- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 35. 29 aug. 1941 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drar ett dussin andra människor med
sig i fördärvet.

— Offer måste alltid göras, ansåg
Grabbe.

— Ja, men inga onödiga! motsade
honom dr Thiessen, man måste gå fram
sctta men säkert.

UVvetta samtal ägde rum i den stora
monteringshallen på Thiessens avdel-
ring. Grabbes blickar vilade på delar-
na till en jättelik strålturbin, som man
höll på att bygga.

— Ni predikar om, att man skall gå
varligt fram, bästa kollega, men själv
lever ni inte efter denna regel. Ni har
knappt fått den första turbinen på
trettiotusen hästkrafter färdig förrän
ni börjar bygga en på femtiotusen. Man
kan sannerligen inte kalla det för nå-
gon långsam utveckling.

— Sakta men säkert, sade jag, för-
svarade sig Thiessen. — Säkerheten är
det viktigaste. Ruggero har råkat ut
för ett axelbrott, men hur är det möj-
ligt? Hur kan sådant hända en sam-
vetsgrann ingenjör?

Grabbe ryckte på axlarna. — Som ni
ser, så hände det i alla fall.

— Det kom sig av, att man beräk-
nat axeln fel... eller emedan man an-
vänt olämpligt material, avbröt honom
Thiessen. — På mina turbiner har in-
get axelbrott inträffat, och säkerligen
inte även om vi bygga maskiner på
hundratusentals hästkrafter.

Grabbe hade egentligen haft för av-
sikt att uppsöka dr Hegemäller, men
motsägelserna föranledde honom att ar-
gumentera och därunder gick en timme,
som kom dr Hegemiäller väl till pass.

Sedan det italienska nödropet hade
ingått, hade han icke vikit från tele-
grafapparaten. Med spänning invän-
tade han ytterligare underrättelser, en-
dast då och då intelefonerande anvis-
ringar till monteringshallen. På hans
anmedan kom övermontören Berger till
henom för att få order.

— Ja, Berger, italienarna har det gått
la för, sade han i förbigående.

— Har man fått ytterligare under-
rättelser från dem? frågade montören.

— Nej, de har inte givit fler livstec-
ken från sig. Deras skepp har stött ige-
nom :Heavyside-skiktet och driver nu
redlöst omkring i rymden.

— Det finns inga gränser i etern,
doktorn, sade montören och krafsade sig
bakom örat, det är tur att vi inte råkat
ut för det!

— Prata inte smörja! Våra axlar
går inte av! fräste Hegemiller till och
vände ånyo sin uppmärksamhet till tele-
grafapparaten, som åter började knac-
ka. Signalerna kommo från det italien-
ska strålskeppet, som nu befann sig
nedanför Heavyside-skiktet och åter fått
förbindelse med jorden. Hegemiller
hörde Villaris nödrop och förstod att
Ruggeros och hans passagerares öde var
beseglat om inte ett under skedde i sista
minuten. Han erfor vidare, att italie-
narna just passerade Kaspiska havet på
fyrtionde breddgraden på åttio kilome-
ran, att temperaturen i kommandorum-
met redan stigit till 25 grader.

Då beslöt han ögonblickligen att handla
på eget ansvar. Drivytorna på Rugge-
ros maskin voro blockerade, och endast
utifrån och med mekaniska medel kunde
man hjälpa skeppet i dess farliga läge.
Hans eget skepp stod startklart, och med
det kunde han genast ila till hjälp ...
Men skulle hans överordnade ge sitt bi-
fall? Skulle de inte hitta på hundra in-
vändningar och kanske hindra honom
från att ge sig iväg?

Den som gör många frågor, får mån-
ga svar, tänkte Hegemiäller, under det
att han redan var på väg till monte-
ringshallen. Där sammankallade han
sitt folk och utdelade order, som kom
mången att skaka på huvudet. Vad skul-
le det tjäna till att åter sätta fast de
grova ståltrossarna, i vilka maskinen
hängt under arbetet? Vad menades med
att man gjorde ändarna till stora öglor?

