- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 15. 10 april 1942 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träet gör come back i flygplanstillverkningen, av Gunnar Samuelsson - Tigerbron, av Warren Hastings Miller - Femte kapitlet - Industrikunskap - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AMATÖRSNICKARENS

BÄSTA HJÄLP

Fort och lätt kan Ni till-
verka vackra, moderna
och billiga möbler med
enkla verktyg efter ”Si-
com-metoden”, Rekv. re-
dan i dag denna utmärk-
ta handbok, som innehål-
ler värdefulla råd och
ritningar med fullständiga arbetsbeskrivn.
m. m. Pris kr. 2: — (inkl. oms. och porto).
Till Snickarmästare 8. Cederholm, Borås-
vägen 10, Hammarby, Stockholm.

Härmed rekv. att sändas per postför-

SKOLL: s>.r cs ex. ”Handboken efter Sicom-
metoden”.

Namn ...ssossoce ooc-0-0000 BORPPEAREPRARERAA
Bostad .....ssssssoss-c0: oo80c0000 oo00-ooreo
POStadres8 -...vsceso sc. 0.020 sc RVAPsssse

När den brännande solen hade
hunnit nästan upp i zenit, visade sig
ett vitt rökmoln över den gröna
djungeln och därefter en glänsande
svart prick långt borta på banan,
där skenorna liksom möttes. Den
svarta pricken växte och växte, och
snart ångade det lilla loket fram
mot den plats där han stod. Någon
viftade mot honom från förarhyt-
ten, loket stannade och Gidge hop-
pade ner.

— Hallå, Corny, sade han. Hur
står det till? Är ni all right?

(Forts. i nästa nr.)

| TRÄET GÖR...

(Forts. från sid. 6.)

själv haft tillfälle att se flygplanet,
och konstaterade, att dess ytor voro
glasjämna. Man såg inte tillstymmelse
till skarvar. Metallflygplanens små-
knottriga yta lyste helt med sin från-
varo. Detta flygplan konstruerades
och byggdes för ett par år sedan.

Bild 4 visar ett synnerligen intres-
sant flygplan. Dess namn är Summit,
och det är konstruerat av Gene Vidal.
Framställningsmetoden — kallad Vi-
dal-processen — är i sina detaljer na-
turligtvis en hemlighet, men så mycket
kan sägas, att principen är densam-
ma som andra tillämpa, men konst-
hartset, som begagnas för samman-
fogningen av plywooden, är av termo-
plastisk natur. Detta medför, att om
flygplanet av någon anledning behö-
ver demonteras, så sker upplösningen
av limfogarna endast medelst värme.
Detta flygplan saknar helt samman-
hållande element i form av skruvar
eller bultar — möjligen med undantag
för sammanbindningen mellan vinge
och kropp — det är alltså limmat
överallt. Flygkroppens enkla uppbygg-
nad framgår av bild 6.

ör en tid sedan figurerade i

den svenska dagspressen en kort
notis om ett tvåmotorigt amerikanskt
sportflygplan, som var framställt av
konstharts och trä. Det var en ny kon-
struktion av Langley, som med två 65
hästkrafters motorer har en hastighet
av 230 km/tim. Framställningsmeto-
den är densamma som Vidals. Av bild
7 framgår tydligt, hur fanéret är
lagt diagonalt såväl på kroppen, vin-
gen, motorgondolerna som stjärtpar-
Ger

Bild 1 visar ett konsthartsflygplan
av Timms konstruktion. Det är ett
tvåsitsigt övningsflygplan avsett för
det amerikanska flygvapnet. Timm lär
för närvarande hålla på med att fram-
ställa ett jaktflygplan enligt samma
metod.

