Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Schema över Bojners
torkapparat.
Den i Ramnäs uppförda torken har en kapacitet på
1 600 kg avdunstat vatten per timme. Om torven före
torkningen exempelvis har en vattenhalt av 50 %, och man
önskar komma ner till 20 %, motsvarar detta en
produktion av ungefär 2,5 t torkad torv per timme eller 60 ton
per dygn. Vid 60 % vattenhalt i den ingående torven blir
vid torkning till samma slutvärde på vattenhalten
dygnsproduktionen ungefär 40 t torkad torv. Som årsproduktion
för en apparat av ifrågavarande storlek torde man
normalt kunna räkna med 10 000—15 000 t, då anläggningen
kan drivas under större delen av året.
Värmeförbrukningen för torkningen torde ligga vid ca 450 kcal/kg avdunstat
vatten, räknat på det tillförda bränslets effektiva
värmevärde.
Anläggningen i Ramnäs, fig. 3, har hittills fungerat
tillfredsställande, men då den är så nyligen igångkörd, har
man ej någon längre tids drifterfarenheter. Själva
rotor-konstruktionen är emellertid av äldre datum, och ett stort
antal torkanläggningar och luftförvärmare med sådana
rotorer äro sedan många år tillbaka i praktisk drift, varför
man har goda skäl att anta, att även den nya torkkon-
struktionen kommer att fylla sin uppgift på ett
tillfredsställande sätt.
Torsten Widell
DK 625.143
Är järnvägsräls felkonstruerad? I vanlig valsad
järnvägsräls är livet tjockare nedtill än upptill. Matematiska
beräkningar, som utförts år 1931 av professor S Timoshenko
vid Stanford University och B L Langer i Westinghouse^
laboratorier, visade, att livet borde vara tjockare upptill.
Ett amerikanskt järnvägsbolag, som råkat ut för
särskilt många rälsfel, tog upp frågan och lät göra
fotoelastiska undersökningar av påkänningarna i en rälssektion,
vilka visade, att de matematiska beräkningarna voro
riktiga. På basis härav utformades en ny rälssektion, där
påkänningarna, såsom framgår av figuren på nästa sida,
fått en betydligt gynnsammare fördelning.
Fig. 3.
Torkanläggningen i ftamnäs.
Fig. 2. Hotor med rensjärnen i tuberna synliga.
17 juli 1943
M 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
