- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 14. 3 april 1942 /
8

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett 300-årsjubileum inom textilindustrien, av B. Traneus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I mars 1642 grundades vårt första

ännu bestående textilföretag: Drags
Aktiebolag i Norrköping. Det kan av
denna anledning vara aktuellt med en
återblick på textilindustriens tre sekler
gamla historia.

Vasakungarnas omsorg om den sven-
ska arméns beklädnad bildar bakgrun-
den till denna näringsgrens ursprung.
Det var på den tiden uteslutande fråga
om yllefabriker eller klädesmanufak-
turer, som de då kallades. Den första anläggningen av dylikt
slag anses ha tillkommit 1616, men ägde ej bestånd någon
längre tid. Drags Aktiebolag är det äldsta textilföretag i
Sverige, som fortlevat intill våra dagar.

Att fabriken förlades till Norrköping berodde på vatten-
fallen i Motala ström, som lämnade den behövliga drivkraften
och som föranledde Louis de Geer att göra staden till centrum
för Vasatidens väverinäring.

Under Karl XI:s regering uppgives hela den svenska armén
ha varit uniformerad i svenskt kläde. De ständiga och lång-
variga krigen under 1700-talets första decennier medförde
dock en tillbakagång i denna liksom i våra övriga näringar.

På frihetstiden blåstes emellertid nytt liv i klädesmanufak-
turerna. Den s. k. merkantilismen, som omhuldades av det
näringsintresserade Hattpartiet, innebar nämligen långt gå-
ende skyddsåtgärder åt inhemsk företagsamhet i form av im-

Civilingeniör
B. TRANEUS:
3/4

1942

Teknik för Alla

portförbud på utländska varor samt lån och t. o. m. direkta

understöd åt landets näringsidkare.

E’ begrepp om det uppsving, som merkantilismen med-

förde för vävnadsindustrien, får man av uppgiften, att av
landets dåvarande omkring 18.000 fabriksarbetare ej mindre
än 14.000 sysselsattes inom klädesmanufakturerna.

Det visade sig emellertid, att den statliga dirigeringen av
näringslivet ej medförde någon bestående blomstring. Ett
kraftigt bakslag följde, och endast ett fåtal under merkanti-
lismens skydd grundade företag överlevde krisen.

Mot slutet av 1700-talet började liberalismen, som gentemot
statens förmynderskap förfäktade den fria konkurrensens be-
tydelse för företagsamhetens utveckling, att inverka på vårt
lands näringspolitik.

Textilindustrien fick dels av denna grund och dels med
hjälp av ett par viktiga uppfinningar ny luft under vingarna.
Dittills hade den arbetat med mycket primitiva hjälpmedel:
spinnrock och handvävstol samt stampar för klädets hop-
filtning.

Då uppfanns i England den första brukbara spinnmaskinen
av Hargreaves 1770 och den mekaniska vävstolen av Cart-
wrigblt 1785. Härigenom möjliggjordes maskinell drift inom
textilindustrien, och vägen banades för dess senare uppsving.

En orsak till detta var nämligen, att de nämnda uppfin-
ningarna och andra tekniska framsteg medförde en sänkning
av tillverkningskostnaderna för yllevävnader, så att konsum-
tionen ökades och nya fabriker anlades för tillfredsställande
av den stigande efterfrågan. I vårt land uppstodo vid mitten
av 1800-talet många nya textilföretag. Härtill bidrog även
skråtvångets avskaffande och näringsfrihetens införande åren
1846 och 1864.

8 TEKNIK för ALLA

Under tiden hade textilindustrien börjat förädla andra rå-
varor än ull.

Sålunda fick Sverige under 1800-talets tidigare decennier en
bomullsindustri. 1813 anlades i Sjuntorp vårt första bomulls-
spinneri och 1834 i Rydboholm det första bomullsväveriet.

Linneindustri fanns i mindre skala redan på 1700-talet, men
den fabriksmässiga tillverkningen av linnevaror brukar date-
ras till 1846, då vårt första linspinneri anlades i Almedal.

Trikåindustrien uppstod under första hälften av 1800-talet,
medan tillverkningen av jutevaror är av mycket senare datum,
då den började först i slutet av 1880-talet.

ngst av alla textilindustriens grenar är konfektionen, vars

ursprung brukar härledas till mitten av 1890-talet. Dess
snabba utveckling på ett fåtal decennier kan tillskrivas fabri-
kationens kvalitativa anpassning efter allt större konsument-
kretsar i förening med en framgångsrik användning av mo-
dern reklam.

Det kan efter denna historiska återblick vara av intresse
att jämföra textilindustriens arbetarantal åren 1829, varifrån
vi äga vår första tryckta industristatistik, och 1939, det se-
naste året med normala förhållanden.

1829 redovisades ett arbetarantal för hela industrien —
bergshanteringen undantagen — av 11.597. Härav var nära
hälften eller 5.484 sysselsatt inom textilindustrien. Inom
denna dominerade yllefabrikerna med 2.075 arbetare.

1939 var industriens totala arbetarsiffra omkring 563.500.
Härav redovisades för textil- och beklädnadsindustri cirka
84.300, motsvarande 15 proc. av sammanlagda antalet. Dessa
arbetare fördelade sig i runda tal på följande sätt: konfek-
tion 30.300, bomullsfabrikation 18.200, ylleindustri 13.000,
trikåfabriker 11.400, linne- och juteindustri 2.800 samt övrig
textilindustri 8.600.

Ned skall man då tro ifråga om framtiden för denna nä-

ringsgren? Intet är i dessa tider vanskligare än att söka
spå, men en parallell med det första världskriget kan ge en
del utgångspunkter.

Textilindustrien led under dess senare del och åren när-
mast efter kriget av råvarubrist. Dels på grund härav och
dels av andra orsaker steg importen starkt, men efter några
år hade den förlorade terrängen återvunnits. Orsakerna här-
till voro utan tvivel textilindustriens skickliga tekniska led-
ning, dess arbetares yrkesskicklighet och tillverkningens smi-
diga anpassning efter den inom denna modebetonade bransch
snabbt varierande smakväxlingen. ;

Jämföra vi förhållandena på den tiden med de nu rådande,
saknas icke anledning till optimism. Råvaruproblemet ligger
nu bättre till tack vare möjligheten att använda cellull, var-
av tillverkningen som bekant kommer att avsevärt ökas ge-
nom pågående utvidgningar och nyanläggningar. Textilindu-
striens tekniska ledning står nu utan tvivel på ett högre plan
än för 20 å 25 år sedan till följd av den ökade användningen
av utbildade ingenjörer. Arbetarnas yrkesskicklighet utgör
till sist en tillgång, som bör stå sig i alla väder.

Öl daaueus

Jeglangen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-14/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free