Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrikunskap - Bilspalten: Gengasbilens start
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs stads yrkesskolor
i Göteborg började sin verksamhet 1930.
Sedan augusti 1941 ha skolorna fått nya
lokaler, vilka kostat omkr. 212 milj.
kronor i uppförande, Skolorna äro upp-
delade på följande huvudavdelningar:
Mekanikeravdelningen, som är utrus-
tad med ett antal direktdrivna maski-
ner, såsom svarvar, fräsmaskiner, borr-
maskiner, shapingmaskiner, slipmaskiner
och revolversvarv m. m. samt en avdel-
ning med transmissionsdrivna arbets-
maskiner. Avdelningen drives i möjli-
gaste mån verkstadsmässigt med bl. a.
utlämning av verktyg mot det i indu-
strien vanligen förekommande ’brick-
systemet.
Verkstaden för bilmekaniker, som bl. a.
är försedd med en 5-tons billyftare,
så att även tyngre vagnar kunna lyftas
och göras åtkomliga för chassiarbeten
samt särskild avdelning för bilelektriska
arbeten.
Smedjan, avsedd för gemensamt bruk
av bilmekaniker, mekaniker, plåtslagare
m. fl. Den är utrustad med såväl elek-
triskt härdverk som gashärdugn. Sär-
skild svetsningslokal finnes även.
Plåtslageriavdelningen, modernt ut-
rustad med erforderliga arbetsmaskiner
däribland även trycksvarv, avsedd för
upptryckningsarbeten av olika metaller.
Elektriska avdelningen med en större
verkstad, avsedd för olika monterings-
övningar, vilka ske på lösa träväggar.
Avdelningen är utrustad med svarv,
borrmaskin, slipmaskin och skärmaskin
för pressphan, ett elektriskt laboratorium
med maskinaggregat, instrumenttavlor etc.
Snickeriavdelningen har utrustats med
25 st. hyvelbänkar med direktbelys-
ning (triplexpendlar). Maskinsnickeriet
innehåller rikt- och planhyvlar, fräs-
maskin, bandsågar och cirkelsåg, maskin
för filning och skränkning av bandsåg-
blad m. m. samt sprutlackeringsrum för
målning av möbler.
Målarverkstaden, omfattande dels en
större arbetslokal, dels ett rum för lac-
kering av möbler samt sprutbox för
bilar.
Kemisk-tekniska avdelningen har ett
rymligt laboratorium, försett med arbets-
bord, utrustade med gas, elektrisk ström
samt varmt och kallt vatten. Här finnas
även dragskåp, omformningsaggregat för
erhållande av lågspänning för el. analy-
8 TEKNIK för ALLA
ser. Avdelningen är den första i sitt
slag i landet under ingenjörsstadiet och
avsedd för utbildning av kemisk-tekniska
biträden för industriens olika labora-
torier.
Herr- och damfrisöravdelning, båda
utrustade med moderna apparater.
Hushålls- och sömnadsavdelningen med
olika skolkök och elevmatsalar, sömnads-
salar, tvättavdelning med maskin- och
handtvättstuga jämte torkrum, stryk-
och mangelrum. Maträtter från skol-
köket komma så småningom att försäljas
i skolans egen butikslokal till allmän-
heten. Av särskilt intresse i hushålls-
avdelningen är ett kockkök med tre st.
kabysser, försedda med olika slags spi-
sar, som förekomma å fartyg samt en
storköksavdelning med kokgrytor, stek-
bord, bakskåp och restaurangspis. Dess-
utom finnes å denna avdelning ett hem-
biträdeskök, förenat med matsal för
lunch- och middagsgäster,
Detaljhandelsutbildningen har även
fått en avdelning i skolan. Den dispo-
nerar en större lokal för skyltnings-
övningar, en mindre för försäljnings-
teknik och ett verukännedomslabora-
torium,
Utställningslokal med ett större skylt-
fönster, i vilket skolornas alster skola ut-
ställas. Skolan inrymmer även fyra teo-
retiska lärosalar och två ritsalar i II:a
lamellen. Två av de förstnämnda äro
avsedda för teknologisk undervisning. I
1:a lamellen finnas 5 teor. lärosalar.
