- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 2. 9 jan. 1942 /
8

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästkrafter alla slag, av G. V. Nordenswan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N
— =

Dj
5
EA
Ae
eES
Se
o
QS
INO!
watt 3

HÄSTKRAFTER ALLA SLAG

ubriken låter kanske som en rad ur

tulltaxan, vilket förresten ej är all-
deles utan berättigande. Det finns näm-
ligen ”hästkrafter”, som bli föremål för
tullbehandling på ett och annat ställe i
världen. Det är bilhästkrafterna, en
tämligen brokig blandning, i förbigående
sagt, och blott på mycket långt håll släkt
med de ”riktiga” hästkrafterna. Vad,
säger kanske läsaren, finns det flera så-
dana också? Just det, åtminstone två.
Kanske vi skulle ta och i all korthet
reda ut begreppen en smula i denna frå-
ga!

ad är en hästkraft? Innan jag svarar

på den frågan, skall jag förklara,
vad hästkraften inte är. Den är ingen
kraft! Beteckningen tillkom någon gång
mot slutet av 1700-talet genom en felak-
tig översättning av det engelska uttryc-
ket ”horse power”; hästförmåga hade
varit en riktigare fast något långrandig
tolkning, ty begreppet är ett uttryck för
en viss arbetsförmåga, och ej för någon
kraft. Man skall akta sig för att blan-
da ihop dessa två saker; det finns t. ex.
kraftiga karlar, som ha en: mycket dålig
arbetsförmåga, fastän de äro i stånd att
lyfta även de största förskott. (Försök
inte! — Red:s anm.) Men, skämt åsido,
låt oss till en början reda ut skillnaden
— och sambandet — mellan kraft, arbete
och effekt (= arbetsförmåga) i tekniskt
avseende.

En kraft uttrycker man i viktmått.
Om t. ex. en 10-kilogramvikt står på
ett golv, påverkar den golvet rakt ned-

8 TEKNIK för ALLA

Åv
Ing. G. V. Nordenswan

åt med en kraft av 10 kg. Samtidigt
påverkar golvet vikten rakt uppåt med
lika stor kraft (reaktionskraft), d. v. s.
10 kg. För att en kropp skall kunna
befinna sig i vila, måste nämligen alla
på densamma verkande krafter uppvä-
ga varandra; är så ej fallet, kommer
kroppen ofelbart i rörelse i den av en
sammanslagning av alla de påverkande
krafterna uppståndna, slutliga kraftre-
:sultantens riktning.

Så länge vikten står på det fasta gol-
vet, uträttar den intet arbete; man kan

EN är

inte alltid. detsamma

som orken hos en åkar-
kamp. James Watt
skapade internationellt
reklamslagord 1 särklass
— Svensk hästkraft

Mindre än engelsk

t. ex. ej driva en maskin med den. Det
kan man däremot göra med en vikt, som
tillåtes att sänka sig mot marken (lod-
klockan). Denna vikt uträttar ett ar-
bete, som är lika med kraften gånger
väglängden i kraftens riktning, d. v. s.
för lodklockanh lodets fallhöjd. För att
lyfta 10-kilogramvikten 1 meter måste
man på densamma uträtta ett nyttigt
arbete av 10X1= 10 kilogrammeter
(kgm). Samma arbete åtgår för att lyf-
ta 1 kg 10 m eller 20 kg 0,5 m o. s. v.,
med andra ord för alla lyftoperationer,
där produkten av vikten och lyfthöjden
blir 10 kgm. Den tid man behöver för
detta jonglerande har ingenting med det
på vikten uträttade arbetets kvantitet
att göra.

När man skall bedöma värdet av en
maskin, som skall uträtta något ar-
bete åt en, är det dock av vikt att veta,
hur lång tid maskinen behöver för att
fullgöra sin uppgift; tid är ju pengar
nu för tiden, sägs det. Man bör därför
taga reda på, hur mycket maskinen or-
kar arbeta pr tidsenhet, d. v. s. dess ar-
betsförmåga eller, som den tekniska be-
teckningen lyder, dess effekt. Effekt är
alltså = kraft gånger väg, dividerat
med tid, t. ex. kilogrammeter pr se-
kund (kgm/sek). Om vi alltså på 1 se-
kund slänga upp vår 10-kilogramvikt
på ett 1 meter högt bord, ha vi utveck-
lat en nyttig effekt 10 kgm/sek; tager
det 2 sekunder, blir den nyttiga effek-
ten 10:X1 : 2 = 5 kgm/sek o. s. v.

Kilogrammeter pr sekund är alltså
ett mått, vari vi, efter metersystemet le-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-2/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free