- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 20. 15 maj 1942 /
24

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotolaboratorium för amatörer, av K. O. Sjöström. V. Förstoring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 45. Promremsan läg- Fig. 47.
ges så, att ett viktigt da-
gerparti båten
samt en mörk skugga av-
bildas samtidigt.

Vid förstoringsarbetet användes dess-
utom en del mer eller mindre nödvän-
diga tillbehör, beroende på vilken typ av
förstoringsapparat man använder och
vilka anspråk man har på bekvämlighet
vid arbetet. ’rill en början kan vi nöja
oss med att anskaffa några små stål-
stift, t. ex. med glashandtag, för pappe-
rets fastsättning samt ett ark vitt pap-
per, på vilket förstoringspapperens for-
mat linjeras upp med tusch innanför
varandra, t. ex. till en början 9 X 9
em; 9r KX 12 cm, 13 XX 13 cm ock la »<
18 cm.

If oss till en början antaga, att vi

skola göra en förstoring med en ver-
tikal apparat av den typ, som fig 41
visar. Ett möjligast normalt eller rätt
exponerat negativ inlägges således i
negativhållaren med den matta skiktsi-
dan nedåt. Om filmens format är mind-
re än apparatens, avmaskas negativet
med apparatens avmaskningsanordning
eller genom inläggning av pappersmask
direkt på negativet mellan glasskivorna.
Om ljus tränger ut på sidan av negati-
vet, slöjar det papperet.

Nu släckes det vita ljuset, papperet
med de inritade formaten läggas på ar-
betsbordet, apparatens lampa tändes,
varpå inställningen göres med full blän-
daröppning på papperet. Apparaten
höjes eller sänkes, medan man följer ef-
ter med skärpeinställningen och samti-
digt flyttar papperet, så att man får
bilden skarp och av önskad storlek inom
en utritad ram. I detta läge fastsättes
papperet. Nu avbländas objektivet 1
å 2 steg, varpå apparaten släckes.

Sedan man fastställt rätt expone-
ringstid och rätt hårdhetsgrad hos pap-
peret (se nedan) fästes ett förstorings-
papper i fulla formatet inom ramen.

24 TEENIK för ALLA

En provremsa belyst i 5, 10,
15 och 20 sek. Med ledning härav för-
storades bilden i fig. 45 med 12 sek. ex-
ponering, d. v. s. et värde meulan den
något för ljusa andra delbilden och den
något för mörka tredje.

LOCK

[fr
mm bred list fostklistros vid a

14 mm bred list fostklistras vid b a

b

Fig. 46. Bästa metoden att belysa prov-
Temsan är med en avmaskningsanord-
ning, som lätt kan klistras ihop av tunn
papp. På undersidan göras urtagningar,
så att man lätt kommer åt papperet.

Är det tillräckligt plant, kan det läggas

löst, annars fästes det med stift i hör-
nen eller belastas med ett par metall-
linjaler längs kortsidorna. Ännu bekvä-
mare är det att använda en köpt ställ-
bar metallavmaskningsram (se fig. 42)
eller en hemgjord fast ram av papp (se
fig 43), med vilka man även kan få vita
kanter på bilden.” Papperet exponeras
nu det utprovade antalet sekunder och
nedlägges så i framkallningsskålen, till
en början med skiktet nedåt, så att lös-
ningen genast kommer i beröring med
hela skiktytan. Skålen hålles hela tiden
i vaggande rörelse. Framkallningstiden
kontrolleras på klocka, så att bilden
framkallas exakt lika länge som prov-
remsan. Efter mellansköljning i av-

-

brytningsbadet lägges den i fixerbadet,
där den hålles i rörelse under minst 30
sek., så att den ej får gula fläckar.
Nu kan vitt ljus tändas, Bilden fixeras,
sköljes och torkas sedan som kontaktko-
piorna. Matta och halvmatta bilder tor-
kas på en tidning eller i träklämmor (se
fig. 44), sedan de befriats från vidhäng-:
ande vatten. De kunna även torkas i
värmepress med skiktet uppåt.

Vid arbete med horisontell apparat
placeras denna på ett bord, medan det
inrutade papperet, resp. förstoringspap-
peret, fästes på väggen eller på en ver-
tikal skiva, ett ritbräde e. d.

Antag att bilden i fig. 45 skall försto-

ras från ett ”normalt” negativ. Man
klipper då en 3 å 4 cm bred och 10 till
15 cm lång remsa ur ”normalt” försto-
ringspapper, lägger den så, att en vik-
tig högdager — således båten — och ett
mörkt skuggparti intill kommer med på
remsan. Denna exponeras nu med
hjälp av strömbrytaren stegvis, t. ex. 5,
10 och 15 sek., genom att först belysa
hela remsan 5 sek., sedan skugga för
1/3 genom att hålla en pappskiva i luf-
ten ovanför remsan och belysa ytterli-
gare 5 sek. och slutligen även belysa
den sista tredjedelen 5 sek. Remsan
framkallas nu i exakt 2 min., varpå den
efter mellansköljning lägges i fixerba-
det. Nu tändes ljuset, så att man kan
studera resultatet ordentligt.

Exponeringstiden bedömes i de ljusas-
te högdagrarna — den solbelysta delen
av båten — som skall ha mycket svag
svärtning men så, att detaljerna Synas.
Högdagrarna få således inte vara grå
och ej kritigt vita. Papperets hård-
hetsgrad bedömes i de mörka skuggpar-
tierna. Äro de becksvarta utan detal-
jer, är papperet för hårt. Äro de grå
utan kraft, är det för mjukt. I bästa
fall är papperet det rätta och t. ex. 10
sek. exponering den rätta tiden. Då
övergår man direkt till att göra en stor
bild. Men man får kanske också göra
både ett och två prov till med hårdare
eller mjukare papper, längre eller kor-
tare tid. Det betalar sig i längden att
ta många provremsor, även om det tar
tid.

En svaghet med den nu beskrivna
metoden är, att man får olika partier av
bilden på provremsan. Bättre är att
göra en liten avmaskningsanordning så,
som fig. 46 visar genom att av tunn
papp klistra ihop en liten ränna, i vil-
ken = provremsan förskjutes. Remsan
klippes till med en mall, så att den gli-
der lätt i rännan. Nu belyses samma
del av bilden i fönstret på framsidan så,
som provet i fig. 47 visar. Förskjut-
ningen sker lätt med en knivspets eller
nål, som försiktigt stickes ned i prov-
remsan vid ena kanten ay fönstret och
föres över till den andra. Man kan na-
turligtvis göra remsan så lång, att den
räcker till 2, 3 eller 4 delbilder.

Fig. 48. Den torra förstoringen kan
planas genom att stryka över baksidan
med ett falsben eller en linjal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 24 21:22:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-20/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free