- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 15. 10 april 1942 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träet gör come back i flygplanstillverkningen, av Gunnar Samuelsson - Tigerbron, av Warren Hastings Miller - Femte kapitlet - Industrikunskap - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AMATÖRSNICKARENS BÄSTA HJÄLP Fort och lätt kan Ni till- verka vackra, moderna och billiga möbler med enkla verktyg efter ”Si- com-metoden”, Rekv. re- dan i dag denna utmärk- ta handbok, som innehål- ler värdefulla råd och ritningar med fullständiga arbetsbeskrivn. m. m. Pris kr. 2: — (inkl. oms. och porto). Till Snickarmästare 8. Cederholm, Borås- vägen 10, Hammarby, Stockholm. Härmed rekv. att sändas per postför- SKOLL: s>.r cs ex. ”Handboken efter Sicom- metoden”. Namn ...ssossoce ooc-0-0000 BORPPEAREPRARERAA Bostad .....ssssssoss-c0: oo80c0000 oo00-ooreo POStadres8 -...vsceso sc. 0.020 sc RVAPsssse När den brännande solen hade hunnit nästan upp i zenit, visade sig ett vitt rökmoln över den gröna djungeln och därefter en glänsande svart prick långt borta på banan, där skenorna liksom möttes. Den svarta pricken växte och växte, och snart ångade det lilla loket fram mot den plats där han stod. Någon viftade mot honom från förarhyt- ten, loket stannade och Gidge hop- pade ner. — Hallå, Corny, sade han. Hur står det till? Är ni all right? (Forts. i nästa nr.) | TRÄET GÖR... (Forts. från sid. 6.) själv haft tillfälle att se flygplanet, och konstaterade, att dess ytor voro glasjämna. Man såg inte tillstymmelse till skarvar. Metallflygplanens små- knottriga yta lyste helt med sin från- varo. Detta flygplan konstruerades och byggdes för ett par år sedan. Bild 4 visar ett synnerligen intres- sant flygplan. Dess namn är Summit, och det är konstruerat av Gene Vidal. Framställningsmetoden — kallad Vi- dal-processen — är i sina detaljer na- turligtvis en hemlighet, men så mycket kan sägas, att principen är densam- ma som andra tillämpa, men konst- hartset, som begagnas för samman- fogningen av plywooden, är av termo- plastisk natur. Detta medför, att om flygplanet av någon anledning behö- ver demonteras, så sker upplösningen av limfogarna endast medelst värme. Detta flygplan saknar helt samman- hållande element i form av skruvar eller bultar — möjligen med undantag för sammanbindningen mellan vinge och kropp — det är alltså limmat överallt. Flygkroppens enkla uppbygg- nad framgår av bild 6. ör en tid sedan figurerade i den svenska dagspressen en kort notis om ett tvåmotorigt amerikanskt sportflygplan, som var framställt av konstharts och trä. Det var en ny kon- struktion av Langley, som med två 65 hästkrafters motorer har en hastighet av 230 km/tim. Framställningsmeto- den är densamma som Vidals. Av bild 7 framgår tydligt, hur fanéret är lagt diagonalt såväl på kroppen, vin- gen, motorgondolerna som stjärtpar- Ger Bild 1 visar ett konsthartsflygplan av Timms konstruktion. Det är ett tvåsitsigt övningsflygplan avsett för det amerikanska flygvapnet. Timm lär för närvarande hålla på med att fram- ställa ett jaktflygplan enligt samma metod. Det är alltså tydligt, att träet är på väg att återtaga åtminstone en del av den position, det en gång innehaft in- om flygtekniken. För de tyngre flyg- planen komma givetvis metallerna att vara det förhärskande materialet, men för flygplan under tre tons vikt är det troligt, att träet framgångsrikt kom- mer att konkurrera med metallerna. De orsaker, som ligga till grund för en sådan spådom är icke blott träets rent konstruktiva fördelar, utan även att det är ett billigt material, som är lätt att bearbeta och forma. En av de största fördelarna hos träet jämfört med metallerna är dessutom, att de enskilda elementen i en konstruktion sammanfogas med en limfog, vilken ger en kontinuerlig förbindning jäm- fört med metallernas nit- eller svets- förband. a INDUSTRIG A.