Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov - Katastrofen - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varvid han visserligen måste hjälpa till
med gester och åtbörder, när orden tröt,
men han hade ingen svårighet att göra
sig förstådd.
Vid ett av dessa samtal kom de in på
frågan om Mars? historia och dess forna
bebyggelse. John, som heller inte legat
på latsidan under dessa veckor, satt
bredvid och upptecknade i sin anteck-
hingsbok vad som yttrades.
— Kan ni ge en något så när nog-
grann tidsbestämning, när civilisationen
här på Mars” yta gick under? frågade
professorn.
Marsinvånaren upplyste, att planeten
Ovedo genomgått åtskilliga utveck-
lingsperioder, som följt på varandra med
tvära avbrott. Den civilisation, som gäs-
terna sett spår av, var egentligen fort-
sättning på en rik och blomstrande tid,
som avbrutits av en katastrof.
— Vår sista olycka var det stora kri-
get, sade marsmannen. Då förintades
så gott som allt levande. Det blev inte
många kvar av oss. ...
Men någon exakt upplysning om när
det stora kriget ägt rum kunde han inte
lämna. Det måste ha varit för flera tu-
sen år sedan.
Det framgick vidare under samtalets
gång, att det på planeten fanns fem el-
ler sex sådana samhällen som den ge-
nomskinliga staden. Vart och ett av
dessa samhällen hade något hundratal
privilegierade invånare och 3—400 ar-
betare.
Marsmannen reste sig, gick bort till
fönstret och pekade på den stora chaus-
sén.
— Den där vägen har funnits till sedan
urminnes tider, sade han. Vi har ingen
användning för den. Vi undviker att
träffa våra grannar för att slippa kri-
giska förvecklingar.
— Hur kommer det sig att här finns
så få invånare? frågade professorn vi-
dare.
— Varför skulle vi vara flera? sva-
rade marsmannen med en motfråga.
När professor Mac förklarade, att be-
folkningen på jorden tilläts växa hur
mycket som helst, skakade marsmannen
på huvudet.
— Här skulle det inte gå, sade han.
Vi har haft det ordnat på liknande sätt,
men det ledde till krig. Det blev för
trångt.... Men er planet är naturligt-
vis rikare än vår, tillade han.
— Varför är ni indelade i två klas-
ser?
För att undvika oroligheter. Det går
inte att låta alla ha det lika. Huvud-
’saken är att de olika klasserna är be-
låtna. Vi har två kategorier, som var
och en har sina begrepp om lyckan. Till
den första kategorien hör hjärnarbetar-
na, till den andra kroppsarbetarna. De
förra har nästan inga muskler, som ni
ser — han visade sin smala arm. De
andra har obetydligt utvecklade hjärnor.
— Får era kroppsarbetare aldrig kom-
ma upp i dagsljuset? i
— Nej. Vad skulle det tjäna till? De
kunde börja reflektera och göra jämfö-
relser. Det kunde inträffa, att de tyck-
te det var bättre att leva häruppe. De
föds, lever och dör därnere. De vet inte
av något annat. Vi har uppnått en viss
balans. ...
— Och ni, som lever häruppe, är ni
lyckliga fast ni vet att ni har det bätt-
re än de andra?
— Bättre? Varför bättre? De har
allt vad de behöver. ...
— Hur kommer det sig att ingen av
er har sökt komma över till jorden?
— Vi har varit där, svarade mars-
mannen lugnt.
— Har ni varit på jorden?! utbrast
professorn och stirrade häpen på ho-
nom. När var det?
— Det är längesen....
— Kan ni säga på ett ungefär när det
inträffade? I barbernas— pro-
fessorn använde av artighet marsinvå-
narnas benämning på jordvarelserna —
hävder finns inte ett ord nämnt om den
saken.
— Det är möjligt. Traditionen be-
rättar, att våra förfäder, som for över
till O kam o, fann ett vilt släkte, som
påminde om djur. Det var flera tusen
år sen. Sedan har vi på avstånd kunnat
följa hur utvecklingen fortskridit på
jorden. Vi har sett att mycket har för-
ändrats.... Men någon lockelse har
jorden aldrig utövat på oss. Vi anser
att det är bättre och framför allt lugna-
re här. Så många dumheter som ni gör
skulle vi aldrig begå. Förhållandena på
Okamo förefaller oss ungefär likadana
som de på Orego (Venus) måste te
sig för er.
Professorn erinrade sig med vilken
glädje de sagt farväl till Venus. Han
satt tyst en stund.
— Varför skulle vi fara över till jor-
den, när vi har tillräckligt med utrym-
me på Mars? frågade marsmannen.
(Forts. i nästa n:r).
IKARUS 1942
Teknisk bildkalender
Innehåller 53 tekniska och tekniskt-histo-
riska bilder i djuptryck samt kalendarium
för år 1942
Pris kr. 2:—
pr. st. (plus porto)
OBS! Detta nedsatta
pris gäller endast för
TfA:s läsare.
Tekniska Museet, Stockholm ö.
Härmed rekvireras att sändas mot post-
förskott ........ ex. av Ikarus 1942 & kr.
2: — pr st. (plus porto).
Rekvireras från IN GIT oj SES SUNE LS KSL rö lS Tove NS ee söks vie ora Voj Steele nja te Re
Tekniska Museet FAIT ES ST ESR RNE INR NE SLS DIS I IS Sbia te far eine a
STOCKHOLM ö5&ö
DIESES SE SE Sr EE
TEKNIK för ALLA = 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>