Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår tekniska forskning, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veriges - Industriförbund brukar vid
sina årsmöten upptaga till diskussion
frågor, som ha aktualitet för den svenska
industrien. Fördenskull ha ofta därige-
| nom aktioner inletts, vilka i en eller an-
nan form verkat stimulerande på vårt
lands industriella effektivitet och akti-
vitet. Den sålunda påvisbara betydelsen
av dessa årsmöten beror, utom på va-
let av diskussionsämnen och på deras
sakkunniga behandling, även därpå, att
statsmakterna regelbundet äro före-
trädda vid förbundets årsmöten. Därigenom blir det ett myc-
ket representativt auditorium, som får del av industriens
synpunkter, önskemål och förslag vid sådana tillfällen.
För fyra år sedan hette det spörsmål, som Industriför-
bundet tog upp till behandling, den tekniska forskningen. På
olika sätt har sedan dess denna fråga förblivit en levande
realitet. Då den nu åter upptages på programmet för inne-
varande års industrimöte, är anledningen härtill vår sedan
två år inträdda avspärrning.
Det vore dock ett misstag att hänföra dess aktualitet enbart
till den upphörda importen av samhällsviktiga varor och den
därav följande nödvändigheten att inom landet framskaffa
ersättning för dessa. Den tekniska forskningen syftar längre
än så.
Exemplen från andra länder visa, att industriens konkur-
renskraft är i hög grad beroende av produktionens kvalitet,
vilken å sin sida sammanhänger med näringslivets tekniskt-
vetenskapliga nivå. Det finns sålunda länder med rika natur-
tillgångar och förhållandevis stor befolkning, där trots detta
industrien är outvecklad och levnadsstandarden till följd
därav låg. Å andra sidan kan man peka på länder, som äro
fattiga på råvaror och folk, men där trots detta goda existens-
möjligheter skapats genom en med hjälp av högt stående
teknik rikt utvecklad och på världsmarknaden konkurrens-
kraftig industri. Ett lysande exempel av sistnämnda slag
erbjuder Schweiz.
tan att förhäva oss kunna vi anse vårt eget land höra till
samma klass, även om vi ifråga om råvaror äro betydligt
gynnsammare lottade än Schweiz. Vi veta alla, att vår
industris starka ställning utom på Sveriges naturtillgångar
beror på vårt folks tekniska begåvning och förmåga till
precisionsarbete. Emellertid måste dessa inneboende förut-
sättningar stödjas och stimuleras, vilket sker genom den
tekniska forskningen, som är uppfinnarverksamhetens mo-
derna ansikte.
En annan orsak till den tekniskt-vetenskapliga forskningens
aktualitet hos oss är, att det förr jämförelsevis fria utbytet
av erfarenheter länderna emellan nu väsentligt minskat. Vi
veta icke, när eller om detta samarbete kan komma att åter-
upptagas. Därför blir det nödvändigt för oss att lita till egna
forskningsresurser och därigenom även i detta avseende bli
självförsöjande.
Ytterligare en anledning till den tekniska forskningens
betydelse är, att vi genom avspärrningen förlorat viktiga
hittillsvarande marknader för våra exportvaror. Det kan ej
bedömas, om dessa efter kriget kunna återerövras, då många
av våra gamla avnämarländer under avspärrningen blivit
tvingade uppbygga egna industrier för att täcka sina behov.
Desto angelägnare är det för oss att genom teknisk forskning
skapa nya exportprodukter, vilka kunna bli begärliga som
bytesobjekt i det internationella handelsutbyte, på vars åter-
upplivande man trots allt hoppas.
n del av de ovan framlagda synpunkterna äro hämtade ur
den utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk-
ningens ordnande, vilken för ett par månader sedan framlades
av särskilt tillkallade sakkunniga.
Utredningen föreslår bl. a. inrättandet av ett statens tek-
niska forskningsråd, varjämte i särskilda betänkanden för-
slag till åtgärder framlagts till främjande av teknisk forsk-
ning inom skogsproduktionen och på byggnadsområdet. Ytter-
ligare specialbetänkanden kunna väntas, närmast avseende
forskning på järn- och metallområdet, inom den s. k. silikat-
kemien, som är av betydelse för glas-, porslins-, tegel- m. fl.
industrier, samt på textilområdet.
Det vore felaktigt tro, att vår industri hittills ej bedrivit
teknisk forskning, men det har i de flesta fall varit fråga om
vad man kallar tillämpad forskning, som tar sikte på nya
tillverkningar och produktionsmetoder m. m.
Vad som nu behöves är ökad grundläggande forskning, som
har till ändamål att vidga kännedomen om naturlagarna och
’om de kemiska och fysiska egenskaperna hos olika material
m. m.
Sådan forskning ha vi också bedrivit, huvudsakligen vid
de tekniska högskolorna och genom Ingenjörsvetenskapsaka-
demien, men den har ej haft den önskvärda omfattningen
på grund av bristande anslag.
Det är för att utvidga möjligheterna härför, som de sak-
kunniga nu föreslå ökad medverkan från statens sida i den
tekniska forskningen. Betecknande för de hittills framlagda
förslagen är emellertid, att de förutsätta en samverkan mellan
industrin och staten. Det föreslagna forskningsrådet synes
lämpligen böra anknytas till Ingenjörsvetenskapsakademien,
som redan nu är vårt centralorgan för de tekniskt-vetenskap-
liga intressena och en naturlig länk mellan de statliga myn-
digheterna och vår industri och teknik.
Man får livligt hoppas, att en samverkan dem emellan kom-
mer till stånd under så effektiva former, att vårt näringsliv
därigenom får fortsatta och ökade möjligheter till insatser i
den svenska folkförsörjningens tjänst.
lj daueus
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>