SR ”Sländan"” TfA:s FOLKBÅT VIE (Forts. fr. nr 12) N är första bordgången är fastsatt, göres uppmärkning för det över- sta bordet. Detta skall vara av följan- de bredder: Vid förstäven 45 mm, vid gavlarna nr 2, 3, 4, 5, 6 och 7 resp. 90, 107, III, 110, 103 och 90 mm, och vid akterspegeln 63 mm. Dessa bredder avsättas från toppsentet och nedåt Samt turas med det långa riet. Någon justering blir möjligen nödvändig. Dessa märken visa i verkligheten ej översta bordets bredd utan måste man lägga till 20 å 22 mm för lan- ningen. De visa, var näst översta bor- det skall sluta, och det är detta vi vilja veta. Det framgår av ritningen, att bå- ten skall ha inalles 9 bordgångar på varje sida. Det blir alltså 7 bordgån- gar mellan sambordet och översta bordgången. Man kan dela upp med passaren varje gavel eller mall i 7 lika delar och märka av, även på gavelns sida, för varje bordbredd. Denna in- delning skall upphöra på den punkt i fören, där första bordgången slutar, och det räcker gott. Man måste kom- ma ihåg, att på klinkbyggda båtar bor- den alltid äro så mycket bredare som lanningens bredd (20 å 22 mm), nå- got som ej är synligt. Alltså, lägg all- tid till för lanningen. Nu skall bord nr 2 avmärkas. Då det är osannolikt, att båtbyggaren har långa bräder nog för att slippa skarva (da | FÅ Här följer sjätte avsmittet av arbetsbeskrivningen till TfA:s populära folkbåt. Tidigare artiklar ha varit inf.1 TJA nr 4 6,8, 00.12 Konstruktör och författare är ingenjör Jac. M. Iversen. TE ERNA 22 TEKNIK för ALLA borden, är det bäst att utgå ifrån, att skarvning måste göras. Man lägger det bord, som skall användas på utsi- dan om sambordet och ser till, att det räcker till lanningen. Samtidigt sättes det så högt upp, att det når eller går förbi överkantmärkena för nästa bord, vilka märken äro beskrivna här ovan. Märk av från insidan på bord nr 2 längs sambordets överkant och sätt av överkantmärkena för bord nr 2, me- dan bordet ännu är uppe till märk- ning. Märk av, var lasken skall vara en- ligt tidigare anvisning och märk av både främre och aktre delen av bordgången, innan bordet fastsät- tes. Det är nämligen viktigt, att bor- den turar vackert i laskarna och detta är möjligen lättare att se, när borden ligga på hyvelbänken. Man måste även märka av borden till den andra sidan, innan fastsättning sker. Nu skall bordet passa in i spunningen förut, där såsom tidigare beskrivits, man måste falsa ur i lanningen, så att båda borden komma jämnt vid spun- ningen. Se till, att det icke blir någon öppning inombords i spunningen (se fig 1). Här skall det vara helt tätt. Hellre kan man na em liten öppning utvändigt, vilket gör driv- ningen lättare. När bordet passar in i spunningen och samtidigt följer lan- ningen på sambordet noggrant, spän- nes det fast hela vägen med skruv- tvingar. Se noggrant efter, om smy- gen på lanningen vid sambordet är riktig, med andra ord, att det är tätt både ut- och invändigt. Sitter bordet + icke tätt, måste man ta ned det och hyvla av smygen på lanningen, så att det blir tätt. Hyvla emellertid icke av för mycket. Det är bättre att prova flera gånger. E NE: åtgärd blir att märka av på kölen, var spanten skola placeras. Som tidigare nämnts, måste man skar- va mellan spanten och då är det bra att ha noggranna märken att gå efter. Tasken bör icke kapas, innan man är säker på, att den aktre längden räcker till. Det kan tänkas, att man varit snål på längden och då kan ju alltid lasken flyttas litet akteröver, om det skulle visa sig vara erforderligt. Nu skola laskändarna passas ihop. Se till, att lasken sågas så, att denna kommer att gå 1 rät vinkel mot båtens mittlinje eller med andra ord parallellt med gavlarna. Inpassningen mot akter- spegeln är enklare än i förstäven, enär bordet skall ligga utanpå akter- spegeln. Eventuellt måste något kälas ur i bordet, så att det passar till akter-