- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 15. 10 april 1942 /
5

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träet gör come back i flygplanstillverkningen, av Gunnar Samuelsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra övervann träets svåraste nack-
del — inhomogeniteten. En fransk
firma, Nieuport, tillverkade till och
med skalkonstruktioner, i dess renaste
form, d. v. s. ett träskal utan för-
stärkningar. Detta utfördes så, att
man över en mall lindade trästrimlor
i flera skikt diagonalt, därigenom for-
mande en flygkropp.

Träkonstruktionerna voro helt be-
roende av limmen. Dessa voro av ani-
maliskt eller vegetabiliskt ursprung,
och voro icke fuktighetsbeständiga i
den utsträckning, som man måste
fordra i flygplanskonstruktioner. En
förbättring medförde införandet av
kasein som lim, men ej heller detta
ämne, som framställdes ur mjölk,
kunde garantera erforderlig pålitlig-
het.

Träets renässans

D et första bakelitpatentet registre-
rades år 1918 i USA. Vad detta
medförde för den tekniska utvecklin-
gen står klart, om man tänker efter
vilka föremål av detta material, man
dagligen har omkring sig. Men det
dröjde ända fram till de första åren
av 1930-talet innan man fick använd-
ning för bakeliten inom flygtekniken.
Det var den tyska firman Goldschmidt
i Essen, som framställde det beröm-
da Tego-limmet. Detta är bakelit, som
impregnerats på hygroskopiskt pap-
per. Detta lim användes nu nästan
uteslutande för framställning av flyg-
planfanér. Limmet lägges mellan en-
kelfanéren, varefter dessa inläggas i
en press, och utsättas för värme och
tryck. Därvid sammansmälter bakeli-

: egenskaper såsom

Fig. 5. Fairchild Modell 46, det av Clark konstruerade konstharts-plywoodplanet.

ten intimt med träet och bildar en ho-
mogen förbindning. Inom parentes
kan nämnas, att den svenska firman
Skånska Ättiksfabriken ungefär sam-
tidigt började framställa filmlim av
bakelit.

De ovan nämnda karbamidhartser-
na spela för närvarande stor roll inom
flygplanindustrien. Av dessa är kan-
ske den tyska produkten kaurit den
mest kända. Limningen tillgår så, att
den ena av de delar, vilka skola sam-
manlimmas, bestrykes med limmet,
medan den andra förses med ett lager
av en speciell härdvätska. Vid sam-
manfogningen, som utföres under
tryck, sker en ke-
misk process, vid
vilken — limmet
övergår till här-
dat tillstånd.

Moderna

träflygplan

TF räet går alltså

ÅA mot en renäs-
sans som «<flyg-
plansmaterial.

Dess enastående

styrka i förening
med låg vikt, lätt-
bearbetbarhet och
låga pris övervä-
ga nu dess nack-
delar, vilka allt

Fig. 6. Blick i det
inre av Summits
flygkropp.

mer elimineras. Genom enkla metoder
kunna nu flygplan framställas av trä,
varigenom man vinner fördelar icke
blott i kostnad utan framför allt i tid.
Det pågående kriget har visat tidens
betydelse. Ett träflygplan framställes
mycket snabbare än ett metallflygplan
av samma storlek.

I de krigförande länderna tillverkas
nu en hel del träflygplan. I Tyskland
är lättmetallerna i hög grad domine-
rande, men den ena konstruktionen
efter den andra, som är utförd av trä
framkommer. I synnerhet är detta
fallet med de mindre flygplanen.

Samtliga militära övningsflygplan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-15/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free