Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tigerbron, av Warren Hastings Miller - Andra kapitlet - Bilspalten - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Var? Alla tittade.
fick Gidge syn på tigern.
— Kors! utropade han impone-
rad. Sedan skrattade han. Att
dom låter sådana där springa om-
kring lösa, Corny.
— Jaa, ”allesamman utom två
stycken i zoologiska trädgården i
Saigon, svarade Corny skrattande.
Han undrade i sitt stilla sinne, vad
Red tänkte om den stora, strim-
miga katten. Red hade hållit sig
ovanligt lugn och stilla sedan de
kommit i land. Allt det främman-
de, de underliga, obegripliga språ-
ken, de egendomliga människorna,
pesten, tigrarna.... Red såg inte
riktigt kry ut.
Den första de träffade på, då de
anlänt till Dong Ninh var en druc-
ken kuliförman, som stod och vän-
tade på dem på perrongen. En
stor, skäggig karl, som mest lik-
nade en väldig gorilla och som inte
hade mycket mer på sig än en
burnus, som väl en gång varit vit,
och ett halsband av snäckskal. Han
tog den store Griff i kragen, eme-
dan han antagligen ansåg honom
vara chefen.
— Hej! Mig vara Sayyid Dji-
hani, capman-boss! sade han på sin
knaggliga pidjinengelska. Mig ar-
beta för english. Mig bra karl!
Vad tycker ni om den här? Han
stack en väldig knytnäve under
näsan på Griff. Denne vände sig
till chefen.
— Den här karln påstår, att han
är vår capman-boss, sade Griff en
aning nervöst. Gorillan bar en
kraftig bolo i bältet, och Griff an-
tog att mannen hjärtans gärna
skulle vilja sticka den mellan rev-
benen på någon av <:sällskapet.
Gidge betraktade honom med
växande ovilja.
— Jaså, ni är Djihani?
Till slut
Jätten var mer än huvudet högre
än Gidge, vilken han mönstrade
med en föraktfull min från huvud
till fot.
— Vid profetens skägg, brumma-
de han. Mig arbeta för män, inte
för markattor.
Chefen tog ett steg emot honom.
Gidges ögon blixtrade och han öpp-
hade sin mun för att tala, men
gorillan förekom honom.
— Yah, sluddrade han. Jag
skulle kunna bryta av dig på mit-
ten med en hand, begriper du! Han
lyfte sin väldiga labb som för att
gripa tag i Gidge.
Corny förstod att chefens skarpa
blick i det här fallet inte skulle ha
någon effekt och rusade: fram.
— Bort! skrek han och satte sin
högra handflata under hakan på
jätten, som i nästa sekund tum-
lade över ända och blev liggande
halvt medvetslös på cementbelägg-
ningen.
(Forts. i nästa n:r.)
Vid möte med landets besiktningsmän
för motorfordon i slutet av förra året
höll Einar Tanderz ett uppmärksammat
föredrag om gengasbilarnas elektriska
utrustning, som vi här återge.
Startströmskretsen är synnerligen of-
ta underdimensionerad. Hos en gen-
gasbil behöver ofta startmotorn arbeta
betydligt längre än som förr erfordrades
för start av en bensinbil. Detta har
medfört, att ett extra batteri i regel in-
kopplas parallellt med det ordinarie bat-
teriet. Denna installation bör dock ej
företagas hur som helst. Först och
främst måste tillses, att detta extra bat-
teri har samma kondition och helst även
är av samma typ som det ordinarie bat-
teriet. Om skillnaden mellan batterierna
är alltför stor, kan resultatet eljest bli
att det sämre batteriet försämrar det
bättre, tills båda äro lika dåliga.
Ledningarna mellan batterierna och
startmotorn böra ej ha mindre än 35
mm?, om deras längd är den för ben-
sindrivna bilar vanliga. Om däremot
det extra batteriet placeras långt bort
från startmotorn, som ofta av utrym-
messkäl blir nödvändigt, måste ledning-
arna få ännu större area. I annat fall
riskeras uppvärmning av ledningarna.
Vidare måste tillses, att deras isolering
ej skadas på något sätt, då stor risk
föreligger för kortslutning och brand.
Speciellt vid genomföringar genom
plåtväggar måste kabeln skyddas me-
delst gummibussningar eller dylikt.
