Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. överhettningsstruktur i grundniaterial intill svets.
Bågsvetsar
Bågsvetsar, vilka i allmänhet äro
flerlagersvet-sar, utmärkas av stora strukturolikheter (fig. 3).
Man återfinner där dels den för svetsgods så
typiska widmannstättenstrukturen, som
huvudsakligen ligger i de yttersta strängarna på svetsens
över- och rotsida, samt i de partier av fogen, som
icke utsatts för bågvärmets omkristalliserande
verkan. Denna widmannstättenstruktur
igenkännes på sin parallellanordning av ferrit och perlit
(fig- 4).
I andra partier av svetsen, där bågvärmet
upphettat materialet över omvandlingspunkten Acs,
har en omkristallisation — man skulle nästan
kunna säga en normalisering — ägt rum, så att
widmannstättenstrukturen försvunnit och ersatts
av en kornig struktur. Dessa partier äro mycket
finkorniga, vilket hänger samman med den
snabbhet, varmed temperaturförändringarna ske
vid svetsningen (fig. 5).
Även i det närmast svetsen belägna
grundmaterialet har man stora strukturvariationer,
uppkomna därigenom, att dessa partier allt efter sitt
avstånd från svetsen upphettats till temperaturer
mellan Aca och smältpunkten. Intill översta
strängen och intill strängen på rotsidan har man
då ett parti med widmannstättenstruktur, där
kornet blivit tämligen grovt genom att materialet
där upphettats upp emot smältpunkten (fig. 6).
Mellan dessa partier ligger finare korn,
uppkommet genom att materialet där under svetsningens
gång återuppvärmts, ehuru endast till något
över Aca, och alltså normaliserats (fig. 7). De
partier, inom vilka strukturförändringarna ägt
rum, äro synliga för blotta ögat och avteckna
sig i en polerad och etsad snittyta som bårder
på ömse sidor om svetsen (jfr fig. 3).
Normaliseras nu ett dylikt förband, kommer i
första hand widmannstättenstrukturen i svetsen
att helt försvinna och ersättas av en kornig
struktur och kornet i de korniga partierna i svetsen
bli grövre. Där widmannstättenstrukturen
härskade, får man alltså en kornförfining, och i de
Fig. 7. Grundmaterialzon med förfinat korn.
korniga partierna förgrovas kornet, och en
allmän utjämning av de strukturella olikheterna
äger alltså rum. I grundmaterialet råder samma
förhållande, genom att de genom bågvärmets
inflytande uppkomna strukturskillnaderna
utjämnas och försvinna.
Resultatet av en spänningsglödgning skulle
egentligen icke komma till uttryck i strukturen,
men då det gäller bågsvetsat svetsgods, kan ett
slags mjukglödgning äga rum, så att perliten
faller sönder och ger fri cementit och ferrit, fig. 8.
Denna lilla förändring gör sig dock, såsom
sedermera kommer att visas, mycket litet gällande i
hållfasthetshänseende.
Följande tabell innehåller värden på
helsvetsade stavar, utförda med två olika elektroder, av
vilka den första representerar en typ, som ger det
bästa svetsgods, som över huvud taget kan
erhållas, och den andra är av mera ordinär natur.
Elektrod 1 2
Obe- Nor- Spän- Obe- Nor- Spän-
Behandlingssätt [-handlat maliserat glöd-gat handlat maliserat glöd-gat-] {+hand- lat mali- serat glöd- gat hand- lat mali- serat glöd- gat+}
Sträckgräns, undre, kg/mm2 43 34 42 39 29 36
Brottgräns, kg/mm2 ..... 53 46 52 49 44 46
Förlängning, % 5 Xd .... 31 37 31 32 37 34
Kontraktion, % 73 78 75 59 64 65
Sträckgräns Brottgräns 0,81 0,74 0,81 0,80 0,68 0,78
Som synes äro värdena i båda fallen så vackra,
att något behov av en värmebehandling icke torde
föreligga ur kvalitetssynpunkt. Företas en
om-kristalliserande glödgning, erhåller man i stället,
som synes, en sänkning av sträck- och
brottgränserna samt av förhållandet dem emellan. Detta
förhållande ligger alltid mycket högt i svetsgods,
något som bottnar i finkornigheten hos de
om-kristalliserade partierna och den därav betingade
19 juni 1943
M 71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
