Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrikunskap, av T. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ör den som läser historiska romaner, kulturhistoriska skild-
ringar, biografier över personer som levat och verkat under
1600- och 1700-talen eller liknande litteratur är det inte obe-
kant, att de unga männen inom samhällets övre skikt förr
fingo genomgå en utbildning från sina tidigaste år, som i grund-
lighet, mångsidighet och omfattning förvisso långt överträffade,
vad en nutida yngling från samma samhällsklass åtnjuter. Det
är påfallande, att man fordom oftast försökte inrikta denna
utbildning så, att den unge mannen gjordes särskilt skickad för
en bestämd, framtida arbetsuppgift eller en särskild funktion
i samhället. Det medges gärna att en sådan utbildning endast
stod öppen för ett ringa fåtal, då däremot nu för tiden prak-
tiskt taget vem som helst kan skaffa sig kunskaper och utbild-
ning, som ligger vida högre än genomsnittet fordom gjorde.
Vad de unga männen, oftast adelsmän eller söner till förmögna
personer, fingo med sig ut i livet från undervisning och resor,
som nutidens ungdom kan avundas dem, det var en allmän-
bildning i detta ords verkliga bemärkelse, en ingående kun-
skap, som vi nu för tiden kalla medborgarkunskap.
Det brister betänkligt i det avseeendet hos nutidsungdomen
och lika mycket hos de äldre, även om det villigt skall er-
kännas, att studiecirkelverksamheten på senare åren i många
avseenden hjälpt upp vad som tidigare försummats, liksom
även en del lättillgängliga böcker till överkomligt pris. Vid
frågesporttävlingar och vid de intervjuer, som en del tidningar
roat sig med att göra med ”mannen på gatan”, har det visat
sig, att det man oftast spricker på, det är sådana frågor, som
röra vårt samhälles struktur, politiska frågor, nationalekono-
miska grundfrågor, landets och folkets prestationsförmåga o. s. V.
tt till dessa obekanta områden också hör det som vi gärna
i TfA kalla industrikunskap är högst påfallande och beklag-
ligt. Radiolyssnaren, som kopplar in Stockholm-—Motala,
hör landets finansminister jonglera med million- och milliard-
siffror i sådan mängd, att det hela verkar lektion i astro-
nomi. De personer äro säkerligen lätt räknade i vårt land, som
ha möjlighet "att följa tankegången i finansministerns fram-
ställning, när han redogör för sammansättningen av landets
budget, som i dessa krigiska tider är extra besvärligt till-
krånglad.
- Detsamma gäller för övrigt varje gång sifferstatistik lägges
fram. Hur många ha en aning om vad 2.000 ton koks innebär
eller hur mycket 10.000 m? är i terrängen. På utställningar
och i populärvetenskapliga skrifter ha försök gjorts — ibland
ganska lyckade — att genom figurer och jämförelser med
kända begrepp skänka en ökad åskådlighet åt de siffror man
meddelas. Detta är nog gott och väl, men för den som i det
dagliga livet kanske endast rör sig med tior och en eller annan
gång en hundralapp, är det nog ganska svårt att fatta inne-
börden av millionbelopp.
Det gäller därför att försöka skaffa sig jämförelseobjekt,
att se allting relativt, se någonting annat. Häromdagen förekom
på ett helt annat område en ganska intressant och slående
sådan jämförelse i dagspressen. Trots att den till hela sin
innebörd och sina konsekvenser är ofattbar, ger den en relation
som är begriplig. Inom den amerikanska industrien dödas
per år genom olyckshändelser ungefär 20.000 människor i
värnpliktsåldern. Det motsvarar således att U. S. A. förlorar
två divisioners manskap per år utan krig! En sådan jäm-
förelse ger en skrämmande bild ur olycksfallstatistiken och
visar med fruktansvärd tydlighet, hur viktigt det är, att alla
åtgärder för att minska olycksfall i arbetet vidtagas. Men
uppgiften ger samtidigt en blixtbelysning av de förlustsiffror,
som vi höra i dagsrapporterna från det pågående världskriget.
å samma sätt tror jag, att det vore nyttigt, om man hade
klart för sig en del jämförelsesiffror, när man studerar
landets eller hemkommunens budget eller i övrigt rör sig med
stora för den enskilde ovana penningbelopp. Jag tänker där-
vid att man som jämförelse kunde ta t. ex. industriföretagens
omsättningssiffror, vid fabriker utbetalda sammanlagda löne-
belopp, storleken av fackföreningens fonder, de belopp som
inbetalas per år, ja, kanske till och med per dag till kassor
av olika slag, omsättningen per år eller dag inom postgiro-
rörelsen o. s. v. Med andra ord vilka siffror röra vi oss med,
och vilka belopp äro i rotation eller finnas fast liggande i
fonder i vårt land, i ett samhälle eller inom ett företag eller
en förening? Dessa kunna ge oss ett jämförelsematerial för
att vi något skall kunna fatta vilken storlek statens och kom-
munens siffror innebära. Därmed är naturligtvis inte sagt, att
vi kunna få någon uppfattning om att de belopp som anslås
eller beviljas för olika ändamål äro till sin storlek de riktiga
eller att sättet att handha de stora medlen är det bästa. Att
bedöma det, det är ju en helt annan sak och där spelar ju
åsikter och allmän inställning till de olika problemen en bety-
dande roll.
TfA ger sig inte in på nationalekonomi i egentlig bemärkelse
och diskuterar inte sådana frågor, i varje fall icke ur politisk
synpunkt. Det har emellertid vid flerfaldiga tillfällen visat
sig, att det finnes ett mycket stort behov av ökad industri-
kunskap, av vidgad kännedom om hur vårt lands industri är
organisatoriskt uppbyggd, vilka sammanslutningar som finnas
inom industriföretagen likaväl som bland arbetarna, industriens
produktionsförmåga, och för övrigt en mängd spörsmål, som
beröra den för folkförsörjningen så viktiga industrien. Många
frågor av hithörande slag kunna icke under nuvarande tid
besvaras, och på många punkter äro förhållandena så onor-
mala vad tillverkningen beträffar, att bilden skulle förryckas,
om aktuella siffror och uppgifter togos såsom utgångspunkt.
en serie artiklar på denna plats i TfA ha översikter givits
över vad svensk industri betyder och hur den vuxit fram.
Avsikten är att förutom sådana artiklar även efter hand in-
föra i tidskriften korta notiser av upplysande art just i industri-
kunskap. Därvid kommer att eftersträvas, att genom siffer-
material och genom andra uppgifter ge sådana jämförelse-
objekt, som kunna vara nyttiga att ha till hands, när man för-
söker sätta sig in i andra stora ekonomiska och organisatoriska
frågor av betydelse för landet och folket. Och att göra det,
det är helt enkelt en medborgarplikt!
ISA.
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
