INDUSTRIENS OCH TEKNIKENS POPULARISERING SR Teknik för Allas läsare torde veta, har författaren tagit till sin uppgift att i varje nummer popularisera teknik och industri ur svensk synvinkel. Detta representerar ett omfattande pro- gram, som givetvis ej kan förverkligas i artiklar, vilkas siffra ännu icke nått det första hundratalet. Jag har behandlat våra naturtillgång- ar och visat, hur de med hjälp av snill- rika uppfinnare, geniala tekniker, du- gande organisatörer och skickliga arbe- tare kunnat alltmera förädlas till vårt folkhushålls fromma. Jag har med andra ord tillmätt de personliga insatserna en viktig roll i medvetande därom, att folket är vår utan gensä- gelse viktigaste naturtillgång. Jag har vidare sökt visa, hur tekniken i allt högre grad blivit av betydelse för det nutida samhällsmaskineriet. Jag har också ådagalagt den svenska industriens gamla och förnäma anor och utvecklingen fram till dess nutida betydelse att representera levebrödet för inemot hälften av Sveriges befolkning och att utgöra det ekonomiska underlaget för landets materiella och därmed också för dess andliga kultur. Jag har skrivit om aktuella frågor från tek- nikens och industriens arbetsfält, icke minst i samband med vår handelsavspärrning och de nya krav, denna ställt på det svenska näringslivet. in förhoppning är att genom dessa anspråkslösa insatser Vana så småningom göra sådant material i bästa me- ning populärt, så mycket mera som det funnits föregångare av hög klass i mina strävanden. Jag påminner särskilt om den numera bortgångne ingenjören Ew. Sterner, som under en lång följd av år i tidskriften >Korrespondens»> och andra publika- tioner på ett originellt och fängslande språk utövat en tek- niskt-industriell journalistik av hög kvalitet. Det finns även andra författare på området, men jag skall i detta samman- hang nöja mig med detta enda namn. Dock synas de män, som hos oss uppbära den tekniska och industriella utvecklingen, ej uppskattas efter förtjänst att döma efter en av Nya Dagligt Allehanda för en tid sedan för- anstaltad undersökning av den allmänna opinionens uppfatt- ning om »de femtio personer, som göra Sverige av idag». Om denna omröstning avspeglar de genomsnittliga åsikterna om vilka som uppbära vårt fosterland i nuvarande tid, måste jag säga, att teknikens och industriens Sverige ännu måste vara ett okänt land för de flesta. I förste pristagarens lista på 50 ledande svenska personer återfinnas nämligen endast 4 industrimän och i sammanställ- ningen av de 50 namn, som fått de flesta rösterna i hela pris- tävlingen, intog vår tekniska och industriella värld ett ännu blygsammare rum, nämligen med summa 2 personer, u får man naturligtvis ej överdriva betydelsen av denna N opinionsyttring, vilken härrör blott från 240 personer, som motsvara mindre än 0,004 2 av hela vårt lands befolkning. Det kan hända, att 4 Zo därav hade givit uttryck åt en något annorlunda uppfattning, ty man vet ej, om den obetydliga bråkdelen tillfrågade motsvarat ett representativt genomsnitt. Det är modernt med opinionsundersökningar. Det svenska Gallupinstitutet har publicerat en rad dylika av stort intresse, bl. a. en om hur svenska folket lyssnar på radio. Denna undersökning har behandlats i Kooperativa Förbun- dets tidskrift >Vi>, som tillfrågat några kända personer om deras uppfattning med anledning av de sålunda avslöjade radiolyssnarvarorna. Bland dessa är »Idrottsbladets> Torsten Tegnér, vilken avgiver en som alltid personligt färgad och temperamentsfull deklaration. Han säger bl. a., att >den svenske genomsnittsförkunnaren lider av oförmåga att popula- risera» och fortsätter: »Livfull, behjärtad, varmt given propaganda ligger i regel icke för honom. Sakkunskapen tillfredsställer i regel höga krav, men en naturvetenskapsman talar i stort sett för veten- skapare, en skogsman för skogsmän, en läkare för medicin- män. De, som kunna krypa ur facket och förstå, vad de totalt fackokunniga herrarna och damerna skulle kunna få i sig av begrepp och impulser, de äro undantag. — — Detta beror nog mest på vårt folks allmänna psykologiska fumlighet, dess spaltning i fack, dess stelhet och brist på esprit”. Även om denna kritik främst avsåg radioprogrammen och deras förkunnelse, gav den likväl författaren en chock. Sam- manställd med den förut återgivna omröstningen om de 50 främsta svenskarna ingav den mig den hemska misstanken, att mina försök att popularisera tekniken och industrien samt deras representanter varit präglade av den oförmåga, vilken TT skrivit om. ag skulle därför med redaktionens medgivande vilja be dem JE Teknik för Allas läsare, som bruka ägna uppmärksam- het åt mina artiklar, att vid tillfälle inkomma med kritik av och önskemål rörande dem. Måhända kunna dessa röster ur läsekretsen bli mig till ledning för det framtida gestaltandet av denna artikelserie, så att den fyller kravet på populär upp- lysning. Min nyfikenhet på läsekretsens åsikter gäller såväl valet av ämnen som artiklarnas utformning. Har författaren i dessa avseenden lyckats >krypa ur facket» eller väljer och behandlar han sitt stoff alltför mycket som ingenjör för att artikelserien skall kunna bli populär hos läsekretsen? För att underlätta en opinionsyttring tillåter jag mig for- mulera följande frågor: A: Anser Ni det hittillsvarande ämnesvalet tillräckligt mångsidigt och i övrigt ägnat att fylla kravet på populär upp- fattning och teknik och industri? B: Om icke, angiv det eller de områden, som Ni anser för- summade: C: Finner Ni formen för stoffets behandling motsvara ändamålet med artiklarna? D: Om icke, angiv Edra önskemål ifråga om innehållet för att detsamma skall fylla kravet på en samtidigt saklig och underhållande läsning! Svaren på dessa frågor och önskemålen i samband härmed emotses under Teknik för Allas adress med stort intresse av Öl daaueus TEKNIK för ALLA 9