En annan svag punkt utgör ofta
startkontakten, som måste överses gan-
ska ofta till förekommande av bränn-
Ten — till
sår med åtföljande stor värmeutveck-
ling. Likaså böra anslutningarna vid
batterierna ofta rengöras och överses.
Startmotorns strömsamlare bör likale-
des kontrolleras betydligt oftare än
förr.
Generatorkretsen tycks vara den van-
ligaste anstiftaren av bilbränder, be-
roende på att laddningseffekten måste
ökas för kompensation av det större be-
hovet av elektrisk energi hos en gen-
gasbil. Denna ökning kan erhållas an-
tingen genom installationen av en stör-
re generator eller också genom ändring
av den gamla, så att den levererar stör-
re effekt. Frånsett, att denna senare
ändring måste utföras med omtanke och
sakkunskap, gäller att den högre effek-
ten ställer helt andra krav på övriga
i laddningskretsen ingående detaljer än
förut. Man måste ju dock beräkna, att
laddningsströmmen ökas från ungefär
15 till 30 å 40 ampere, varför ledningar-
na måste ökas med hänsyn härtill. Vid
bedömande av laddningskretsens dimen-
sionering bör man också taga hänsyn
till, att denna krets är i kontinuerlig
funktion under körningen, varför även
synes obetydlig uppvärmning
kan ha en skadlig inverkan i längden.
Startfläkten monteras ofta med för li-
ten omtanke och utan hänsyn till den re-
lativt stora effekt (c:a 100 watt), som
en medelstor startfläkt kräver. I regel
räcker 2,5 till 4 mm? area på lednin-
garna utom för släpvagnsaggregaten,
där ledningen kan bli så lång, att man
bör välja 6 mm?. Beträffande ström-
brytaren för fläkten gäller att denna
skall kunna tåla strömmen, varför en
vanlig belysningsströmbrytare för
starkström är alldeles för klen och gi-
vetvis icke bör användas, eftersom ju
denna ström vid ett 6-voltssystem kan
uppgå till mellan 17 och 25 ampere.
Att tändningssystemet måste förbätt-
ras vid en gengasbil, är välbekant för
alla gengasbilister, eftersom eljest den
erhållna motoreffekten blir otillräcklig.
Tändspolen utbytes således ofta mot en
s. k. högeffektspole varjämte tändstif-
ten utbytas eller justeras så att de pas-
sa för den hårdare gengasdriften.
Dessutom bör speciell vikt ägnas för-
läggningen av tändkablarna. Det du-
ger sålunda ej som förr vid bensinbilar-
na att sammanföra tändkablarna till
knippen, då den högre tändspänningen i
ett sådant fall ger upphov till läckström-
mar mellan kablarna med åtföljande ef-
fektförlust. Kablarna böra i stället
förläggas var för sig, varjämte de böra
utbytas mot s. k. lackkabel.
konstruktion, bokföring och räkning.
Kungsgatan 1, Skövde.
MONTOR- OCH MOTORREPARATORSKURS
samt
SVETSNINGSKURSER
Utbildning under fyra och sex månader i praktisk motorkännedom börjar den 4 maj
och 6 juli 1942. Genom praktiskt arbete gives elev fullödig grundutbildning som repara-
tör. I den praktiska delen av kursen förekommer allt som faller inom ramen för en
automobilverkstads verksamhet, Fullständig gassvetsningskurs, monteringsarbete, svarv-
ning, borrning, filning, lödning, smide m. m. Undervisning i gengasdrift och montering
samt reparationer av gengasaggregat. Motorteori, varvid helt genomgås en automobils
SVETSNINGSKURSER, gas och elektriska, vardera omfattande 70 timmar praktiska
övningar och 15 timmar teori börja den 13 april och 8 juni 1942. Behandling av tunnplåt,
grövre plåt, smidesjärn, stållegeringar, mässing, koppar, rostfritt, gjutjärn, add.-järn,
aluminium och legeringar. Hårdlödning, hårdsvetsning samt skärning.
Prospekt och upplysningar mot 2 porton, då tidningens namn angives.
SKOVDE PRAKTISKA SKOLA
Tel. Skövde 1249, Moholm 94.
TEKNIK för ALLA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