-B. Atlas Diesel Bolaget, som har sina verkstäder i Sickla utanför Stockholm, grundades år 1917 genom sammanslagning av Aktie- bolaget Diesels Motorer (gr. 1898) och Nya Aktiebolaget Atlas (gr. 1873). Det tillverkar huvudsakligen under fabriks- märket ”Atlas” stationära och trans- portabla luftkompressorer, bergborrma- skiner, tryckluftverktyg och elektriska högfrekvensverktyg samt under märket ”Polar” stationära och marina dieselmo- torer, dieselmotorer för motorvagnar, stationära tändkulemotorer samt hyd- rauliska växlar. Bolaget är en av de äldsta tillverkar- na av dieselmotorer. Utan tvekan kunna dess första motorbyper betecknas som pionjärer. Den första ”Polar”-motorn, en stationär fyrtaktsmotor med bränsle- insprutning, levererad år 1899 till en pumpstation, fungerar fortfarande till full belåtenhet. En direkt omkastbar tvåtakts dieselmotor tillverkades av bo- laget redan år 1997. Den installerades i ett segelfartyg, som blev det första i en lång rad av dieselmotorfartyg av oli-” ka storlekar och typer. ”Polar” dieselmotorn har gjort sig känd för tillförlitlighet och låga drift- kostnader. Den levereras till alla delar av världen för de mest skilda ändamål. Mer än 7200 motorer ha installerats i stationära anläggningar av olika slag och över 600 fartyg i storlekar upp till 14 000 ton D. W. ha försetts med pro- pellermotorer av ”Polar”-typ. Hit höra svenska och utländska last- och passage- rarefartyg, bogserbåtar och lustyachter. På senare tid har bolaget för fram- drivande av större fartyg tillämpat ett system med användande av flera rela- tivt snabbgående motorer, som medelst kuggväxlar och specialkopplingar driva en gemensam propelleraxel med lågt varvantal. I de största av dessa driva fyra motorer en och samma propeller- axel. De första verktygen för komprimerad luft tillverkades redan år 1893; och för närvarande omfattar bolagets tillverk- ning praktiskt taget alla slag av sadana verktyg. Verktyg för verkstadsändamål, såsom nit- och mejselhammare och me- tallborrmaskiner, utfördes först för eget behov men ha sedermera blivit standard- utrustning för dylika - arbeten i många länder. I det svenska skepps- byggeriet och i = ståltillverkningen äro dessa verktyg flitigt använda hjälpmedel, och speciella små och lät- ta dylika användas numera inom flyg- planstillverkningen. För bergborrning utnyttjas tryckluftdrivna maskiner såväl inom bergshanteringen och stenin- dustrien som för entreprenadarbeten så- som tunnlar, kraftbyggen, skyddsrum o. sS. Vv. Sedan en kort tid tillverkas även pneumatiska grävmaskiner för upplastning av det lösskjutna berget. Den årliga tillverkningen utgör för när- varande ca 12 000 pneumatiska verktyg och ca 750 kompressorer av alla storle- Kkarstran sn 0:HEms til eka dom; per minut. Genom nyligen etablerat samarbete med AB Eccoverken, Skara, är programmet även kompletterat med färgsprutningsapparater och små kom- pressorer ned till 50 1 per minut. Vid verkstäderna finnas ett stort la- boratorium, särskild experimentverkstad samt anläggningar för provning och kontroll. Bolaget sysselsatte år 1941 ca 1300 arbetare och dess aktiekapital utgjorde 6.773.000 kronor. Zz. DN ”- beg., växelström, FÖ RSTAR K ARE KODEE: Svag til ”Förstärkare”, Boxholm p. r. TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:53:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-15/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free