Verkstadspersonalen förundrade sig
över detta, men var van att strikt ut-
föra Hegemällers anordningar och gjor-
de det även nu.

Dessa förberedelser togo knappt en
kvart i anspråk och sedan steg det tyska
strålskeppet till väders.

Tio minuter senare knackade det på
Hegemällers dörr och Grabbe steg in.
Han fann rummet tomt. I tron att He-
gemiller var i monteringshallen, gick
han dit. Han kände knäna vika sig un-
der honom och måste sätta sig i en stol
när han fick höra vad som hänt. Hege-

HÄSSLEHOLMS TEKNISKA SKOLA

KOMMUNAL LÄROANSTALT UNDER STATENS INSPEKTION

Nya kurser börja den 1 okt. Statsstipendier upp till 45 kr. pr mån. Fackavdelnin-
gar för maskinteknik (inkl. motorteknik), elektroteknik, husbyggnadskonst samt
väg- & vattenbyggnad med kurser om 2, 3 och 5 terminer. Vägmästarekurs (40
veckor). Värme- och sanitetsteknisk kurs (714 mån.). Yrkeskurs för el. installa-
Platsförmedling.

törer (B-kurs) börjar 19 jan. Nya lokaler med mod. laborat.

Progr. gratis, då denna tidn. nämnes.

Små levnadskostnader.

20 TEKNIK för ALLA

miller hade inte bara givit sig iväg utan
att fråga om lov, utan hade även tagit
sex av de bästa arbetarna med sig. Så
småningom fick Grabbe höra vilka egen-
domliga anordningar Hegemiller vidta-
git före starten, om de grova trossar
han medförde utombords och begrep nu
att den egensinnige doktorn omigen stör-
tat sig i något dumdristigt äventyr.

lltefter som tiden gick blevo Rug-
Asetos passagerare alltmer upprörda.
De hade för länge sedan märkt, att allt
inte var som det skulle, och japanens
oförmodade uppträdande var inte ägnat
att lugna dem. Paniken var inte långt
borta, när Villari visade sig i passage-
rarrummet och meddelade att det japan-
ska skeppet kom med hjälp.

Nyfiket frågades från många håll, vad
som egentligen hade hänt, men Viliari
t.lade försiktigt nog bara om en skada
på styranordningen och att Hidetawa
redan gerom en skicklig manöver lyc-
kats avhjälpa felet. Genom hans ord
återvände den allmänna tillförsikten och
med sydlänsk livlighet mottogs det gla-
da budskapet, varför den tryckta stäm-
ningen snart slog om till en rakt mot-
satt. Man började anse att fallet var
riktigt intressant, och många av press-
männen började åter att skriva på sina
reseskildringar, vari de talade om vilket
spännande äventyr de varit med om.
Ett äventyr som gav rundflygningen den
rätta kryddan! Under tiden hade Vil-
lari gått tillbaka till kommandorummet
men här lät han masken falla. Han för-
lorade sin självbehärskning och det var
med hes röst han sade:

— Jag har återigen lugnat dem, men
hur länge skall det vara? Hur länge
kommer det att dröja innan de märker
att hettan stiger och de gripas av för-
tvivlan? :

Han väntade förgäves på ett svar
från Ruggero medan hans tankar vand-
rade vidare. Fanns det verkligen ingen
räddning? Kanske Hidetawa i alla fall
i sista minuten kunde hitta på något
sätt? Han kände ett starkt behov att
tala med japanen, och när han satte på
sig hörlurarna, fick han höra morse-
tecken. Vad kunde Hidetawa vilja?
Han studsade, ty det var inte italienska
utan tyska ord som hördes. Det var en
förfrågan om var Ruggeros strålskepp
befann sig och vilken kurs det styrde.
Han kunde knappt tro sina öron när
han hörde, att den tyska maskinen
också ilade till deras hjälp. Han tala-
de om för tysken att de befunno sig på
sjuttio kilometers höjd över sydkusten
i Svarta havet, att de drivit något mot
norr, att de gjorde fyra kilometer i se-

FE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-35/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free