Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Marinen, av Ivar Oldenburg, Sigurd Lagerman m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baser
Tillgång till lämpliga baser är av fundamental
betydelse för sjöstridskrafter. Där skall
fartygen mellan operationerna ges skydd, förses
med ammunition, bränsle och proviant samt
kunna repareras och överses. Det är naturligt
att en fiende i sina försök att slå ut
motståndarnas sjöstridskrafter i stor utsträckning
riktar sina anfall mot baserna i avsikt att skada
såväl själva fartygen som
underhållsmöjligheterna.
När öiiogsbaser skall etableras är man mycket
beroende av de naturliga förutsättningarna.
Saknas dessa är det oerhört kostsamt att
åstadkomma effektiva baser. Våra skärgårdar ger
oss i baseringshänseende gratis sådana
fördelar, som oberoende av kostnaderna
överhuvudtaget inte går att åstadkomma med konstlade
medel. Skärgårdarnas stora utsträckning
medger spridning av både fartyg och
underhållsanstalter. Kvaliteten och höjden på
berggrunden gör det möjligt att åstadkomma mycket
stora anläggningar, som skyddas av gott
bergtak, fig. 1.
Vid uppbyggnaden av vår flottas bassystem
har man strävat efter att parallellt utnyttja
möjligheterna till skydd, spridning och
rörlighet. Baseringen skall vara elastisk, så att man
ständigt har möjligheter till motdrag mot
fientliga anfallsmetoder.
Den mest uppmärksammade anläggningen i
vårt bassystem är den planerade Muskö-basen
i Stockholms skärgård. Den är avsedd att
ersätta Stockholms örlogsvarv och skall enligt
planerna förses med fartygstunnlar, dockor och
verkstäder, helt insprängda i berget.
Anläggningen är planerad för krigsbruk, men den
avses utföras så att den rationellt kan
utnyttjas även i fred, vilket är angeläget både ur
beredskapssynpunkt och av ekonomiska skäl.
Muskö-basen kan betraktas som centrum i ett
bassystem, i vilket ingår i skärgårdsområdet
utspridda bränsle- och ammunitionsförråd,
stridsledningscentraler m.m. i bergrum. De nu
befintliga berganläggningarna utgör ett led i en
större plan, vars genomförande på grund av
medelsbrist tyvärr går alltför långsamt framåt.
De flesta anläggningarna kompletteras av ett
rörligt bassystem. Detta utgöres dels av
förtöjningsplatser, där fartygen kan kamoufleras och
av terrängen ges skydd mot vapenverkan, dels
av ett system med rörliga underhållsenheter,
lag, som i första hand är avsedda för de mindre
fartygen.
För våra motortorpedbåtar avses ett visst
antal lag, i vilka ingår artilleri-, torped- och
tele-hantverkare, verkstadspersonal för arbeten på
skrov och motorer samt intendentur- och
bevakningspersonal. Ett förband
motortorpedbåtar skall med hjälp av sitt lag kunna fungera
självständigt även i ett långt framskridet
stadium av fientlig bekämpning.
Efter samma principer som
motortorpedbåts-lagen är minsveparlagen uppbyggda. Förutom
från övningar och prov har man för dessa lag
Fig. 2. Jagare av ’’Halland’’-typ, snabb, stark och
välskyddad.
erfarenheter från de krigsmässiga
minsvep-ningsföretag, som utfördes runt våra kuster
för att öppna farlederna efter det sista kriget.
I minsveparlagens utrustningslistor ingår bl.a.
minsvepningsmateriel, materiel för underhåll
och reparation av elektrisk kabel till
magnet-svepen, bojar, verktyg, instrument,
sprängma-teriel, dykarutrustning, desarmeringsmateriel
och arbetsbåtar.
Baserna skyddas av kustartilleriets
sjöfronts-och luftvärnsbatterier, mineringar,
kustjägar-förband och bevakningsorgan.
Fartygsmateriel
övervattensfartyg
Fartygsskrovet är utformat för att med minsta
möjliga energiåtgång kunna framföra vapen så
att de kan verka även vid sjögång, fig. 2 och 3.
Skrovet är samtidigt ett skal och ett skydd för
all personal och materiel ombord.
Skrovets form beräknas bl.a. ur önskad fart
och sjövärdighet, och det är även beroende av
moderna vapens skadeverkningar. Modern
vapenutrustning ombord fordrar också en bättre
kännedom än tidigare om fartygets
uppförande i sjöhävning. Den inre konstruktionen av
skrovet, såsom indelningen i vattentäta delar,
har största inflytande på de defensiva
egenskaperna.
Fig. 3.
Motortorpedbåt av
större typ med
stark
torped-bestyckning
och gott
luftvärn.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
