Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ställverket — bangårdens hjärna, av H—dt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inta
Centralen för en sta-
Detta var uppgifterna.
de nu lösta?
tions signal- och säkerhetsanläggning-:
ar är det s. k. ställverket. Det före-
kommer 1 många olika typer, vilka
dock kunna uppdelas i två stora grup-
per: mekaniska och elektriska. De
mekaniska äro äldst, och de flesta av
dem karakteriseras av den tornliknan-
de byggnad, i vars övre del de äro pla-
cerade. Utsikten över bangården blev
naturligtvis god från dem, men hur
mycket arbete och spring och onödig
personaluppsättning fordrade de ej,
särskilt vid mindre stationer. Vår
tids rationalisering har också med-
fört deras utbytande mot lätt åtkom-
liga ställbockar på plattformen. På
så sätt kan en man, d. v. s. tågklare-
raren, såväl sköta ställverket som be-
tjäna allmänheten och expediera tå-
get. Den vane resenären känner sä-
kert igen ställverket: den en och en
halv meter höga bocken med röda,
gröna och blå vevar i en lång rad och
försedd med mystiska skyltar med
ir2 och Sp. II os s. v. I den appara-
ten löper alla trådar, eller i detta fall
linor utifrån bangårdens växlar och
signaler samman. Med somliga ve-
var läggas växlar om, med andra lå-
sas, ”förreglas”, de, och med en tréd-
je grupp slutligen ställas signalerna
om. Dessutom finnas olika låsanord-
ningar, bl. a. så, att tågklareraren med
sin nyckel har möjlighet att utöva
kontroll över vilka signaler som ges.
Det elektriska
systemets smidighet.
Det elektriska ställverket inryms
inomhus och syns alltså ej så mycket
utåt. Där löpa verkligen trådarna
samman 1 bokstavlig mening, efter-
som så gott som alla manövrer utföras
på elektrisk väg. Där möjlighet att
erhålla ström finnes — och det går ju
bra vid alla elektrifierade linjer — är
elställverket avgjort att föredraga.
Dels är det lättare att betjäna ur ren
ansträngningssynpunkt, dels äro ju
elektriska kablar och ledningar lättare
att anpassa smidigt efter de skiftande
behoven än stållinor, dels ’och
framför allt — kan från varje ställ-
verksenhet ett mycket större område
kontrolleras än vid det mekaniska sy-
stemet. En bangård som tidigare va-
rit utrustad med tre ställverk har så
t. ex. efter ombyggnad kunnat klaras
med blott ett elektriskt ställverk.
Alla växlar, som behövas för att
ställa tågvägar, göras centralt omställ-
bara från ställverket, vare sig nu det-
ta sker medelst en elektrisk motor vid
växeln, som får ström över en kontak-
tor i ställverket, eller medelst linor vid
det mekaniska systemet. Särskilt vid
mindre stationer med enmansbeman-
ning är denna anordning av stor vikt
för att möjliggöra snabb expedition
av möteståg. Utan centralomlägg-
ning skulle ju tågklareraren vara
tvungen att springa från den ena än-
dan av bangården till den andra för
att lägga om växlar med ty åtföljande
dröjsmål. Men man måste ju ha kon-
troll över att växeln verkligen blivit
lagd i rätt läge, invänder någon. Kan
inte fel uppstå, som inte märks i
ställverket? Nej, kan man lugnt sva-
ra. Signalen ”klart” kan nämligen
inte ges blott och bart för att växel-
ställarna eller hävarmarna lagts i rät-
ta lägen. Dessförinnan måste en
manöver företagas, som kallas förreg-
ling. Den innebär, att samtliga
växlar i en tågväg fastlåsas i sina lä-
gen, så att de ej kunna rubbas, innan
jer
ät
ER
utlöst
förreglingen blivit
genom att tåget passerat och stannat
vid plättformen, respektive kommit ut
på linjen, eller genom att tågklarera-
ren öppnat det s. k. tågvägslåset eller,
i vissa fall, frigivit den s. k. blocke-
antingen
ringen. Den sistnämnda kan enk-
last sägas vara ett tågvägslås, placerat
skilt från ställverket, t. ex. på tågkla-
rerarens expedition. Skulle någon
växel ligga fel eller någon tunga ej
sluta tätt, går förreglingen ej att full-
följa, och ställverksvakten blir alltså
varskodd om att något fel föreligger.
Dessutom fordras för att kunna för-
regla en tågväg att sidospårens spår-
spärrar befinna sig i stoppande läge;
och att tågspåret är fritt från vag-
nar. Denna senare detalj är ordnad
så, att alla tågspår äro uppdelade i
sektioner, s. k. spårledningar, som äro
elektriskt isolerade från varandra.
Kommer en vagn in på en sektion,
kortslutes denna, ett relä i ställverket
löser ut och det blir omöjligt att för-
regla. På en spårplan i stor skala,
placerad ovanför ställverket, kan tåg-
klareraren eller vakten genom olik-
i
|
é
+
|
3 I
Å
Zz
; i
S
I
i
i
| /
få
oh
HN
$
$
Infartssignal i kombination med dvärgsignal; t. h. utfartssignal.
TEKNIK för ALLA 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
