Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm: Kaplanturbinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mm / ör
ENN STOCKHOLM
I Tekniska Museet utställas ej endast
maskiner av historiskt intresse, utan
även prov på mycket långt komna, nuti-
da konstruktioner. Ett exempel på detta
är den demonstrationsanordning för
kaplanturbiner, som är uppställd i mu-
seets stora maskinhall. Den brukar stän-
digt omgivas av en intresserad skara
museibesökare och detta ej utan skäl.
Demonstrationsanordningen utgöres
nämligen av en turbinprovningsanstalt i
miniatyr, och intet kan väl för en tek-
niskt orienterad vara mera lockande än
att få göra experiment med rörliga mo-
deller, som i detalj motsvara sina före-
bilder i praktiken.
När åskådaren trycker på startknap-
pen strömmar vattnet in genom ledhju-
lets skovlar och bringar löphjulet att ro-
tera. Vattenreservoaren och vissa delar
av turbinen äro byggda av glas, för att
KAPLANTURBINEN
Världens största kaplan-
turbiner finnas 1 Sverige.
Uppfinnarens första expe-
rimentmodeller äro rariteter
på Tekniska Museet, som
fått dem som gåva.
x
man lätt skall kunna följa vattnets och
löphjulets rörelser. Små vimplar av
gummiduk, anbragta i turbinens sugrör,
utvisar vattnets väg och förråder ge-
nast om skadliga virvelströmningar upp-
träder. Genom skovlarnas inställning
kan åskådaren medverka till att vattnet
Löphjulet till en av de fyra kaplanturbiner, som tillverkades i Kristinehamn år
1932 för Swiranläggningen i Ryssland, ett av världens största kraftverk.
flyter fram utan att bilda virvlar. In-
ställningen av löphjulsskovlarna sker på
demonstrationsanordningen «med - en
handvev, som här ersätter de automa-
tiskt arbetande regulatorerna på kraft-
verkens vattenturbiner.
Ke pEaturbingn har fått sitt namn ef-
ter österrikaren Viktor Kaplan, (f.
ilsa — oh aspen gång professor vid
Tekniska Högskolan i Bränn. Han hör
till de uppfinnare, som fått arbeta hårt
och länge tillsynes utan framgång, men
vars konstruktioner slutligen skulle bli
världsberömda. Svenska ingenjörer, bl. a.
Elov Englesson och Hadar Lind på Karl-
stads Mekaniska Werkstad, kunna dela
äran, främst därigenom att de försågo
kaplanturbinen med sinnrika regulato-
rer. Kaplanturbinen anses numera vara
den kraftmaskin, som nått längst ifråga
om hög mekanisk verkningsgrad och kan
sägas vara världsrekordhållare med över
93 Jo för de stora enheterna. Världens
största kaplanturbiner finnas för övrigt
i vårt land; de äro byggda för Vargöns
Kraftverk i Göta Älv och ha en löphjuls-
diameter av över 8 m.
Som tack för de svenska insatserna
har Tekniska Museet i Stockholm fått
emottaga professor Kaplans första ex-
perimentmodeller. Man kan på dessa
Det första löphjulet till kaplanturbinen,
byggt 1914.
följa konstruktörens tankegång från ett
löphjul med fasta skovlar till den slut-
liga, propellerliknande formen med rör-
liga skovlar. På den sista experiment-
modellen är det intressant att lägga mär-
ke till hur enkelt problemet med de rör-
liga skovlarna lösts, samt att den be-
römde uppfinnaren tydligen ej föraktat
att använda delar av mekanobyggsatser,
för att sätta form på sina banbrytande
tankar.
Bland de i Museet utställda föremålen
återfinnas även världens första kaplan-
turbin, byggd för experiment i större
skala år 1914 av Verkstaden i Kristine-
hamn. En samling gjutmodeller för tur-
binbyggen samt en turbinregulator av-
slutar denna instruktiva grupp kraft-
maskiner, som för vårt land på många
sätt blivit av särskilt stor betydelse.
TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
