Fig. 45. Promremsan läg- Fig. 47. ges så, att ett viktigt da- gerparti båten samt en mörk skugga av- bildas samtidigt. Vid förstoringsarbetet användes dess- utom en del mer eller mindre nödvän- diga tillbehör, beroende på vilken typ av förstoringsapparat man använder och vilka anspråk man har på bekvämlighet vid arbetet. 'rill en början kan vi nöja oss med att anskaffa några små stål- stift, t. ex. med glashandtag, för pappe- rets fastsättning samt ett ark vitt pap- per, på vilket förstoringspapperens for- mat linjeras upp med tusch innanför varandra, t. ex. till en början 9 X 9 em; 9r KX 12 cm, 13 XX 13 cm ock la »< 18 cm. If oss till en början antaga, att vi skola göra en förstoring med en ver- tikal apparat av den typ, som fig 41 visar. Ett möjligast normalt eller rätt exponerat negativ inlägges således i negativhållaren med den matta skiktsi- dan nedåt. Om filmens format är mind- re än apparatens, avmaskas negativet med apparatens avmaskningsanordning eller genom inläggning av pappersmask direkt på negativet mellan glasskivorna. Om ljus tränger ut på sidan av negati- vet, slöjar det papperet. Nu släckes det vita ljuset, papperet med de inritade formaten läggas på ar- betsbordet, apparatens lampa tändes, varpå inställningen göres med full blän- daröppning på papperet. Apparaten höjes eller sänkes, medan man följer ef- ter med skärpeinställningen och samti- digt flyttar papperet, så att man får bilden skarp och av önskad storlek inom en utritad ram. I detta läge fastsättes papperet. Nu avbländas objektivet 1 å 2 steg, varpå apparaten släckes. Sedan man fastställt rätt expone- ringstid och rätt hårdhetsgrad hos pap- peret (se nedan) fästes ett förstorings- papper i fulla formatet inom ramen. 24 TEENIK för ALLA En provremsa belyst i 5, 10, 15 och 20 sek. Med ledning härav för- storades bilden i fig. 45 med 12 sek. ex- ponering, d. v. s. et värde meulan den något för ljusa andra delbilden och den något för mörka tredje. LOCK [fr mm bred list fostklistros vid a 14 mm bred list fostklistras vid b a b Fig. 46. Bästa metoden att belysa prov- Temsan är med en avmaskningsanord- ning, som lätt kan klistras ihop av tunn papp. På undersidan göras urtagningar, så att man lätt kommer åt papperet. Är det tillräckligt plant, kan det läggas löst, annars fästes det med stift i hör- nen eller belastas med ett par metall- linjaler längs kortsidorna. Ännu bekvä- mare är det att använda en köpt ställ- bar metallavmaskningsram (se fig. 42) eller en hemgjord fast ram av papp (se fig 43), med vilka man även kan få vita kanter på bilden.” Papperet exponeras nu det utprovade antalet sekunder och nedlägges så i framkallningsskålen, till en början med skiktet nedåt, så att lös- ningen genast kommer i beröring med hela skiktytan. Skålen hålles hela tiden i vaggande rörelse. Framkallningstiden kontrolleras på klocka, så att bilden framkallas exakt lika länge som prov- remsan. Efter mellansköljning i av- - brytningsbadet lägges den i fixerbadet, där den hålles i rörelse under minst 30 sek., så att den ej får gula fläckar. Nu kan vitt ljus tändas, Bilden fixeras, sköljes och torkas sedan som kontaktko- piorna. Matta och halvmatta bilder tor- kas på en tidning eller i träklämmor (se fig. 44), sedan de befriats från vidhäng-: ande vatten. De kunna även torkas i värmepress med skiktet uppåt. Vid arbete med horisontell apparat placeras denna på ett bord, medan det inrutade papperet, resp. förstoringspap- peret, fästes på väggen eller på en ver- tikal skiva, ett ritbräde e. d. Antag att bilden i fig. 45 skall försto- ras från ett ”normalt” negativ. Man klipper då en 3 å 4 cm bred och 10 till 15 cm lång remsa ur ”normalt” försto- ringspapper, lägger den så, att en vik- tig högdager — således båten — och ett mörkt skuggparti intill kommer med på remsan. Denna exponeras nu med hjälp av strömbrytaren stegvis, t. ex. 5, 10 och 15 sek., genom att först belysa hela remsan 5 sek., sedan skugga för 1/3 genom att hålla en pappskiva i luf- ten ovanför remsan och belysa ytterli- gare 5 sek. och slutligen även belysa den sista tredjedelen 5 sek. Remsan framkallas nu i exakt 2 min., varpå den efter mellansköljning lägges i fixerba- det. Nu tändes ljuset, så att man kan studera resultatet ordentligt. Exponeringstiden bedömes i de ljusas- te högdagrarna — den solbelysta delen av båten — som skall ha mycket svag svärtning men så, att detaljerna Synas. Högdagrarna få således inte vara grå och ej kritigt vita. Papperets hård- hetsgrad bedömes i de mörka skuggpar- tierna. Äro de becksvarta utan detal- jer, är papperet för hårt. Äro de grå utan kraft, är det för mjukt. I bästa fall är papperet det rätta och t. ex. 10 sek. exponering den rätta tiden. Då övergår man direkt till att göra en stor bild. Men man får kanske också göra både ett och två prov till med hårdare eller mjukare papper, längre eller kor- tare tid. Det betalar sig i längden att ta många provremsor, även om det tar tid. En svaghet med den nu beskrivna metoden är, att man får olika partier av bilden på provremsan. Bättre är att göra en liten avmaskningsanordning så, som fig. 46 visar genom att av tunn papp klistra ihop en liten ränna, i vil- ken = provremsan förskjutes. Remsan klippes till med en mall, så att den gli- der lätt i rännan. Nu belyses samma del av bilden i fönstret på framsidan så, som provet i fig. 47 visar. Förskjut- ningen sker lätt med en knivspets eller nål, som försiktigt stickes ned i prov- remsan vid ena kanten ay fönstret och föres över till den andra. Man kan na- turligtvis göra remsan så lång, att den räcker till 2, 3 eller 4 delbilder. Fig. 48. Den torra förstoringen kan planas genom att stryka över baksidan med ett falsben eller en linjal.