Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfinnare och uppfinningar, av T—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÅ har ofta och gärna skrivits och talats om den för oss
svenskar speciella uppfinnarebegåvningen och om våra många
därpå grundade s. k. intelligensindustrier. Denna värdefulla
talang synes vara vår nation medfödd, och man kan därför
fråga efter anledningen härtill.
Professor E. Hubendick har sökt ge svaret härpå genom att
framhålla det urval, som måste ha ägt rum i praktisk riktning
bland de människor, vilka för 10,000 å 15,000 år sedan togo
den skandinaviska halvön i besittning. För att i vårt karga
land, vars huvudstad ligger på samma breddgrad som Grön-
lands sydspets och Sibiriens tundror, finna först bärgning och
sedan skapa en blomstrande kultur, har det krävts en hög
grad av iakttagelseförmåga, fyndighet, företagsamhet och ut-
nållighet. Dessa egenskaper ha generation efter generation
förstärkts, tills de kommit att utgöra ett lika typiskt som vär-
defullt inslag i det svenska folklynnet.
Samme författare har i samband härmed avlivat den popu-
Jära uppfattningen, att de stora tekniska uppfinningarna till-
kommit genom snilleblixtar i begåvade hjärnor. Tvärtom lig-
ger som regel mycken och långvarig möda bakom den fär-
diga skapelsen, Iakttagelser och erfarenheter, egna eller an-
dras, leda till eftertanke och till bearbetning av det förelig-
gande materialet. Därpå följer ett kritiskt analys- och kom-
binationsarbete, ett klarläggande av vissa behov eller mål, en
formulering av det problem, som skall lösas, samt själva lös-
ningen, d. v. s. uppfinningen.
Om man studerar tillkomsten av några betydelsefulla sven-
ska uppfinningar, vilkas förhistoria är känd, skall man i
stort sett finna professor Hubendicks karaktäristik bekräf-
tad. Vad som kan mycket variera är tiden mellan den för-
sta ofullgångna tanken — problemets fixering — och den fär-
diga uppfinningen — problemets lösning.
Det finns uppfinnare, som på ett halvår gjort den presta-
tion, de föresatt sig, medan andra måst arbeta både ett och
halvtannat decennium för att nå fram till en tekniskt och kom-
mersiellt slutfärdig produkt. Många faktorer inverka givet-
vis härpå. Den individuella begåvningen är en, problemets
svårighetsgrad en annan, vederbörande kunskapsförråd är en
tredje viktig faktor.
Utan vidare är det klart, att ju större kunskaper en upp-
finnare äger, desto färre misstag begår han under sitt arbete
och desto större möjligheter har han att nå det åsyftade resul-
tatet. Därför äro möjligheterna till förvärvande av teknisk
bildning betydelsefulla för uppfinnarverksamheten. I vårt
land finnas numera goda utvägar att åtminstone inhämta
grundläggande tekniska kunskaper. Den, som av ekonomiska
skäl är tvingad att fortsätta sitt förvärvsarbete, kan använda
sig av aftonkurser eller korrespondensundervisning.
Enligt uppgift visar patentstatistiken, att omkring hälf-
ten av alla uppfinningar här i landet göras av folk, som äro
verksamma inom industrien: ingenjörer, verkmästare, arbetare
ete. Detta är ej förvånande, ty det dagliga sysslandet med
teknik i teoretisk eller praktisk form inbjuder mera till upp-
finnande än ett levnadskall, som står främmande för hithö-
rande problem och metoder.
Patentstatistiken visar också, att blott en förhållandevis
ringa del av alla gjorda uppfinningar äga det inre värde, som
är fröet till yttre framgång.
Denna framgång sammanhänger med uppfinningarnas kom-
mersiella tillgodogörande. Det är mera sällan, som teknisk
skaparförmåga är förenad med den organisationsförmåga och
det affärssinne, som äro nödvändiga för exploateringen av
uppfinningar. Detta förhållande utgör bakgrunden till det
påståendet, att en uppfinnare ofta dör fattig. Något som kan
anses vara en sanning med rätt stor modifikation.
Det kapital och de kommersiella insatser, som krävas för
att en uppfinning skall kunna industriellt utnyttjas, stå emel-
lertid i regel till förfogande, om som sagt uppfinningen har
något påtagligt värde i sig. Ibland skulle man t. o. m. kunna
tala om ekonomisk optimism snarare än om kapitalets oför-
stående, då det gäller exploatering av uppfinningar. Vår
industrihistoria har flera exempel på stora kapitalinsatser,
som gått förlorade, emedan en till synes lovande uppfinning
ej hållit måttet, då den skolat utnyttjas i praktisk industri-
produktion.
Man får nämligen komma ihåg, att en experimentapparat
eiler -metod ofta har en lång väg framför sig, innan den blir
en färdig industriprodukt. Vid tillverkning i större skala
kunna svårigheter uppstå, som ej framträtt i experimentverk-
staden eller laboratoriet. Själva tillverkningssättet kan kräva
åratals arbete, innan det uppfyller nutida krav på ekonomi
och organisation. Konkurrenter kunna göra livet surt för
uppfinnaren och hans förlagsmän genom patentprocesser o. d.
Urvalet av material kan kräva ingående provningar och kon-
tinuerlig kontroll. Försäljningen är ett vittomfattande och
tidsödande problem, framför allt om produkten skall söka sig
ut på exportmarknaden. Det finns med andra ord knappt nå-
gon ända på det arbete och de besvärligheter — tekniska, eko-
nomiska och organisatoriska — som kunna möta vid tillgodo-
görandet av uppfinningar. ;
I våra dagar äro många nya konstruktioner resultat snara-
re av en systematisk teknisk forskning än av spontana upp-
finnarprestationer. Därför arbetar Ingeniörsvetenskapsaka-
demien, som har till uppgift att främja teknisk forskning, i
uppfinnandets tjänst, men det finns här i landet andra insti-
tutioner, vilka mera direkt syssla med uppfinnare och upp-
finningar.
Svenska Uppfinnarföreningen har sålunda till ändamål att
på olika sätt befordra uppfinningars tillgodogörande, att ut-
breda kunskap om deras betydelse samt att verka för patent-
väsendets utveckling.
Uppfinnarkontoret är ett särskilt till föreningen anslutet
organ med huvudsakligt ändamål att utöva rådgivande
verksamhet ifråga om uppfinningars tillgodogörande och pa-
tentering. Positivt arbetar kontoret genom att för värdefulla
uppfinningar anvisa lämpliga vägar för deras praktiska ut-
nyttjande. Kontoret är även så att säga negativt verksamt för
att förhindra, att tid, arbete och kostnader nedläggas på
uppfinningar, vilkas nyhetsvärde eller nytta ej motiverar
detta.
Till sist må nämnas den av staten bekostade Uppfinnar-
nämnden, som varit i verksamhet sedan den 1 juli 1940 och
som skall pröva och bedöma tekniska uppslag, företrädesvis
inom de militär-, bränsle- och jordbrukstekniska områdena.
Enligt inhämtade upplysningar ha, när detta skrives en
vecka in i juni månad, hittills omkring 1,300 framställningar
om bidrag till utarbetande av konstruktioner och tekniska för-
faranden ingått till nämnden. Av dessa ha omkring 65 upp-
slag visat sig vara av det värde, att nämnden beslutat stödja
dem. T—s
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
