bli av allt större betydelse för
radio-industrien, särskilt för tillverkningen av isolerade kablar.
Vinyler, framförallt polyvinylklorid och -acetat,
begagnas som ersättning för gummi i elektriska kablar, och
ha även framgångsrikt använts till bensin- och
oljeledningar i flygmaskiner.
Även Polystyren, som i England går under namnet
Distrene, har goda elektriska egenskaper och begagnas
därför vid tillverkningen av vissa radiodelar, för
röntgenapparater och för olika isoleringsändamål.
Man kan utan risk att begå ett misstag förutspå att
konsthartser efter kriget komma att erhålla en vidsträckt
användning på de mest skilda områden, t.ex. som
byggnadsmaterial, till kläder, bilkarosserier, kylskåp och
elektriska apparater, för möbler och husgeråd. På grundval
av dessa nya råvaror komma nya och stora industrier att
skapas. För materialens framställning kommer bl.a. kol
eller petroleum att behövas i stora mängder men även
många andra industrier än gruv- och oljeindustrierna
komma att starkt påverkas av denna utveckling.
Sw
Litteratur
DK 668.72
Produkter ur trä, av Hii.di.ng Bergström och Karl
Gustaf Trobeck, Kolningslaboratoriets publikationer 1939
—1943. Stockholm 1943, del IV, 10 kr.
I denna serie, som i huvudsak utgör en
sammanställning av uppsatser, vilka tidigare varit publicerade på skilda
ställen, omfattar det nu föreliggande fjärde bandet åren
1939—1942 med bl.a. uppsatser om undersökningar av
svartlut, träförsockring, acetonframställning ur
etylalkohol m.fl. med cellulosaindustri mer eller mindre
sammanhängande frågor. En stor del av innehållet avser
undersökningar i samband med träkolning och härvid erhållna
biprodukter, såsom tjära, terpentinolja m.m. Ur det
värdefulla innehållet kan i övrigt nämnas uppsatser om
förhindrande av självantändning i träkol och sågspån samt
om utnyttjande av skogs- och vedavfall. Boken avslutas
med en redogörelse för Kolningslaboratoriets verksamhet
under åren 1939—1942.
F 11 S
K 54
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
