Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - En jätteplan - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
ett nytt försök. Samma dåliga resul-
tat.
Hm! Det var då märkvärdigt. Det
kunde väl inte vara något fel med
apparaterna?
Han började undersöka dem på alla
möjliga sätt och ställen. Nej, allt tyck-
tes vara i ordning.
”Något på tok?” sporde Baden-
Powell allvarligt men vänligt.
”Nej, det kan det inte vara, men
jag får ingen förbindelse med Dover.
Nu skall jag för säkerhets skull se
litet på antennen.”
Bägge gingo ut. Det var becksvart,
regnade och blåste. De trevade sig
fram till masten, drog i ledningarna
och undersökte, om allt var, som det
borde. Intet fel stod att upptäcka.
De gingo in i huset och prövade på
nytt.
Dött.
Nervöst skruvade Marconi ledning-
arna från mottagarapparaten och
kopplade till en reservapparat. Genera-
len stod och såg på och hade mer än
ett uppmuntrande ord att säga. Mar-
coni blev mer och mer otålig.
Äntligen var han färdig igen och
sände en ny lystringssignal.
Tyst. Absolut tystnad. —
Tung till sinnes släppte han verk-
tyg och apparater, vände sig om och
ville lämna det hela för dagen.
Men just i det ögonblicket hoppade
han högt. Apparaten tickade lystrings-
signal, och en pappersremsa gled fram.
Generalen och uppfinnaren läste sam-
tidigt:
”Just tillbaka efter att ha ätit
kvällsmat. Något nytt på franska si-
dan?”
Slutet gott, allting gott, heter det.
Då Baden-Powell kom tillbaka till
London skrev han en strålande artikel
i ”The Times” och redogjorde utför-
ligt för alla de fördelar, som den tråd-
lösa telegrafen bjöd på både till lands
och vatten, i fred och krig. —
Under de följande veckorna visade
det sig också, hur berömd den unge
italienaren redan var. Från alla jor-
dens hörn kom det folk, som ville
lära känna honom och prata med ho-
nom om hans uppfinningar. Ända
från Brasilien och Australien kommo
särskilt utskickade fackmän, som vil-
le underhandla med honom och hans
bolag för sitt lands del. Och den kine-
siske ministern Cheil Chen Lo Feng
Lu var hos Marconi en dag på besök
och fick ett starkt intryck av allt det
underliga, som han hörde och såg.
Uppfinnaren sökte att taga emot
alla så vänligt som möjligt. Ändå
hade han på sätt och vis helst velat
vara i fred med sitt arbete för att
hålla på med alla de förbättringar,
som ännu behövdes. Men å andra si-
dan måste han ju tänka på, att det
endast var till nytta, att hans uppfin-
ning blev känd och spridd i olika län-
der. För övrigt hade han stora pla-
ner i sitt huvud för den närmaste
framtiden. Telegraferingen över Ka-
nalen var endast en bagatell i jämfö-
relse med vad han nu planerade.
EN JÄTTEPLAN.
En amerikansk journalist vid namn
Snyder hade uppehållit sig i Irland
vid den tiden, då Marconi sände rap-
porter till ”Dublin Express” från
Kingstown-regattan. Han skrev till
ägaren av den stora tidningen ”New
York Herald” och berättade om det
nya sättet att sända färska nyheter.
Ägaren var mycket intresserad av
segling och själv ivrig seglare. Han
tänkte strax:
”Det blir något för min tidning,
när den årliga regattan om det stora
priset skall försiggå!”
Så telegraferade han per kabel till
Snyder:
”Överenskom med Marconi, att han
far över hit och telegraferar rappor-
ter från den stora kappseglingen.”
Denna gång betänkte sig Marconi.
Det var fråga om större avstånd än
någonsin förut, och han visste inte,
om han kunde gå i land med uppgif-
ten. Men utsikten att få komma till
Amerika var lockande. Betalningen
skulle säkert bli bra. Och om uppgif-
ten lyckades, skulle han kunna göra
en verkligt fin reklam för den tråd-
lösa.
”TJag skall först göra en del förbe-
redande försök. Om de lyckas, skall
jag komma.”
Under loppet av våren 1898 lycka-
des det honom att öka telegraferings-
vidden till 115 kilometer och hastighe-
ten till 20 ord i minuten — ombord
på en båt i full fart. Nu ansåg han
sig kunna våga försöket, och så tele-
graferade han till ”New York He-
rald”, att han ville komma.
Det var England och Förenta sta-
terna, som skulle tävla. Den förnäm-
sta amerikanska yachten hette ”Co-
lumbia”, den bästa engelska tillhörde
tekungen Thomas Lipton, och dess
namn var ”Shamrock I”. —
Så reste Marconi för första gången
över Atlanten. Många tankar korsa-
de den unge italienarens hjärna. Åter-
igen fick han uppleva, hur avstängd
man känner sig på ett skepp ute på
det vida, ödsliga havet. Om ett stort
TfA-nålen
— de tekniskt intresserades
kännemärke
— kan varje intresserad
TfA-läsare förvärva genom
att bliva tidningens ombud.
Samtidigt gör Ni en god
extraförtjänst
Ombudsvillkor gratis!
Sänd kupongen i dag:
Till Teknik för Alla.
Box 3137, Stockholm 3.
Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvillkor och material:
Namn:
ecro0c0- PR RR RR
eosec oo RR
AFA TESSIA ALA dia die olöje ie5okel sie. Area SFS feSÅA
Öppet kuvert = porto 5 öre.
krig utbröte, om en millionstad härja-
des av eldsvåda, om det ock hände nå-
got utan motstycke i världshistorien,
skulle passagerarna ombord på en at-
lantångare ingenting veta. Eller om
ett stort skepp havererade, råkade i
brand, var nära att gå under — inga
andra än de, som tillfälligtvis voro in-
om dess synhåll, skulle få veta det.
Några få kilometer därifrån gick det
kanske ett annat skepp, utan att män-
niskorna ombord på detsamma kunde
TEKNIK för ALLA 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
