- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 51-52. 19 dec. 1941 /
34

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Italienska pansarvagnar i strid på östfronten - Hårdförkromade cylinderväggar i dieselmotorer - Ekonomisk lödning av rör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Italienska pansarvagnar i strid på östfronten.

Hårdförkromade cylinder-
väggar i dieselmotorer.

I allmänhet är förslitningen av cylin-

derloppet i dieselmotorer obetydlig,
men där sådan brännolja användes som
har benägenhet att bilda koks, eller t. ex.
vid lantbruket där traktorerna insuga
stora mängder damm, kan förslitningen
bli alltför stor. För att råda bot här-
emot, har man med bästa resultat hård-
förkromat cylinderloppen, varigenom
man lyckats minska förslitningen till
1/5—1/10 av slitaget i icke förkroma-
de cylindrar. Dessutom har det visat sig
att kolvringarna i motsvarande grad
slitas mindre.

(VDI-Zeitschrift).

Ekonomisk lödning av rör.

P:? grund av svetsteknikens snabba
frammarsch har intresset för löd-
ningsförfarandet trängts i bakgrunden.
Det är mera sällan lödningstekniken be-
handlas i fackpressen och först nyligen
har man ägnat den ingående undersök-
ningar. Vid tillverkning av landnings-
ställ för flygmaskiner hopsättas rören
till övervägande grad medelst lödning.
Undersökningar för att förbättra förfa-
randet inskränkte sig förut till att för-
bättra lödnings- och flussmedlen. Nu har
man på sista tiden även utvecklat en
teknik, som ersätter tidigare lödnings-
metoder för vilka stora mängder lödme-
tall behövas. Vid lödfogarnas fyllande
överdragas nämligen alla under metall-
badets yta befintliga ytor med ett lager
av lödmetall, som sedan måste avlägsnas
medelst mekaniska eller kemiska rengö-
ringsmedel och vilket fordrar mera ar-
bete än själva lödningen.

Det finns ett stort antal lödningsme-
toder, varav här några exempel skola
lämnas.

Igjutning av det flytande lodet.

Vid det i fig. 1 visade exemplet rin-
ner lodet genom öppningen a i en nåt,

34 TEKNIK för ALLA

som går runt om röret och fördelar sig
på grund av kapillärkraften över hela
fogen. På grund av att materialet blir
försvagat genom borrandet av ifyllnings-
hålen, måste dessa göras tämligen små,
vilket i sin tur försvårar ihällandet av
lodet i det uppvärmda arbetsstycket.

Lodet tillföres genom utnyttjande av
tyngdkraften.

Fig. 2 visar en rörförbindning där det
inre röret är försett med hål. Lödmetal-
len b som har formen av en spiral, hål-
les medelst fjädertryck i rörets inre och
flyter vid smältningen genom arbets-
styckets upphettning genom hålen a ut
i fogen. Genom kapillärkraften blir lik-
som i fig. 1 lodet fördelat över hela fo-
gen. Man kan förhindra att lodet fly-
ter ut i rörändarna genom att hålla rö-
ren vågrätt.

Lodet tillföres medelst tryck.

Vid detta förfarande är lödstället ut-
vidgat genom en nåt, som går runt det-
samma, fig. 3, och vilken är fylld med
lödmetall i fast form. Vid uppvärmnin-
gen uppstående gaser utöva i det slutna

rummet betydligt tryck, varigenom lo-
det pressas ut i fogen.

Om man nu som i fig. 4 anordnar en
särskild lödkammare, så får man plats
med mera lod samtidigt som arbetsstyc-
ket icke blir försvagat och gastrycket
blir bättre utnyttjat. Lödkammaren c
bildas genom en förträngning på mit-
ten av ett inre rör vars ändar passa
tätt till ytterröret, varigenom de i smält-
kammaren bildade gaserna ha svårt att
komma förbi. Gastrycket driver det fly-
tande lodet genom öppningarna a ut i
fogen.

Trycklödmetoden fordrar att vissa åt-
gärder vidtagas så att inte genom för
högt gastryck lodet endast delvis drives
ut i fogen varvid ej hela lödfogen ut-
nyttjas.

Lodet tillföres genom kapillärkraften.

På fig. 5 visas ett enkelt förfarande,
som ger god lödning och har det före-
trädet att spara på lödmedlen. Det inre
röret förses med fjädrande urstansnin-
gar, som fungera som hållare till löd-
medlet t. ex. mässingsbitar, pulvriserat
slaglod eller lödpasta, Den mellan det
yttre röret och urstansningarna bildade
smältkammaren står i förbindelse med
ytterluften, så att alla vid upphettningen
uppstående gaser utan nämnvärd svå-
righet kunna komma ut. Vid arbetsstyc-

” kets upphettning utifrån blir den vid

muffens inre vägg befintliga delen av
lödmedlet först flytande och tränger till
fogens början. Den i det trånga utrym-
met uppstående kapillärkraften verkar
på två sätt, dels blir det flytande lodet
fördelat över hela fogen och dels suger
det framträngande lodet dessutom med
sig sådant från smältkammaren till fo-
gen. Som alla gaser obehindrat kunna
avgå. blir lodet mycket jämnt fördelat.
Kapillärkrafterna äro flera gånger star-
kare än tyngdkraften, varför arbetsstyc-
ket kan lödas i vilken ställning som
helst. När man kan se lodet komma ut
i fogens ytterände, är lödningen färdig.
Genom den uppstående sugningen töm-
mes smältkammaren fullständigt, om
icke för mycket lod lagts in i densamma.
Denna metod är mycket enkel att utföra
och inga särskilda inrättningar eller
uppvärmningsanordningar behövas.

rr A DTS

ÖÖRRNISS

(AUSLULAAAAAARALARRADAAARYYVAIA

ATA ATDRTSA DATA
SYRA AIÄTAAIAALLIAA AVR

rr

Allra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-51-52/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free