Källaren upptages bl. a. av huvud-
förråd för samtliga verkstäder, pann-
rum och transformatorrum. Här ned-
transformeras 10.000 volts spänning till
127 volts belysnings- och 220 volts kraft-
ström.
Gengasbilens start
et är för alla gengasbilister en känd
sak, att starten av en gengasbil i re-
gel är betydligt besvärligare än starten
av en bensinbil. Detta gäller till och med,
om vi helt bortse från tändningen av gas-
generatorn och endast betrakta den tid,
som åtgår att starta motorn sedan gene-
ratorn börjat lämna driftsduglig gengas.
Sedan startfläkten stannats kan natur-
ligtvis den omtänksamme och vane gen-
gasbilisten starta motorn ögonblickligen,
precis på samma sätt som om det vore
fråga om bensinstart. Men ofta blir det
tyvärr icke så. Alltför ofta får man höra
det malande och otrevliga ljudet från en
tungt arbetande startmotor, som tydligt
talar om, att här sker icke starten med
någon lätthet. Felet härtill är oftast att
söka hos bilisten, som har alltför bråt-
tom och icke ger sig tid med att fläkta
upp generatorns fyr ordentligt, utan er-
håller en gengas, som är alltför uppblan-
dad med koldioxid för att vara lätt an-
tändbar. Det felet kan alltså lätt rättas
till blott genom en något längre fläkt-
ningstid.
Det kan emellertid icke hjälpas att
starten, trots de bästa försök, kan bli be-
svärlig, beroende på att batteriet börjar
bli alltför urladdat. Gengasbilen ställer
helt. andra krav på batteriet är bensinbi-
len, varför det också blivit allt vanligare
att förse gengasbilarna med två batterier,
som då kopplas parallellt. Att batterier-
na icke kunna kopplas i serie med var-
andra under körningen, torde vara allde-
les självklart, såvida icke bilens hela
elektriska utrustning gjorts om för den
då erhållna högre spänningen,
För att få en snabb start, är det ett
önskemål att vid detta ögonblick ha till-
gång till något högre spänning än under
körningen. Härigenom skulle erhållas be-
tydligt större kraft på startmotorn, vilket
kan vara väl behövligt på grund av den
ökade kompressionen. Därtill kommer att
tändgnistan blir kraftigare med denna
högre spänning.
För att dessa önskemål skola kunna
uppfyllas, finnes nu i marknaden en två-
stegs-omkopplare, som kallas Blixt-start-
kontakt. Medelst denna får man möjlig-
het att under själva starten seriekoppla
batterierna med resultat, att motorn går
betydligt snabbare i gång. För att emel-
lertid den ökade spänningen icke skall slå
sönder bendixdrevet på grund av den
kraft, varmed startmotorn skulle gå igång
vid den dubbla spänningen, är kontakten
konstruerad så, att en första tryckning
endast kopplar in ett batteri, medan en
fortsatt nedtryckning av kontakten med-
för den omnämnda seriekopplingen av
batterierna med resultat, att motorn går
liten men robust konstruktion med kraf-
tiga kontaktfjädrar. Den enda nackdelen
med denna konstruktion är emellertid,
att omkopplingstiden gjorts beroende av
den hastighet, varmed startknappen tryc-
kes ned. Vid alltför långsam manövre-
ring föreligger därvid alltid en viss risk
för bränning av kontakterna på grund av
de kraftiga strömmar, som det rör sig
om vid en bilstart. Det gäller alltså att
göra omkopplingen snabbt.
Tillverkningen av det i TfA nr 47, 1941,
beskrivna båtaggregatet för karbiddrift
har enligt uppgift numera övertagits av
den nystartade ingenjörsfirmen Industri-
teknik, Stockholm, som igångsatt en se-
FT SDRIKA MOR av karbidaggregaten ”S.
å WEE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>