Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Patentverket jubilerar, av Teddy Rosenthal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| Teknisk Revy
ÅK för
Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Telefon växel: 11 60 79, 1011 99.
Red.-sekr. Yngve Norrvi.
7:75 kr., kvartal 4:— kr.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel.
20 ta SS
Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår
Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. II.
PATENTVERKET
JUBILERAR
Det är i år jämnt 50 år sedan Patentverket fick
ör 55 år sedan kom en liten man upp
på Kommerskollegium, den tidens pa-
tentmyndighet, och bad att få tala med
kommerserådet Stenberg. När han vän-
tat en timme kom Stenberg äntligen in-
stegande, tog upp en guldlornjett, syna-
de den lille mannen noga och sade: —
Vad kan min herre vilja?
— Jo, för mer än ett halvår sedan
gav jag in en skrivelse...
— Vad gjorde herren? avbröt Sten-
berg.
— Jag gav in en skrivelse.
— Hör nu, min bäste herre, sade
kommerserådet, att avlåta skrivelser är
kunglig majestäts och rikets ämbetsverk
förbehållet. Herrn gav förmodligen in
en skrift.
Så noga kunde man vara med uttryc-
ken på den tiden. Byråkratin satt i hög-
sätet, och det var sällsynt att en tjänste-
man hade klart för sig, att statens verk
skulle tjäna allmänheten lika väl som
staten. Många verk ha varit tvungna att
lära om på den punkten, och till dem hör
patentmyndigheten, numera benämnt
Kungl. Patent- och registreringsverket.
Säkert är det många svenska uppfinnare
som betvivla detta, men det är dock ett
faktum, att patentverket är ett av de
mera demokratiska bland statens verk.
Det står öppet för allmänheten varje
dag, det visar tillmötesgående och läm-
nar hjälp. Där kan man få alla upplys-
ningar som möjligtvis kunna begäras när
det gäller patent och patentansökan.
Om exempelvis en snickare i Stock-
holm ”hittat på” en ny hyvel, kan han
själv gå upp till verket och få reda på,
om någon annan gjort en sådan hyvel.
Allt vad som finns skrivet om hyvlar
läggs fram för honom, och finner han då
sin hyveltyp beskriven eller omtalad, så
kungl. brev på sin självständighet. Jubileet firas
bl. a. med en utställning i Tekniska Museet.
vet han att det inte lönar sig att söka
patent på den. Finns den ingenstans
omtalad, då kan det kanske vara tid att
fundera på om det skulle löna sig att
lägga ned pengar och arbete på en pa-
tentansökan. Snickaren får då reda på
hur en sådan ansökan skall formuleras,
hur ritningarna skola se ut och annat
som hör till patentansökan. Enbart det-
ta faktum, att patentverket är öppet för
allmänheten och står till dess tjänst, gör
verket förtjänt av en blomma, då det i
år firar sitt 50-årsjubileum.
atentverket är faktiskt inte mer än
50 år gammalt, det är ett av våra
yngsta verk, men patenträtten är betyd-
ligt äldre. Redan 1668 utfärdades en för-
ordning om rätten till inventioner och
sättet att manufakturera varor. Det hette
i förordningen att om någon efterapade
andras uppfinningar och tillverknings-
1) bud fran utstullnngen: till vänster en kulspruta av Gustaf Palmerantz, i mitten
en slåttermaskin av Helge Palmerantz och till höger en potatisplockare av Johan
Edvin Johansson. Hade potatisplockaren haft lådor för potatisen, skulle det ameri-
kanska storbolaget International Harvester Co ha köpt den. Nu blev det intet resul-
: tat av uppfinnarens arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>