Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Traversernas kullager och rullager monteras i
lagerhus, som tätas mot axeln medelst filtringar.
Därigenom förhindras läckage av smörjmedlet, och
tra-verserna kunna lättare hållas rena och snygga.
De varje vecka återkommande smörjningarna av
glidlagren i traverser bruka medföra dryga
arbetskostnader. Vid Hofors Bruk ha även kostnaderna för
sådant smörj ningsarbete samt reparationskostnaderna
för glidlagren i traverserna närmare undersökts.
Det visade sig därvid, att den årliga kostnaden för
smörjning av glidlagertraverserna vid en arbetslön
av 1,40 kr. per timme utgjorde ungefär 145 kr. per
travers, under det att motsvarande kostnad för
rullager-traverserna icke gick till mer än 40 à 50 kr. per
travers. I detta fall rör det sig alltså om en besparing i
kostnaderna för smörj ningsarbete av något över 65 %.
Vid glidlagertraverser, som arbeta utomhus, är det
under den kalla årstiden svårt att inpressa
tillräckligt mycket fett i lagren, beroende på att
smörjmedlet då är alltför styvt. Smörjaren ger sig inte heller i
onödan ut på traversbryggan, när allting är övertäckt
med is och snö. En del av traversernas smörj ställen
bruka ju för övrigt vara rätt svåråtkomliga.
Lagren i traverser arbeta intermittent och med mer
eller mindre ofta ändrad rörelseriktning.
Lagerbelastningarna äro stora både vid igångsättning och i rö-
relse. De ogynnsamma belastningsförhållandena
vålla en mer eller mindre kraftig förslitning av
glidlagren, och de vid trallans rörelse uppstående
formförändringarna av traversbryggan åstadkomma
vanligen en överbelastning av stödlagren på den längs
traversbryggan gående drivaxeln för löphjulen.
Reparationskostnaderna för glidlagren i
traverserna vid Hofors Bruk variera mellan 130 och 170 kr. per
travers och år.
Vid användning av kullager och rullager i
traverserna kommer man helt ifrån kostnaden för
lagerreparationer, varvid förutsattes att lagren
dimensioneras så, att de erhålla samma livslängd som
travers-maskineriet i övrigt.
Ehuru sålunda kullager och rullager i traverser
medföra en påtaglig besparing i kraft, smörjmedel
samt smörjnings- och lagerreparationskostnader vill
det synas, som om den driftsäkerhet, vilken erhålles
med dessa lager, skulle uppskattas ännu högre. På
de rullagertraverser, som sedan 7 à 8 år äro i ständig
hård drift vid Hofors Bruk, har icke något utbyte
eller reparation av kullagren eller rullagren behövt
göras. Varje driftsledare vet, att glidlager på
traverser i svår drift även vid omsorgsfull skötsel däremot
ofta måste repareras. De med dessa reparationer
förenade driftstoppen äro givetvis förlustbringande.
Kugghjulspumpens teori
CIVILINGENJÖR BI It GER NORSELL, LSTF, STOCKHOLM
I Tekn. T. 1941, M h. 12 s. 131 lämnar
överingenjör W R Uggla en intressant analys av
kugghjulspumpen. För att klargöra ett med denna
pumptyp ytterligare sammanhängande och ofta besvärande
fenomen, nämligen de vätske- och tryckpulsationer
som vållas av periodvis instängning av vätska
mellan kuggarna, må i anknytning till den citerade
uppsatsen följande särstudium ägnas förhållandena
under ingreppet mellan kuggarna. Härvid bringas
även i erinran ett par utländska arbeten, nämligen
av D Thoma1 och G Fabritz2, där fenomenet
likaledes göres till föremål för behandling.
En bild av förloppet under olika ingreppslägen i en
kugghjulspump får man, om man slår ut det under
ingreppet A—B utvecklade deplacementet på sätt fig.
1 visar. Ytan ACBD i figuren utgör nämligen
tvärsektionen av en vätskepelare, vilken med
kuggbred-den som höjd undantränges från tryckrummet under
kuggkontaktens vandring från A till B, medan de i
ytan dragna evolventstrimlorna äro
elementardepla-cement i de skilda mellanlägena. Riktigheten härav
framgår av följande.
Ingreppslinjen AB är samtidigt tätningslinjen un-
1 D Thoma : "Mitteilungen des Hydraulischen Institut der
technischen Hochschule München", München 1926.
2 G Fabritz : "Die Regelung der Kraftmaschinen", Wien
1940.
DK 621.25.001.1 : 621.833.001.1
der ingreppets vandring, vilken skiljer tryck- och
sugrummen åt. När därför ett kugghjul, t.ex. det
drivande, från ett godtyckligt ingreppsläge vrider
sig vinkelelementet d-‡, varunder kontakten på
ingreppslinjen rör sig sträckan r0 dip, intränger i
tryckrummet ett mot vridningen svarande sektorelement
av toppcirkeln, medan samtidigt från rummet avgår
ett sektorelement med samma centrumvinkel, men
begränsat utåt av tätningslinjen. Restdeplacementet
blir den mellan ingreppet och toppvinkeln fallande
delen av vridningssektorn, vars yta är
dl [V - C.» + ro2
Samma yta upptages emellertid även av en
evol-ventstrimla — finstreckad i figuren — mellan
ingreppslinjen och toppcirkeln med centrumvinkeln
dip. Evolventstrimlan har konstant bredd r0 dy>,
varav följer att längden blir
Bi"!■>,’•(’’’)-
Det andra hjulets deplacement finner man på
analogt sätt som en mellan dess toppcirkel och ingrepps-
M 4
16 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