Det är alltså tydligt, att träet är på
väg att återtaga åtminstone en del av
den position, det en gång innehaft in-
om flygtekniken. För de tyngre flyg-
planen komma givetvis metallerna att
vara det förhärskande materialet, men
för flygplan under tre tons vikt är det
troligt, att träet framgångsrikt kom-
mer att konkurrera med metallerna.
De orsaker, som ligga till grund för
en sådan spådom är icke blott träets
rent konstruktiva fördelar, utan även
att det är ett billigt material, som är
lätt att bearbeta och forma. En av de
största fördelarna hos träet jämfört
med metallerna är dessutom, att de
enskilda elementen i en konstruktion
sammanfogas med en limfog, vilken
ger en kontinuerlig förbindning jäm-
fört med metallernas nit- eller svets-
förband.

a
INDUSTRIG

A.-B. Atlas Diesel

Bolaget, som har sina verkstäder i
Sickla utanför Stockholm, grundades år
1917 genom sammanslagning av Aktie-
bolaget Diesels Motorer (gr. 1898) och
Nya Aktiebolaget Atlas (gr. 1873). Det
tillverkar huvudsakligen under fabriks-
märket ”Atlas” stationära och trans-
portabla luftkompressorer, bergborrma-
skiner, tryckluftverktyg och elektriska
högfrekvensverktyg samt under märket
”Polar” stationära och marina dieselmo-
torer, dieselmotorer för motorvagnar,
stationära tändkulemotorer samt hyd-
rauliska växlar.

Bolaget är en av de äldsta tillverkar-
na av dieselmotorer. Utan tvekan kunna
dess första motorbyper betecknas som
pionjärer. Den första ”Polar”-motorn,
en stationär fyrtaktsmotor med bränsle-
insprutning, levererad år 1899 till en
pumpstation, fungerar fortfarande till
full belåtenhet. En direkt omkastbar
tvåtakts dieselmotor tillverkades av bo-
laget redan år 1997. Den installerades
i ett segelfartyg, som blev det första i

en lång rad av dieselmotorfartyg av oli-”

ka storlekar och typer.

”Polar” dieselmotorn har gjort sig
känd för tillförlitlighet och låga drift-
kostnader. Den levereras till alla delar
av världen för de mest skilda ändamål.
Mer än 7200 motorer ha installerats i
stationära anläggningar av olika slag
och över 600 fartyg i storlekar upp till
14 000 ton D. W. ha försetts med pro-
pellermotorer av ”Polar”-typ. Hit höra

svenska och utländska last- och passage-
rarefartyg, bogserbåtar och lustyachter.

På senare tid har bolaget för fram-
drivande av större fartyg tillämpat ett
system med användande av flera rela-
tivt snabbgående motorer, som medelst
kuggväxlar och specialkopplingar driva
en gemensam propelleraxel med lågt
varvantal. I de största av dessa driva
fyra motorer en och samma propeller-
axel.

De första verktygen för komprimerad
luft tillverkades redan år 1893; och för
närvarande omfattar bolagets tillverk-
ning praktiskt taget alla slag av sadana
verktyg. Verktyg för verkstadsändamål,
såsom nit- och mejselhammare och me-
tallborrmaskiner, utfördes först för eget
behov men ha sedermera blivit standard-
utrustning för dylika - arbeten i
många länder. I det svenska skepps-
byggeriet och i = ståltillverkningen
äro dessa verktyg flitigt använda
hjälpmedel, och speciella små och lät-
ta dylika användas numera inom flyg-
planstillverkningen. För bergborrning
utnyttjas tryckluftdrivna maskiner
såväl inom bergshanteringen och stenin-
dustrien som för entreprenadarbeten så-
som tunnlar, kraftbyggen, skyddsrum
o. sS. Vv. Sedan en kort tid tillverkas
även pneumatiska grävmaskiner för
upplastning av det lösskjutna berget.
Den årliga tillverkningen utgör för när-
varande ca 12 000 pneumatiska verktyg
och ca 750 kompressorer av alla storle-
Kkarstran sn 0:HEms til eka dom;
per minut. Genom nyligen etablerat
samarbete med AB Eccoverken, Skara,
är programmet även kompletterat med
färgsprutningsapparater och små kom-
pressorer ned till 50 1 per minut.

Vid verkstäderna finnas ett stort la-
boratorium, särskild experimentverkstad
samt anläggningar för provning och
kontroll.

Bolaget sysselsatte år 1941 ca 1300
arbetare och dess aktiekapital utgjorde
6.773.000 kronor. Zz.

DN ”- beg., växelström,
FÖ RSTAR K ARE KODEE: Svag til
”Förstärkare”, Boxholm p. r.

TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-15/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free