vattnet: Varje bunker skulle ha en be- sättning på cirka 100 man, och efter hand som dessa undervattensfort ble- vo färdigbyggda, skulle de bogseras ut på visst avstånd från kusten och sänkas. I en oavbruten linje längs hela kusten skulle dessa fort placeras ut och således bilda en sluten ring kring öarna, och varje fientligt far- tyg, som närmade sig skulle omedel- bart kunna sänkas. Avståndet mellan forten skulle på intet ställe vara mer än en och en halv gång bestyckning- ens aktionsradie, och förutom radio, lyssnarapparater och en mängd andra tekniska hjälpmedel, skulle varje fort vara försett med ett särskilt konstrue- rat periskop, som kunde hissas upp över vattenytan. Särskilt avdelade spaningsplan, som stodo i ständig förbindelse med forten, skulle ytter- ligare orientera deras befälhavare om fientliga fartygs positioner. FS undervattensfort skulle med andra ord bilda ett slags stationä- ra ”U-båtar”. Ja, planens upphovs- man föreslog till och med att man eventuellt skulle kunna utrusta dem med apparater, vilka möjliggjorde en viss begränsad positionsförändring. För manskapet skulle förhållandena bli ungefär desamma som ombord på en U-båt, bara med den skillnaden, att medan U-båten är utsatt för många faror, skulle ”U-fortet” vara prak- tiskt taget osårbart, dels på grund av djupet och den kraftiga konstruktio- nen, och dels därför att varje fiende skulle kunna oskadliggöras, innan han själv var i stånd att företaga ett effektivt angrepp. Förbindelserna med yttervärlden skulle upprätthållas med tillhjälp av hermetiskt tillslutna hissar, vilka kun- de släppas upp till havsytan. Där skulle besättningen, då ingen fara ho- tade, njuta av den friska luften, och med hjälp av dessa hissar skulle ock- så alla förnödenheter kunna tagas om- bord på ”U-fortet”. M eCullins hade ursprungligen tänkt sig sina undervattensfort som ett defensivvapen, men då hans projekt på nytt plockades fram, gjorde en känd engelsk marinsakkunnig i en ar- tikel i Times höga vederbörande och allmänheten uppmärksam på, att dessa fort också hade intresse ur offensiv synpunkt. Teoretiskt sett fanns det nämligen intet hinder för, att dessa betongbunkers, kanske i något mindre format än vad som ursprungligen 16 TEKNIK för ALLA f Så här har vår tecknare tänkt Y sig ett av McCullins U-fort. 1) Hiss, 2) Periskop, 3) HEld- ledningscentral, 4) Ammunitions- hiss, 5) Maskinrum, 6) Ingång till hiss, 7) Motor för de rörliga tor- pedtuberna, 8) Vattentankar, 9) Ankarspel, 10) Utstigningstub, 11) Förrådstank, 12) Förank ringstank, 13) Manskapsförlägg- ning, 14) Torpedtuber, 15) Tor- pedkammare. = NG i VASSA FFL 3 Z2 M var meningen, kunde transporteras ganska avsevärda sträckor. I skydd av mörker eller dimma skulle de kunna bringas i närheten av fiendens vikti- gare hamnar och sänkas där. Nere på havsbottnen kunde ”U-forten” själva förflytta sig i bästa möjliga position, varifrån de sedan skulle bli i stånd att sänka de fientliga transportfar- tyg, som komme i närheten och såle- des bli ett mycket viktigt blockadva- pen. Dessa fort skulle kunna ligga i månader på samma ställe utan att kunna oskadliggöras, och egna U-bå- tar skulle nattetid lätt kunna föra fram färska matvaror och proviant, och dessutom kunde väldiga reserv- behållare i form av särskilt konstrue- rade tankar med vapen, ammunition m. m. sänkas ned intill fortet så snart den bästa positionen intagits. Häri- från kunde fortens besättningar själ- va med hjälp av dykare, förnya för- råden. . Projektet framstår säkert för mån- gen som alltför fantastiskt för att kunna tagas på allvar, och nog smakar det rätt mycket av Jules Verne. Men varför skulle inte McCullins fantasi- späckade projekt kunna bli verklighet, när Jules Vernes telegraf, undervat- tensbåt och mycket, mycket annat, som han konstruerade i sin fantasi, blivit det? För säkerhets skull underlåta vi att uttala oss om det rent militärtek- niska värdet hos McCullins ”U-fort” och nöja oss med att konstatera, att de åtminstone ha förmågan att sätta fantasin i rörelse. TEKNIK för ALLA 17