Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1946 - Principer vid produktionsplanering inom den mekaniska verkstadsindustrin, av Harald Ager - Produktionsplanering vid AB Motala Verkstad, av Gösta Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
239
Vid uppläggningen av denna del ligger alltid den
största svårigheten i att anpassa medlen på ett
optimalt sätt i förhållande till målet. Det gäller
att fastställa de två faktorerna: kapacitet och
belastning i verkstadens olika sektioner och med
ledning av dessa få fram en riktig leveranstid för
de olika bearbetningarna i arbetsprocessen.
Problemställningen härvidlag är intimt förbunden
med frågan om centralisering eller
decentralisering av funktionerna. Den som på denna väg vill
söka få en förbättring till stånd i sin
leverans-planering, bör dock gå fram med försiktighet och
ej på en gång centralisera
leveranstidsbestämningen och söka skapa möjligheter för
belastnings-beräkningar i samtliga niaskingrupper eller
maskiner. Det torde vara bäst i ett sådant fall, att
planeringsavdelningen utväljer en eller ett par
’ trånga sektioner" och under någon tid följer
dessa grafiskt eller på annat sätt, tills man blir
mogen för att i större utsträckning överta denna
funktion från verkmästare och förmän. Sedan
allt löper friktionsfritt i dessa försökspunkter,
kan den näst trängsta sektionen angripas osv.,
tills man anser sig ha fått ett tillräckligt antal
"milstolpar" eller "tryckpunkter" ute i verkstaden
för att precisionen vid leveranstidsbestämningen
skall motsvara de praktiska fordringarna.
Som måttstock för kapaciteten kunna väljas
antingen tid (maskintimmar) eller ackords- eller
timlön. Om belastningen i en viss arbetsgrupp
där ackordsarbete förekommer skall följas
påföras på ett kort eller liknande ackordslönerna i
denna grupp för varje inkommande
tillverkningsorder och summeras till de tidigare inkomna.
Vid varje avlöningsveckas slut dras från denna
summa den för varje vecka utbetalade
arbetslönen, varvid skillnaden dividerad med den
genomsnittliga veckolönen för gruppen ger
belastningen i antal veckor.
Inledningsvis anfördes att arbetsstudierna ge
anvisning om de fel och brister, som föreligga i
ett företags organisation, men än viktigare är det
att de även ge goda upplysningar om storleken
av de kostnader, som härigenom förorsakas
företaget. Detta är värdefullt därför, att de olika
förslagen till planeringsåtgärder beträffande
kostnaderna kunna vägas emot dessa. Visserligen är
det svårt — för att icke säga omöjligt — att
bedöma värdet av den good will ett företag erhåller
genom snabbare och säkrare leveranser, men om
det räknemässigt visar sig att den föreslagna
planeringsapparaten är så dimensionerad, att
betydligt förbättrad ekonomi erhålles på
tillverkningssidan, så måste ju det ekonomiska resultatet
i sin helhet bli gott.
Av det ovan sagda framgår att
planeringsproblemen icke endast böra. utan måste lösas med
hjälp av arbetsstudier och tillförlitliga
självkost-nadsberäkningar. Som alltid böra gissningar och
antaganden ersättas med fakta.
Vi ha nu behandlat några av de problem, som
finnas inom tillverkningsplaneringen, men som
ju utgöra blott en bråkdel av samtliga. Den
snabba utvecklingen inom handel och industri
skapar undan för undan nva problemställningar.
När man nu börjar få ta del av vad som gjorts i
Amerika, England och Ryssland under de gångna
krigsåren blir man förvånad över de stora
framsteg, som uppnåtts, och då icke minst på det
planeringstekniska området. De planer för
produktionen, som nu systematiskt och intensivt
utarbetas i dessa länder, varsla om att vi stå inför
en ny fas i den industriella utvecklingen, som
kommer att ställa än större krav på just
företagens organisation.
Det är därför med glädje, som man kan
konstatera det alltmera växande intresset för en
effektiv produktionsplanering också i vårt land, vilket
är ett bland de många goda tecknen på att den
svenska industrin gripit sig an med att lägga en
solid grund för vår fredsproduktion.
Litteratur
a g er, H: Tillverkningsplanering och materialkontroll. Handbok i
industriell driftekonomi och organisation, bd I, Stockholm 1945.
Produktionsplanering
vid AB Motala Verkstad
Motala Verkstad är en typisk exponent för en industri
med blandad tillverkning. I vårt program ingå således
el-lok, ånglok, hydrauliska pressar av alla slag, smiden och
stålgjutgods för varvsindustrin, vidare apparater för
cellulosaindustrin jämte andra kemiska industrier,
ångpanneanläggningar, värmetekniska utrustningar, broar,
hamnkranar, traverser m.m. I tunnplåtpressverket tillverkas
huvudsakligen diskbänkar, bensinfat och en rad rostfria
artiklar för hushållsbruk. Enbart denna mångskiftande
tillverkning innebär ju svårigheter ur planeringssynpunkt,
vilka ytterligare kompliceras genom att i rörelsen även
Fig. I. Interiör från Motala Verkstads central planering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
