Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Automatisk bågsvetsning, av Gunnar Kullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
453
Automatisk bågsvetsning
Civilingenjör Gunnar Kullberg, Västerås
Många större konstruktioner, som förut gjorts
nitade eller gjutna, kan i dag svetsas, tack vare
den med svetstekniken parallellt utvecklade
av-spänningsglödgningstekniken. Hela fundament,
kranar, brodelar och tryckkärl av betydande
dimensioner avspänningsglödgas på sina håll i
ugnar av imponerande dimensioner. Genom den
sålunda alltmer ökade användningen av svetsade
konstruktioner och den fortlöpande
rationaliseringen har hel- och halvautomatiska
svetsför-faranden blivit aktuella.
Den manuella metodens begränsning
Svetsning med belagda elektroder kan nu
utföras så snabbt att man med nuvarande
aggregat och elektroder inte kan vänta sig alltför stora
ökningar av svetshastigheten. För att få
snabbare elektroder har man ökat utbytet genom
tillsatser i höljet. I och med högutbyteselektroden
har man dock med denna metod nått en gräns.
Ett annat sätt att öka svetshastigheten består
i att öka strömtätheten i elektroden. Då
svetsaren i regel befinner sig i omedelbar närhet av
elektroden och strömtillförseln regleras relativt
långt från smältan är möjligheterna att öka
strömtätheten i elektroden vid det manuella
svetsförfarandet med belagd elektrod och de
aggregat som i allmänhet används ganska
begränsade. Många belagda elektroder tål dessutom
relativt litet överström utan att svetskvaliteten
sjunker. Det uppstår lätt blåsor och skrovlig yta
på svetsen vid för hög ström.
Vid all manuell svetsning är kvaliteten på
svetsen i viss mån beroende på svetsarens
skicklighet och kondition vid svetsningstillfället.
Dessutom kan man i allmänhet inte vid manuella
metoder komma från elektrodbyte och slaggning.
Svetsning med buntade elektroder förekommer,
varvid en särskild hållare används i vilken man
kan sticka ner elektroderna. Paketens storlek är
begränsade till 3—4 elektroder beroende på
elektroddiameter och svetsaggregat. Det har visat sig
att högutbyteselektroderna kan tävla med dessa
buntade elektroder.
Svetsautomat för belagda elektroder
Första stora steget mot helautomatisering togs
då man införde svetsautomaten för belagda
elektroder. Denna arbetar så att en ny elektrod tänds
621.791.75
i den gamla elektrodens smältbad, varefter den
nya elektroden övertar svetsningen. Man får
därigenom en jämn övergång mellan strängarna.
Elektroderna radas upp i ett magasin med
sluttande botten och matas med rulltryck.
Slaggning kan utföras medan automaten
arbetar och nya svetsobjekt kan föras fram av
samma man som sköter automaten. Svetsautomater
(fig. 1) är nu så pass fulländade maskiner att de
kan betecknas som ett slutsteg inom området
för automatisk svetsning med belagda
elektroder i korta längder1.
Kontinuerlig tillförsel
av elektroder och legeringsbildande ämnen
Den kontinuerligt frammatade, konsumerbara
svetselektrodens införande har öppnat nya
möjligheter för vidare utveckling av
svetsningsförfarandena. Här använder man ett slagg- och
legeringsbildande svetspulver för att skydda
materialtransporten på vägen till svetsfogen och
smältbadet under stelningsperioden.
Eftersom strömmen tillförs nära
elektrodspetsen och denna är skyddad av ett tämligen tjockt
lager av svetspulver, kan man svetsa med
relativt höga strömstyrkor. Vid vanlig
handsvetsning arbetar man sällan med strömstyrkor över
400 A medan man med dessa svetsmetoder kan
använda upp till 4 000 A vid en elektrod och
vid två elektroder kan man komma upp i
15 000 A.
Den höga strömtätheten och det skyddande
Fig. 1. Svetsautomat för belagda elektroder i korta längder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
