Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Tyg ur äggvita - Flamlös piptändare för utomhusbruk - Radértangent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYG
ör att en fiber ur ett äggviteämne
skall vara lämplig för framställning
av tyg fordras, förutom goda textiltek-
niska egenskaper, att den skall uppfylla
vissa minimifordringar ur hygienisk och
hälsovårdssynpunkt. Det är därvid föl-
jande egenskaper det kommer an på:
värmeledningsförmågan, som bör vara
liten liksom förmågan att uppsuga vat-
ten, under det att fibrernas krullnings-
förmåga samt hållfasthetsegenskaper bö-
ra vara de bästa möjliga. Slutligen får
materialet ej krympa i tvätten.
Värmeledningsförmågan hos cellulosa-
fibrer är inte mindre än fem gånger så
stor som hos ull. Ull har å andra sidan
en flera gånger större värmelednings-
förmåga än luft. Tygets egenskap att
skydda mot köld är direkt proportionell
till hur stor volym luft det förmår ab-
sorbera. Det är här fibrernas krullnings-
förmåga är av betydelse. Ur äggvita
framställda fibrer äro i detta avseende
mer konstanta än cellulosafibrerna. Vad
tygets motståndskraft mot regn och hud-
utdunstningar beträffar är den kapillära
sugförmågan av betydelse. Under det
att bomull och cellull suga upp vätskor
liksom läskpapper, saknas denna egen-
skap hos äggvitefibrerna liksom hos ull.
Äggvitefibern har vidare, vad sväll-
ningsförmågan beträffar samma siffer-
värden som ull, under det att cellull vi-
sar betydligt högre värden. Ju mera
vatten som uppsuges, desto större är av-
kylningen vid avdunstningen. Om därför
LiAAG
AT /
SAY)
fö / il 8 29 -
/ fa LAT | ÅR
4 F XY)
UR ÄGGVITA
ett klädesplagg av cellulosafiber blir ge-
nomblött, fryser dess bärare mer, än om
kläderna vore gjorda av äggvitefibrer.
Kasein som utgångspunkt
för äggvitefibrer
fader det att tillverkningen av olika
slags-konstsilke under de sista 50 åren
undergått en väldig utveckling, blev
framställningsmetoderna för äggvitefib-
fer, varav en av de första patenterades
1904 av Todtenhaupt, till att börja med
obeaktade. Det var först 1935/36 som
Ferretti började att fabriksmässigt till-
verka äggvitefibrer i större skala. Lik-
som Todtenhaupt använde han med syra
ur mjölk utfälld kasein som utgångsma-
terial. Dessutom lyckades han, genom
att tillämpa det från garverierna be-
kanta fixérförfarandet, väsentligt för-
bättra fiberns textiltekniska egenskaper.
Sedan någon tid tillbaka har det lyc-
kats en tysk firma (Thiringsche Zell-
wolle AG) att ytterligare fullkomna me-
toden genom att använda med löpe be-
handlad mjölk i stället för det genom
syra utfällda kaseinet. Fördelarna hos
det nya förfarandet bestå, förutom att
den vid kaseinberedningen kvarblivande
vasslan kan användas som fodermedel,
även i bättre spinnegenskaper hos denna
fiber, som har större draghållfasthet än
Ferrettifibern. Den nya fibern som fin-
nes i handeln under namnet ”Thiozell”
tillverkas nu fabriksmässigt.
A Kasein
B Lösning
C Mogning
D Spinnbad
E Saltbad
F Aluminium
sulfat-bad
G Tvättning
H Fixerbad
Flamlös piptändare
för utomhusbruk
Ingen flinta eller brinnande veke in-
går i den här avbildade flamlösa tända-
ren för piprökare. För att få eld be-
höver rökaren endast sätta den öppna
delen av tändaren tätt mot den runda
Pipkanten, trycka ned en knapp i övers-
ta ändan på verktyget, draga in luft
genom pipan som när man röker. Inuti
tändaren finnes ett speciellt material,
som åstadkommer hetta i det ögonblick,
då luften hastigt drages genom tända-
ren. Ingen hetta kan däremot utveck-
las, om ej knappen nedtryckes.
Radéertangent
En amerikansk uppfinning, som ’sä-
kerligen kommer att bli uppskattad av
alla maskinskrivare är radértangenten.
Genom att trycka ned denna raderas
nämligen en felaktig bokstav bort. Än-
den på radértangentens typarm är för-
sedd med ett litet radérgummi, som vid
anslaget mot valsen beskriver en gni-
dande rörelse.
Tillverkningsmetoden
ilden visar tillverkningsförloppet sche-
matiskt. Först göres kaseinet vatten-
lösligt medelst lut, varefter en mog-
ningsprocess vidtager, där kemiska re-
aktioner äro så gott som omärkliga. Den
mognade kaseinlösningen pressas genom
spinnmunstycken i ett spinnbad, som i
allmänhet innehåller svavelsyra och na-
triumsulfat. Sedan tråden under sträck-
ning genomlöpt olika saltbad, sker fixe-
ring först i kall och därpå i het formal-
dehyd.
Genom mikroskopisk fotografering av
fiberbildningen har det kunnat faststäl-
las, att spinnbadet är nödvändigt för
fällningen, koksaltbadet för borttagan-
det av svällningen och återställande av
packningstätheten. Aluminiumsulfatba-
det ger trådarna bättre plastiska egen-
skaper, varigenom de tåla stor sträck-
ning. Formaldehyd är sedan länge an-
vänt inom läderindustrien, där det jämte
kromsalter är oumbärligt för tillverk-
ning av koksäkert läder. Enligt Kinzel
bildar formaldehyden metylbryggor mel-
lan de enskilda äggvitekedjorna i läder-
huden, och enligt denna teori skulle lik-
nande processer äga rum vid metodens
tillämpning vid äggvitefiberns fram-
ställning.
(VDI 7/8 -42.)
TEKNIK för ALLA
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>