Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag har äran att överlämna ett
brev från min lärare, herr Hidetawa,
som givit mig i uppdrag att återvända
med ett svar.
Liidinghausen försäkrade att han upp-
skattade att få ett brev från den beröm-
de japanen. Han öppnade brevet och
började läsa, och ju längre han läste
desto livligare blev hans minspel.
— Med er tillåtelse herr Saraku, sade
han och lämnade brevet till Grabbe.
— Förslaget kan tagas i övervägan-
de, sade denne sedan han läst brevet. Det
där om italienarna är nyheter för oss.
Vi viste inte, att de hållit på med ett
liknande strålämne. Herr Hidetawa an-
ser, att branden i fysikaliska institutet
uppkommit genom att ett av dessa arbe-
ten förorsakat energiutbrott. Enligt tid-
ningarna var det fråga om en kortslut-
ning, men ...
— Det var ingen kortslutning, varken
i Rom eller i vårt laboratorium i Joko-
hama. Båda gångerna var det fråga om
ett utbrott av atomenergi.
Saraku yttrade detta med låg men be-
stämd röst.
— Chefingenjör Grabbe lät höra en
vissling. — På vägen till Jokohama, där
en ny vulkan har uppstått? Berätta för
oss, herr Saraku!
— Jo, det var så att strålämnet genom
olyckliga omständigheter kom i beröring
med andra substanser. Blandningen ex-
ploderade som dynamit fast hundratusen
gånger starkare. Med anledning härav,
föreslår min ärade lärare Hidetawa, att
vi ömsesidigt utbyta erfarenheter, så att
faran blir mindre.
— Vi känner till farorna tämligen
bra, herr Saraku, svarade Grabbe med
en ton, som lät ganska avvisande.
— Det vet vi, skyndade sig Saraku att
svara. Herr Hidetawa beundrar mycket
edra arbeten, och han framhöll särskilt,
hur skickligt ni hoppat över den explosi-
va fasen genom att ändra blandningens
sammansättning.
— Jaså . .. Nå , vad vet ni om det?
avbröt honom Grabbe med förvånad min,
vi har aldrig röjt blandningsförhållan-
dena.
— Ni glömmer, att strålämne flera
gånger har flugit ut ur ert laborato-
rium, svarade Saraku. Om någon fick
tag i det kunde han analysera det och
få reda på sammansättningen. Vid
Boulder-dammen har italienarna samlat
prover . . . och vi också, så sammansätt-
ningen av ert strålämne är ingen hem-
lighet längre.
Det var tyst en stund.
— Förbaskat, att de andra känner till
vår blandning! tänkte chefingenjör
Grabbe.
Vad var det japanen talade om för en
explosiv fas? Det vet vi ingenting om
själva, fortsatte han tankegången. Hide-
tawa tycks veta mer om de här sakerna
än vi, tänkte Liädinghausen medan Sara-
kus tankar svävade till Rom.
— Vi måste först veta hur italienar-
na ställer sig till förslaget, sade Grabbe
efter en stund, varpå Saraku livligt sva-
rade: — Min vän Yatahira är just nu
hos professor Ruggero för att göra ho-
nom samma förslag, och jag väntar te-
legram från honom när som helst.
Väntetiden blev inte så lång, ty redan
. på eftermiddagen kunde Saraku tala om
för Lidinghausen, att Ruggero gick med
på förslaget, och nu utväxlade man te-
legram både med Rom och Jokohama.
+
(CAR ivrigt argumenterande med
chefingenjör Grabbe hade dr Hegemil-
ler utverkat att han för några veckor
skulle få låna en försökskammare från
Laboratorium CIII, och nu hade han
flyttat den till sin avdelning. Det var
en av tumstjock järnplåt hopnitad cylin-
der av dubbel manshöjd och med en dia-
meter om cirka en och en halv meter.
Genom fyra små runda fönster kunde
man få inblick i dess inre till vilket man
kunde komma genom en lufttät järndörr.
Denna kammare hade konstruerats för
att utföra försök vid olika tryck, var-
vid den som utförde experimenten be-
fann sig hermetiskt utestängd från yt-
tervärlden. Inne i cylindern funnos syr-
gasbehållare och andra inrättningar,
som sörjde för att luften även vid lång-
variga försök gick att andas.
Om de förmenta strålningsförsök han
höll på med i sin isolerade atmosfär
hade Hegemiller berättat allehanda sa-
ker för chefingenjören, men i verklighe-
ten hade han något helt annat för sig.
Han betraktade den med många be-
svär tillkämpade försökskammaren som
ett värdefullt byte. Han gick flera gån-
ger runt den och strök över järnväg-
garna med händerna. Efter en stund
tog han fram ett anteckningsblock var-
på fanns en teknisk skiss och började att
med krita göra märken på cylindern ef-
ter skissen.
En tekniker hade säkerligen förstått,
att den cylindriska kroppen på skissen
föreställde försökskammaren men skulle
säkerligen ha häpnat över vilka ändrin-
gar Hegemiller tänkte göra med denna.
Avdelningen som hade lånat ut den ville
ha den oskadd tillbaka, men varje liten
cirkel, som Hegemiäiller ritat på väggar-
na, betydde ett hål, och utsikterna att
CIII skulle få sin kammare tillbaka
oskadd voro tydligen inte stora.
Han arbetade efter en sedan länge
uppgjord plan och hade bara en önskan,
nämligen att ingen skulle titta i hans
kort.
Thiessen hade han knappast någonting
att frukta av, ty denne var strängt upp-
tagen med fulländandet av strålturbi-
nen! Då hade han mera att frukta från
chefingenjör Grabbe, som, tyckte om att
helt oväntat dyka upp i laboratoriet.
Professor Liidinghausen var han inte
heller säker på. Sådana oväntade på-
hälsningar måste han skydda sig mot
och han hade också hittat på en utväg.
Den plats, som han fått upplåten åt
sig för sina arbeten, låg i en flygel till
stora hallen och var avstängd med en
hög brädvägg. På så sätt hade man fått
en tämligen rymlig och avskild plats för
uppställning av maskiner och redskap,
som icke behövdes i laboratoriet. Nu
flyttade han även dit försökskammaren
som på så sätt kom i skymundan och
här borrades nu i kammarens väggar ett
dussin tumsstora hål. Därpå ditskaffa-
des olika materialdelar, som tillverkats
av andra avdelningar inom verket efter
dr Hegemillers ritningar. När arbetet
med monteringen var färdigt, hade för-
sökskammarens utseende ändrats till
Stockholm — Göteborg —
SVENSK TILLVERKNING
HÖGSTA KVALITET
SVENSKA ACKUMULATOR A.-B. JUNGNER
Malmö —
Sundsvall — Karlstad.
TEKNIK för ALLA 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
