Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfinnaren som skapade en världsregulator (Ragnar Carlstedt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I massafabrikerna både hemma och i utlandet fungera tusentals Arca-regulatorer.
Här synas två, monterade i Korsnäs konstsilkesfabrik. Den vänstra pilen pekar på
en koncentrationsregulator, som ser till att proportionen mellan
massa och vatten håller sig konstant. Den högra pilen visar på nivåregula-
torn, som ser till att blandningens volym är konstant.
Schematisk framställning av koncentrationsregulatorns arbetssätt.
Justerbara
bräddavlopp
Indikator
AC A
SO EKPR
Överlonps = —- — HW)
Overlopps- 2 SRA ffa I SA Na
massa | = HEST SR IEEE Ö
er re LR rer on RI
Fe a
|
Spädvatten | |
ei i td E
Regleringsventil
Servomotor
Massa ’ sT
Eh | NN | Massapump
4 TEKNIK för ALLA
torde få räknas till en av våra mest
aktiva uppfinnare och vars konstruk-
tioner vunnit rykte över hela världen.
Han är en synnerligen mångsidig
tekniker, men bland alla de områden
han varit inne på har så småningom
ett blivit föremål för hans synnerliga -
omsorger och det området är regula-
torernas. För att få en bakgrund till
Ragnar Carlstedts gärning på det om-
rådet, bör man titta tillbaka på hans
tekniska karriär — utan en sådan
återblick förefaller det närmast otro-
ligt, när man sedan finner hur många
skiftande industribranscher han be-
fruktat med sin outtröttligt skapande
tekniska fantasi. Låt oss alltså skis- .
sera upp en summarisk biografi!
Stationsskrivareleven
blir uppfinnare
(EE tillhör de självlärda upp-
finnarnas kategori, en kategori,
som kanske var vanligare förr än nu.
Han föddes 1879 vid Stjärnfors bruk i
Ljusnarsberg, men hade därför inga
bruksanor i blodet — hans fader var
folkskollärare i socknen. Ragnar gick
först i folkskolan och kom under sitt
trettonde år som elev till Lindesbergs
”pedagogi”, där han bara stannade
ett år, varefter han måste ut i för-
värvsarbetet. Hans skolutbildning ha-
de sålunda inte alls haft någon som
helst teknisk inriktning och hans
kommande bana tycktes inte heller
peka åt det hållet — han gick näm-
ligen samma år han slutade pedagogin
in som telegrafist- och stationsskri-
skrivareelev vid Frövi-Ludvika järn-
väg. Efter två år i den branschen blev
han brukselev vid Björsjö bruk i
Smedjebacken och det var här han
upptäcktes, eller kanske rättare sagt,
det var här han tack vare en förstån-
dig chef fick sin stora chans.
För att begripa detta måste man
återigen göra en återblick på hans
tidigare levnad, man måste gå tillbaka
ända till femårsåldern. Hans jämh-
åriga från trakten ha berättat att fem-
åringen Ragnar hellre gick och tittade
nere 1 sågen vid bruket än sprang och
lekte med kamraterna. Vad han tänk-
te, när han gick där och funderade
vet han nog inte längre själv, men
hans iakttagelser resulterade emeller-
tid i att han vid åtta års ålder för-
vånade hela nejden genom ett vatten-
bygge, som han anlagt i en bäck. Alla
tekniskt intresserade pojkar ha väl
roat sig med att bygga vattenhjul,
men det är nog inte många som gjort
det så grundligt som åttaåringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>