Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Vertikal skivbrytning, av John Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
uppgivits till 15,44 t/kg vid brytningen och
skut-skjutningen och till 10,80 t/kg, när tillredningen
medräknats.
Som jämförelse kan nämnas, att vid en
magasinsbrytning, där noggranna uppgifter samlats
för allt arbete, har för en dubbeletage av 75 m
höjd, där malmarean utgjorde 150—200 m2,
genomsnittliga berglossningen för alla arbeten
utgjort 10,57 t berg per kg sprängämne.
Bergkvantiteten rörde sig här om ca 60 000 t. Skillnaden
här kanske ej är så markant, men tar man
effekten per utförd arbetstimme, ställer sig saken
något annorlunda. Tabell 5 visar dessa siffror.
Tabell 5. Berglossning per arbetstimme och arbetsskift.
t/h t/7,5 h m3/h m3/7,5 h
Brytning och
skut-skjutning .......... 7,7 57,8 1,64 12,3
Allt arbete, exkl.
ortdrivning ........... 5,09 38,2 1,08 8,1
Allt arbete, inkl.
ortdrivning ........... 4,09 30,7 0,85 6,4
Jämförande
magasinsbrytning (sp. v. 4,5).. 1,81 13,6 0,40 3,0
En jämförelse med vanlig skivrasbrytning
saknar värde. Effekten vid den vertikala
skivbryt-ningen ligger ojämförligt högre. Vid
skivrasbryt-ningen måste man ju räkna med mycket mera
tillredningsarbeten och högre brytningsförluster,
samtidigt som det upplastade berget till en del
utgöres av den efterkommande gråbergsrasen.
Skivrasbrytningen är ju den metod, som man ofta
tvingas tillgripa, när malmens storlek och håll-
fasthet utesluter annan, och som därvid
tillfredsställer kraven på nödig säkerhet i arbetet.
För de effekter och kostnader, som här
redovisas, gäller, att de avse berg i tappficka, samt att
endast de kostnader anges, som innefattas i
gruv-ackorden. Sprängämneskostnaden ikommer
sålunda med till sin ungefärliga verkliga kostnad,
medan luft-, borrvässnings- och dylika kostnader
ävensom allmänna kostnader ej medtas. Ett
undantag utgör dock maskinlastningskostnaden, där
alla direkta kostnader och maskinens amortering
inbegripas, detta för att möjliggöra direkt
jämförelse med manuell lastning.
Brytningsackord
Efter fältorternas färdigställande har tonackord
tillämpats för den egentliga brytningen inkl.
skutskjutningen. Sedan brytningen kommit i
fortfarighetstillstånd, erhöllo brytarna att börja med
45 öre/t, ett ackord, som i juni 1943 sänktes till
38 öre/t. Sprängämnen debiterades med 1,75
kr/ikg och för tändhattarna betalades 5 öre per st.
Ledningstråden har bolaget hållit. Tabell 6 anger
timmar och förtjänst för de skilda åren.
Tabell 6. Arbetstid och förtjänst.
Borrartid h Förtjänst exkl. rörligt tillägg kr/h
1942 ................ 2 935 1,94
1943 ................ 6 848 2,55
1944 ................ 1 500 1,98
Summa och medeltal 11 283 2,34
Fig. 4. Schematisk skiss av
vertikalt skivbrytningsförlopp vid en
ca 20 m bred malm. Tvärsektion,
längdprojektion jämte trenne
horisontalsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
